Often when we think about democracy our thoughts are drawn to the thought of a political election. The US has for a very long time had low election turnout regarding to the presidential elections. In this qualitative case study the author analyzed two possible factors to study if they could explain the turnout rates in West Virginia and in Minnesota. The two possible explanation factors that were analyzed in this report was legal factors and socioeconomic factors. The theories that were used in this report was; rational choice theory, the standard socioeconomic status model and Jan Teorells explanation theory for voter turnout. The author concluded in the end of the study that both factors could explain the differences in the voter turnout between the two states.

Valdeltagandet i EP-valet har historiskt sett varit betydligt lägre än valdeltagandet vid nationella val, både för medborgare i Europeiska unionen som hos de svenska medborgarna. I denna undersökning tittar vi närmare på de faktorer som potentiellt påverkar huruvida man deltar eller ej. Från den tidigare forskningen hämtar vi förklaringar som kön, ålder, utbildning etc och applicerar dessa på valdeltagandet. Vi ämnar undersöka i vilken utsträckning samma individer deltar i riksdagsvalet och EP-valet, samt att undersöka vilka faktorer, om några, som påverkar benägenheten hos individer att delta i riksdagsvalet och EP-valet. Vi undersöker om det är samma eller olika faktorer som påverkar deras deltagande i dessa val. Vi använder data inhämtat från Europaparlamentsvalundersökningen 2019 som genomfördes i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån (SCB) och med hjälp av en korstabell och logistisk regression kommer vi bland annat fram till att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utbildning och politisk kunskap och deltagande i EP-valet, vilket inte finns i riksdagsvalet. Vi ser även att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan kön och deltagande i riksdagsvalet vilket inte finns i EP-valet. Faktorerna inkomst, politisk diskussion och konsumtion av politiska nyheter har ett starkare samband och påverkan i riksdagsvalet än vad det har i EP-valet. Medan politiskt intresse har ett starkare samband och påverkan i EP-valet än i riksdagsvalet. / The voter turnout in the elections to the European Parliament have historically been low among the citizens in the European Union, including Sweden. In this study, our aim is to further investigate which factors affect voter turnout. From the previous research, we derive explanations such as gender, age, education, etc. and apply these to voter turnout. We intend to investigate to what extent the same individuals participate in the parliamentary elections and the European Parliament elections, as well as to investigate which factors, if any, influence the propensity of individuals to participate in the parliamentary elections and the EP elections. We are interested in investigating whether similar or different factors influence their participation in these elections. We use data obtained from the European Parliament election survey 2019, which was carried out in collaboration between the Department of Political Science at the University of Gothenburg and Statistics Sweden and by using a cross table and logistic regression, we conclude that there is a statistically significant relationship between education and political knowledge and participation in the EP election, which is not found in the parliamentary election. Additionally we discover that there is a statistically significant relationship between gender and participation in the parliamentary election, which is not found in the EP election. The factors income, political discussion and consumption of political news have a stronger connection and influence in the parliamentary elections compared to the EP elections. Conversely, political interest demonstrates a stronger association and influence in the EP election than in the parliamentary election

Denna uppsats undersöker unga vuxnas politiska deltagande i Sverige. Forskning indikerar att unga engagerar sig politiskt genom andra typer av deltagandeformer än de traditionellt kända deltagandeformerna. Teorin Civic voluntarism models tre förklaringsfaktorer resurser, motivation och rekryterande nätverk kommer att stå som grund för studiens syfte. Målsättningen med denna studie är att klargöra vilka av CVM’s tre förklaringsfaktorer som unga vuxna uppfattar är mest betydelsefulla för deras politiska deltagande. För att kunna besvara studiens frågeställning har en enkätundersökning tillämpats där unga vuxna fått svara på frågor angående deras politiska deltagande och vad som kan påverka deras deltagande. Studien baseras på en kvantitativ undersökning med deduktiv ansats och bygger på tidigare forskning i form av vetenskapligt granskade artiklar.   Resultatet presenterats i form av en deskriptiv analys som på ett lättbegripligt sätt beskrivs genom stapel- och cirkeldiagram. Det empiriska resultatet indikerar att unga vuxna engagerar sig i mer individualiserade deltagande former och att partimedlemskap är något som inte uppfattas vara en betydelsefull form av politisk aktivitet. De förklaringsfaktorer som uppfattades vara viktigast är motivation och rekryterande nätverk eftersom resurser inte ses som ett hinder för unga vuxna i Sverige. Denna uppsats kan bidra till en ökad förståelse för hur CVM modellen bör utvecklas för att kunna passa in i den svenska kontexten och i Sveriges politiska system.

No description available.

Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.

