Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Uppsatsen behandlar transpersoners livsberättelser och hur deras utveckling påverkat dem. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring transpersoners identitetsutveckling och hur det påverkar deras livsvillkor. Uppsatsens huvudfrågeställning är: Hur beskriver transpersoner sin identitetsutveckling samt på vilket sätt påverkas informanterna av att ses som avvikande i deras livsberättelser? I genomförandet av studien valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjumetod med sju transpersoner. Studien har en fenomenologiskt inspirerad metodsansats samt en hermeneutisk analysansats. Det teoretiska ramverket i uppsatsen var Goffmans teori om Stigmatisering, Scheffs begrepp Sociala band samt Queerteorin som samhällsbakgrund. Resultatet påvisade transpersonernas bristande livsvillkor i samhället. Det framkom att informanterna präglades av en komplex livssituation där samtliga nämnde att deras identitetsförändring haft en negativ inverkan på deras liv. Detta har skapat en psykisk ohälsa som bland annat uttryckts genom självdestruktivitet. Samhället behöver utveckla sin förståelse och kunskap inom ämnet. Vi ser att vidare forskning i ämnet är viktigt för att förbättra samhällets kunskap och synsätt i hopp om att skapa ett mer jämlikt samhälle. / The essay addresses transgender life stories and how their development affected them. The purpose of the study is to create an increased understanding of the development of identity in transgender and how it affects their life conditions. The main question of the essay is: How do the transgender tell recount their identity development and in what way are the informants affected by being seen as deviating in their life stories? A qualitative interview method with seven transgender was used in the implementation of the study. The study has a phenomenologically motivated methodology and a hermeneutic analysis approach. Goffman's theory of Stigmatization was used as the theoretical framework as well as Scheff's concept Social Bonds and Queer theory to describe the background of society. The results demonstrated the transgender's lack of life conditions within the society. It emerged that the informants were characterized by a complex life situation where all mentioned that their identity change had a negative impact on their lives. This has resulted in mental ill-health which was expressed by self-destructiveness. Society needs to develop its understanding and knowledge in this subject and we note that further research is important for improving society's knowledge and approach to transgenders in hope of creating a more equal society.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevt välbefinnande hos medarbetare under pandemin och deras inställning till att fortsätta arbeta på distans. Den syftade även till att undersöka om inställningen till fortsatt arbete på distans kunde påverkas av demografiska egenskaper som utbildningsnivå, ålder och kön. I studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik. Urvalet bestod av 101 deltagare (65 kvinnor och 36 män mellan åldrarna 18-63 år), vilket anskaffades genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid insamlingen av data användes välmåendeskalan (Carlbring, 2015) och inställningen till distansarbete-skalan (Statista, 2021). Insamlade data analyserades med hjälp av Pearson korrelationsanalys samt Independent Sample t-test. Analysresultat av Pearson korrelationsanalys visade en signifikant korrelation mellan välbefinnande under pandemin och inställningen till distansarbete. Independent Sample t-test analys resulterade i att medarbetare med en examen från högskola eller universitet hade en mer positiv inställning till fortsatt arbete på distans. Analysen visade även att den äldre åldersgruppen hade en mer positiv inställning till fortsatt distansarbete. Det förelåg däremot inga signifikanta skillnader mellan de olika könen och inställningen till fortsatt distansarbete.