Elective participation varies considerably among domestic and foreign born young adults. In 2014, there was a difference of 16,1 percentage among domestic and foreign born men in electoral participation and between women there was a difference of 19,3 percentage. In democracies, political equality is important where all citizens have the same political right. The purpose is to answear how political acts are seen among young adults (18-25 years old) domestic and foreign born and if there are similarities and differences and if the political acts are based on their living conditions. This is a qualitative study because I want to get the respondents’ responses at the individual level through interviews. The study showed no difference among domestic or foreign born to political acts based on their living conditions. The reason for that may be the respondents who were foreign born came to Sweden as children and had taken part in society in the same way as a native born.

The predicament of rational choice models in politics is seemingly the irrationality of participation in politics activity, in such, by voting. That it is irrational for most of the taxpayers to vote nor to attain education about politics. Some authors propose different approaches to understand why people vote, such as civic duty and civic voluntarism model. This essay examines language barrier and how it affects the voter turnout in Sweden. Furthermore, we observe foreign-born Swedes in Skärholmen region, and ask ourselves: • Should language deficiency lead to lower division? • If those with language shortages still vote, what is important to them? The study shows that people with higher language skills also tend to vote more often than others. And for those who have a lower language skill differs within the group some votes regardless and other abstain. I intend to link my research to existing theories to confront the theories with new empirical knowledge, using a hypothetical-deductive method.

In a representative democracy, voting in the general elections is a democratic right and turnout is an important indicator of whether the democratic system is doing well or whether there is a distrust of a political system. Sweden generally has a high voter turnout in the general elections, but Haparanda municipality stands out with by far the lowest voter turnout in the country. A low turnout in the general elections can lead to poorer representativeness and lead to legitimacy problems for political decision-making. The essay examines known contextual factors that, ac- cording to election research, explain low turnout in Haparanda. Furthermore, a comparison is made with Norrbotten's municipalities and Swedish border municipalities with the aim of find- ing if there is any clear indicator that can explain the low turnout. The comparison shows that Haparanda has one of the lowest average disposable incomes and a clearly higher proportion of foreign-born citizens than the other compared municipalities. Therefore, a comparison is also made of the voter turnout between Haparanda and other municipalities with an equal proportion of foreign born. The two indicators foreign-born citizens and disposable income are contextual factors that, according to previous research, affect voter turnout in a negative direction and that give Haparanda an uphill battle in the coming election year unless targeted investments are made to increase voter turnout in the municipality with Sweden's lowest voter turnout. / I en representativ demokrati är röstning i de allmänna valen en demokratisk rättighet och val- deltagande en viktig indikator för huruvida det demokratiska systemet mår bra eller om det förekommer en misstro till ett politiskt system. Sverige har generellt ett högt valdeltagande i de allmänna valen, men Haparanda kommun utmärker sig med det i särklass lägsta valdeltagandet i landet. Ett lågt deltagande i de allmänna valen kan leda till sämre representativitet och leda till legitimitetsproblem för politiskt beslutsfattande. I uppsatsen undersöks kända kontextuella faktorer som enligt valforskningen förklarar lågt valdeltagande i Haparanda. Vidare görs en jämförelse med Norrbottens kommuner och svenska gränskommuner med syfte att finna om det förekommer någon tydlig indikator som kan förklara det låga valdeltagandet. Jämförelsen visar att Haparanda har en av de lägsta disponibla medelinkomsterna och en klart högre andel utrikes födda medborgare än övriga jämförda kommuner. Därför görs även en jämförelse mel- lan valdeltagandet i Haparanda och andra kommuner med lika stor andel utrikes födda. De två indikatorerna utrikes födda och disponibel inkomst är kontextuella faktorer som enligt tidigare forskning påverkar valdeltagande i negativ riktning och som ger Haparanda en uppförsbacke till kommande valår om inte riktade satsningar görs för att öka valdeltagandet i kommunen med Sveriges lägsta valdeltagande.

This study seeks to illuminate which understanding of democracy the written U.S. digital news media propagates to its readers, through the lens of the 2016 presidential election. This is done through discourse theory and analysis inspired by Laclau & Mouffes work on nodal points and discursive webs. Other theories involve polyarchy as a definition of democracy as well as rational models for voter participation. Written digital articles related to the 2016 election, chosen through entering keywords related to democracy and voting, from a broad range of larger media houses are used as material for the study. The study found that the discourse created and mediated by the news articles, when taken as a whole, understands democracy as a contest between different demographical groups. Race or ethnicity are the most commonly referenced groups. The election is a battle between the candidates’ personalities to entice “their” specific groups to get out and vote. Policy or political issues are rarely mentioned in the articles. Voter participation is low according to the discourse, but that might not be such a big problem according to the discourse. A larger problem for democracy is corruption, political elitism and a poorly designed electoral system.