Hållbar konsumtion och produktion är viktiga delar i omställningen till ett klimatanpassat samhälle, där livsstilsförändringar kan spela en avgörande roll. Syftet med denna studie är att kvalitativt bedöma huruvida minskad arbetstid och inkomst kan ge effekter på personers miljöpåverkan från konsumtion, samt upplevda välbefinnande. För att uppnå detta utförs kvalitativa intervjuer med fem deltidsarbetande anställda på en svensk arbetsplats inom miljöfältet. Studien visar att de studerade personernas konsumtionsvanor i hög grad präglats av ett miljötänk, både innan och efter deltidsövergången, och vissa har sedan länge levt en sparsam livsstil. Minskad inkomst visade sig ha mindre betydelse för de studerade personernas konsumtionsval, men vissa hade minskat sitt sparande vilket kan tolkas som att konsumtion undviks i framtiden. Samtidigt har Covid-19 påverkat hela samhällets konsumtionsmönster, och studien pekar på att flera intervjupersoner förmodligen spenderar mindre pengar till följd av pandemin. Resultatet visar att minskad arbetstid och inkomst kan ge upphov till konsumtionsminskande effekter såsom ett minskat behov av att kompensera tidsbrist med konsumtion, samt ett mer rationellt och medvetet tänk kring privatekonomin. Det står också klart att en övergång till deltid, med motsvarande inkomstminskning, inte nödvändigtvis innebär att den totala inkomsten minskar i praktiken eftersom sidoinkomster och befordringar kan kompensera för inkomstförlusten. Tidsanvändningen är central för intervjupersonernas konsumtionsval. Mycket av deras tid läggs på aktiviteter med låg miljöbelastning, såsom utbildning, ideellt arbete, motion, vila och sociala relationer. Hur tid spenderas är också det mest centrala för hur intervjupersonernas upplevda välbefinnande påverkas, eftersom inkomstminskningen har en nästintill obefintlig negativ påverkan på dem. Mer tid till återhämtning, familj, vänner, vardagsbestyr och fritidsaktiviteter gynnar deras upplevda välbefinnande. Samtliga intervjuade upplever därtill en bättre balans mellan jobb och fritid, även om deltiden för med sig begränsningar i arbetet och fortsatta utmaningar med att anpassa arbetsbördan till den minskade arbetstiden. En arbetstidsminskning kan således leda till att personers miljöavtryck från konsumtion reduceras samtidigt som välbefinnandet ökar, men det kräver att ny fritid spenderas på rätt aktiviteter och att konsumtion minskar och/eller blir mindre miljöbelastande. Om tid i större mån skulle värderas högre än pengar genom minskad arbetstid och inkomst, skulle det kunna ändra konsumtionsnormen, minska konsumtion och produktion på samhällsnivå och därmed dess miljöpåverkan. / Sustainable consumption and production are important elements in the transition into a climate-adapted society, where lifestyle changes could play a crucial role. The purpose of this study is to qualitatively assess whether reduced working hours and income can have effects on people's environmental impact from consumption, as well as perceived well-being. To achieve this, qualitative interviews are conducted with five part-time employees at a Swedish workplace in the environmental field. The study shows that the interviewees’ consumption habits were largely characterized by environmental thinking, both before and after the part- time transition, and some already live a sufficient lifestyle. Reduced income proved to be less important for the interviewees' choice of consumption, however, some had reduced their savings, which can be interpreted as avoiding consumption in the future. At the same time, Covid-19 has affected the consumption patterns of society as a whole, and the study suggests that several interviewees probably spend less money as a consequence of the pandemic. The results show that reduced working hours and income can give rise to consumption-reducing effects such as a reduced need to compensate for lack of time with consumption, as well as more rationality and awareness regarding personal finances. It is also clear that a transition to part-time work, with a corresponding decrease in income, does not necessarily mean that total income decreases in practice, as side incomes and promotions can compensate for the loss of income. The use of time is central to the interviewees' consumption choices. A lot of their time is spent on activities with a low environmental impact, such as education, voluntary work, exercise, rest, and social relationships. How time is spent is also the most important factor in how the interviewees’ perceived well-being is affected, as the reduction in income has an almost non-existent negative impact on them. More time for recovery, family, friends, daily chores, and leisure activities benefit their perceived well-being. In addition, all interviewees experience a better work-life balance, even if part-time work entails limitations in work and continued challenges in adapting the workload to the reduced working hours. Hence, a reduction in working hours might lead to a reduction in people's environmental footprint from consumption while increasing well-being, given that the new leisure time is spent on the right activities and that consumption decreases and/or becomes less environmentally damaging. If time to a greater extent were to be valued over money through reduced working hours and income, it could change the consumption norm and reduce consumption and production at a societal level and thus, its environmental impact.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskaper om gymnasielärares subjektiva upplevelser av omställningen till distansarbete, i och med Coronakrisen, samt bringa kunskaper om omställningens påverkan på arbetslivsbalansen samt välbefinnandet. För att möjliggöra besvarande av studiens forskningsfrågor valde vi intervju som datainsamlingsmetod. Sju gymnasielärare med olika undervisningsämnen, olika kön och olika åldrar som arbetar på fyra olika gymnasieskolor i Sverige valde att delta i studien. De semistrukturerade intervjuerna tillhandahöll oss kunskaper om gymnasielärarnas upplevelser av omställningen till distansarbete samt hur det påverkar gymnasielärarnas arbetslivsbalans och välbefinnande. Det empiriska materialet som först analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades sedan mot bakgrund av JD-R-modellen (Bakker & Demeroutis, 2017) samt Gränsteori (Clark, 2000). Resultaten visade på att de förändrade kraven vid distansundervisning upplevdes som både utmanande och hindrande. Vissa ansåg att omställningen fört med sig fördelar såsom en ökad kontroll och förbättrat välbefinnande medan andra upplevde att det fört med sig negativa aspekter gällande dess motivation och arbetsglädje. Gemensamt var upplevelsen av avsaknad av socialt stöd samt avsaknad av feedback från eleverna. Vidare, visade resultatet på att gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv, anses av respondenterna, som mer eller mindre relevant. Resultatet visade förekomsten av en del konkreta strategier för att skapa balans, om än balansen ansågs uppstå naturligt på grund av familjeförhållanden i privatlivet såsom barn som kräver full uppmärksamhet. I syfte att utöka sina resurser samt öka arbetsglädjen och välbefinnandet använde sig många respondenter av så kallat job crafting, genom att omforma sitt arbete. En framgångsfaktor för ökat välbefinnande visade sig vara en balans mellan krav och resurser. / The aim of this qualitative study is to contribute with knowledge of high school teachers' subjective experiences of the transition to distance work, during the Corona crisis, and to bring knowledge about the impact of the transition on the teachers’ work-life balance and well-being. To enable answering the study's research questions, we chose interviews as data collection method. Seven high school teachers with different subjects, different sexes, and different ages who work at four different high schools in Sweden chose to participate in the study. The semi-structured interviews provided us with knowledge about the experiences of high school teachers regarding the transition to distance work and how it affects their work- life balance and well-being. The empirical material was analyzed using a thematic method of analysis and then analyzed in the light of the JD-R model (Bakker & Demeroutis, 2017) and Boundary Theory (Clark, 2000). The results showed that the changed requirements in distance education were perceived as both challenging and hindering. Some considered that the transition resulted in benefits such as increased control and improved well-being, while others felt that it resulted in negative aspects regarding motivation and job satisfaction. One common experience was a lack of social support and a lack of feedback from the students. Furthermore, the results regarding the boundary between work and private life, are considered by the respondents as more or less relevant. The result showed the existence of some concrete strategies for creating balance, although the balance was considered to occur naturally as a result of family relationships in private life, for example children who require full attention. In order to increase their resources as well as increase job satisfaction and well- being, many respondents used so-called job crafting, by reshaping their work. A success factor for increased well-being turned out to be balance between demands and resources.

Under de senaste decennierna har vi kunnat se en global ökning av ungdomar med antisocialt beteende. Dessa unga visar ofta tecken på låg psykisk hälsa och låg Subjektivt välbefinnande (SWB), vilket kan öka utvecklingen av negativa psykosociala beteenden i framtiden. Positiv psykologi (PP) är det forskningsfält som fokuserar på att öka individuellt välbefinnande och mänsklig tillväxt. Tillämpad positiv psykologi (TPP) har en positiv påverkan på SWB, särskilt hos ungdomar med låg SWB. Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka effekten av TPP på SWB såväl som beteendet hos ungdomar med antisocialt beteende. Fyra studier ligger till grund för denna systematiska litteraturöversikt, som genomfördes enligt riktlinjerna för Preferred reporting items for systematic review and meta-analysis (PRISMA). Resultaten pekar på att TPP har en positiv behandlingseffekt på välbefinnandet samt beteendet hos ungdomar med antisocialt beteende. Dock kunde inga samband mellan TPP och daglig lycka samt daglig beteende fastställas. TPP skulle kunna användas som en effektiv behandling för att öka ungdomars välmående och livskvalitet, samt minska eventuellt antisocialt beteende på relativt kort tid. Detta är viktigt för en god utveckling, både för individen och samhället. TPP kan fungera som en optimal behandling att användas globalt. På grund av ett få antal studier i detta forskningsområde, så finns det begränsad data tillgänglig. Mer forskning kring detta område behövs för att säkerställa resultaten. / In recent decades we have seen a global increase in young people with antisocial behavior. These youth often show signs of low mental health and Subjective Well-Being (SWB), which may increase the development of negative psychosocial behaviors. Positive Psychology (PP) is the field of research that focuses on increasing individual well-being and human growth. Applied Positive Psychology (TPP) positively affects SWB, especially in youth with low SWB. This systematic review aims to examine the effect of TPP on SWB and behavior in adolescents with antisocial behavior. Four studies form the basis of this systematic literature review, which was conducted according to the Preferred Reporting Items for Systematic Review and Meta-Analysis (PRISMA) guidelines. The results indicate that TPP positively affects SWB in adolescents with antisocial behavior and has a positive treatment effect on the sample's behavior. Furthermore, no correlations between TPP and daily happiness and behavior could be seen. TTP could be used as an effective treatment to increase young people's well-being and quality of life and reduce possible antisocial behavior in a relatively short time. This is important for good development, both for the individual and society. TPP may serve as an optimal treatment to be used globally. However, more data is needed due to the small number of studies in this research area. More research in this area is required to confirm the results.