I början av 2020 drabbar covid-19-pandemin världens befolkning. Den livsfarliga smittan sprids snabbt världen över och forskare och läkemedelsbolag börjar arbeta intensivt för att utveckla ett vaccin som kan stoppa sjukdomens framfart. Knappt ett år senare godkänns världens första vaccin mot covid-19 och massvaccinering inleds. Världens politiker, forskare, epidemiologer och läkare påtalar otaliga gånger att vaccinet är lösningen på pandemin och vikten av att alla som kan ska tacka ja till erbjudandet om att vaccinera sig. Vaccinationsviljan världen över är generellt sett god, men det är också många människor som väljer att inte ta vaccinet och vaccinationsgraden varierar på internationell-, nationell- och lokal nivå. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns lokala förhållanden som påverkar vacci­nat­ions­graden mot covid-19 i Sveriges kommuner under pandemin och om kommunernas verkliga vacci­nationsgrad avviker från vad som kan förväntas utifrån de lokala förhållandena. Baserat på tidigare studier och teori skapas och testas hypoteser genom att använda linjär regression för att skapa modeller som beskriver förväntad vaccinationsgrad. Studien undersöker sambandet mellan vaccinat­ions­grad och variabler som beskriver könsfördelningen i kommunerna, andel utrikesfödda, befolk­ningens ålder, utbildnings-, inkomst-, och hälsonivå, andel arbetslöshet, valdeltagande och befolk­ningens partisym­pa­tier.  De viktigaste resultaten är att faktorerna andel kvinnor, utrikesfödda, arbetslöshet och hälsonivå korre­lerar negativt med vaccinationsgrad, och faktorerna ålder, utbildningsnivå och valdeltagande korrelerar positivt. I univariat analys förklarar variabeln utrikesfödda 78 procent av skillnaden i vaccinationsgrad mellan kommunerna och valdeltagande förklarar 57 procent av skillnaden. Resultatet i riksdagsvalet 2018 på kommunnivå kan delvis förklara skillnaden i vaccinationsgrad mellan Sveriges kommuner. Utmärkande vid undersökningen av befolkningens partisympatier är att univariat analys med Center­partiet som oberoende variabel enskilt förklarar över 20 procent av skillnaden i vaccinationsgrad.  Baserat på regressionsmodeller beräknas varje kommuns förväntade vaccinationsgrad, vilken jämförs med den verkliga vaccinationsgraden. Haparanda och Ljungby kommun avviker mest positivt respek­tive negativt från sitt förväntade värde (+10,42 procent och -6,10 procent). En möjlig förklaring till kommunernas stora avvikelser är deras geografiska läge och dess påverkan på befolkningens behov av att resa till utlandet. Alla kommuner i Uppsala län har en högre vaccinationsgrad än förväntat, medan alla kommuner i Blekinge län har en lägre vaccinationsgrad än förväntat. En möjlig förklaring är att det beror på länens olika vaccinationsstrategier. / In early 2020, the covid-19 pandemic hit the world. The deadly infection spread rapidly, and researchers and pharmaceutical companies worked intensively to develop a vaccine which could stop the progres­sion of the disease. Barely a year later, the world’s first vaccine against covid-19 is approved and mass vaccination begins. The world’s politicians, researchers, epidemiologists, and medical personnel point out countless times that the vaccine is the solution to the pandemic and the importance of getting vac­cinated. In general, the willingness to get vaccinated is high, but there are also many people who choose not to take the vaccine and the degree of vaccination varies at international, national, and local level. This study aims to investigate whether local conditions affect the vaccination rate against covid-19 in Swedish municipalities during the pandemic, and whether municipalities’ actual vaccination rate devi­ates from what can be expected based on these local conditions. Based on previous studies and theory, hypotheses are created and tested by using linear regression to create models that describe the expected degree of vaccination. The study examines the relationship between vaccination rate and variables that describe gender distribution in the municipalities, proportion of foreign-born, age of population, level of education, income and health, proportion of unemployment, turnout, and the population’s party sym­pathies. The main findings are that the factors proportion of women, foreign-born, unemployment and health level negatively correlate with vaccination rate, and the factors age, level of education and turnout cor­relate positively. In univariate analysis, the variable foreign-born explains 78 percent of the differ­ence in vaccination rate among the municipalities, and turnout explains 57 percent of the difference. The result of the 2018 parliamentary elections at municipal level can partly explain the difference in vac­cination rate between Sweden’s municipalities. Notable when examining the population’s party sym­pathies is that univariate analysis with Centerpartiet as an independent variable individually explains over 20 percent of the difference in vaccination rate. Each municipality’s expected vaccination rate is calculated and compared to the actual vaccination rate based on regression models. The municipalities of Haparanda and Ljungby deviate most from their expected value (+10.42 percent and -6.10 percent). A possible explanation for the municipalities’ large deviations is their geographical location and its impact on the population’s need to travel abroad. All municipalities of Uppsala County have a higher vaccination rate than expected, while all municipalities of Blekinge County have a lower vaccination rate than expected. One possible explanation is that it depends on the counties’ different vaccination strategies.