Bakgrund: När individer diagnostiseras med ADHD är det inte ovanligt att individen påbörjar en centralstimulerande läkemedelsbehandling. Men forskningen kring läkemedelsbehandlingens påverkan på sexualiteten är skral både nationellt och internationellt. Det finns ett behov av att få bättre förståelse de konsekvenser som centralstimulerande läkemedelsbehandling kan ha för individers sexuella hälsa och välbefinnande. Syfte: För att fördjupa kunskapen inom detta område syftade denna studie att undersöka hur vuxna personer med ADHD upplever att centralstimulerande läkemedelsbehandling påverkar deras sexuella hälsa och välbefinnande samt vilka upplevelser de har av hälso- och sjukvårdens bemötande i relation till frågor som rör sexualitet och ADHD-läkemedel.Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsdesign bestående av nio semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån en reflexiv tematisk analys.Resultat: Resultatdelen bygger på tre huvudteman: Medicinska biverkningars påverkan på sexualitet, Intervjupersoners upplevelser av sitt medicinerande sexuella jag – individuellt och relationellt och Sexualitet i en vårdkontext. Dessa har analyserats med hjälp av begreppen compulsory sexuality och compulsory able-bodiedness för att förstå hur normer kring sexualitet och kroppslig funktion samverkar och påverkar individers upplevelse av sin sexualitet. Slutsats: Resultaten visar att centralstimulerande läkemedel påverkar sexualiteten både positivt och negativt i relation till kroppsliga, psykologiska och sociala faktorer. I studien uppkommer även behov och önskemål om att sexologiska frågeställningar och information om sexuella biverkningar lyfts i hälso- och sjukvården. Resultaten är av vikt för den kliniska sexologin för att ämnet ska synliggöras och uppmärksammas i praktiken för att möjliggöra sexuellt välbefinnande hos vuxna personer med ADHD. / Background: When individuals are diagnosed with ADHD it is not uncommon that they begin a treatment with stimulant medication. However, research about the impact of said treatment is sparse, both nationally as well as internationally. There lies a need to make better understanding of what consequences central stimulants can have for the individual's sexual health and well-being. Aim: To deepen the knowledge within this field, the study aims to examine how adults diagnosed with ADHD experience how being treated with central stimulants affects their sexual health and well-being, as well as what experiences these individuals have regarding how they are being approached by health care professionals with reference to questions about sexuality and medication for ADHD. Method: A qualitative research method has been used in this study, consisting of nine semi-structured interviews. The observations have been analyzed with a reflexive thematic analysis.Results: The results are divided into three major themes: The influence that medical side effects have on sexuality, How the interviewees view their medicating sexual self - individually and with others and Sexuality in a health care context. The themes have been analyzed together with the concepts of compulsory sexuality and compulsory able-bodiedness in order to understand how social norms regarding sexuality and bodily function intertwine with - and affect – individuals’ view on their own sexuality. Conclusion: The results show that central stimulants affect sexuality in both positive and negative ways regarding bodily, psychological and social factors. The study also shows that there is a need for questions of sexological matter to be brought up by health care professionals, as well as giving information about potential side effects that have an impact on sexual health. The results are important for the clinical sexology field and practition, in order to raise awareness for this subject and to enable sexual well-being for adults with ADHD.