De digitala verktygen får allt mer plats i förskolans värld och det talas om att barn föds in i en digitaliserad värld. Syftet med denna undersökning var att få en inblick i hur man skulle kunna arbeta med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att kunna finna svar på våra frågor använde vi oss av en respondentundersökning. Vi gav oss ut och intervjuade tre IT-ansvariga och fem pedagoger på fyra förskolor. Resultatet visar att arbetet med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg ser olika ut på de förskolor vi besökt, men att tanken bakom användandet av lärplattan ser lika ut. Det är betydelsefullt att pedagogerna i förskolan har ett syfte med lärplattan så att den inte blir en barnvakt.   Med detta arbete vill vi synliggöra hur arbetet med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg kan se ut i praktiken. Vi har även under undersökningens gång mött på många användbara böcker som ger tips på hur man kan använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg, både i förskola och skola. Vi har därför valt att ge några boktips, dessa finns bifogade i bilagan boktips.

Kunskapsöversiktens syfte var att finna svar på frågan hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling i grundskolan. Genom en ingående analys av valda artiklar resulterade detta i olika perspektiv kring vår frågeställning. Artiklarna valde vi genom en noggrann sökprocess på tre olika sökplattformar, ERC, ERIC och Swepub, med ett antal avgränsningar för att definiera urvalet eftersom vi främst valde att rikta in oss och fokusera på begreppen digitala verktyg och skrivutveckling. Sökprocessen och analysen av artiklarna indikerade främst att användningen av digitala verktyg i undervisningen bidrog med nytta och lärande. Samtidigt visade även undersökningen att det fanns studier som ansåg att användningen av digitala verktyg kunde ha en negativ påverkan på bland annat elevernas handstil. Kunskapsöversikten avslutades med en sammanfattning. Vi förde även en diskussion kring våra egna tankar och uppfattningar om frågeställningen.

Användning av digitala verktyg inom matematikundervisningen är väsentlig i dagens digitaliserade värld. De olika verktygen ger möjlighet för lärare att arbeta på olika sätt och tillåter elever att undersöka olika matematiska förhållanden inte minst inom problemlösning, som både är en förmåga och ett kunskapsområde inom matematik. Syftet med denna studie var att undersöka lärarnas användning av digitala verktyg vid problemlösning i matematikundervisningen för årskurs 7-9, med utgångspunkt i lärarnas beskrivningar. Användandet undersöktes med utgångspunkt i rollerna ersättande, förstärkande samt transformerandet. Studien genomfördes genom intervjuer med sex matematiklärare för högstadiet, där resultatet visade att lärarna beskriver användningen av digitala verktyg vid problemlösning som ersättande, förstärkande, ersättande/förstärkande eller transformerande. Den förstärkande användningen var framträdande då varje lärare beskrev minst en användning av ett digitalt verktyg som kunde klassas inom kategorin.

I dagens samhälle pågår ständigt en kamp mellan nytt och gammalt. Kampen utspelar sig på olika arenor som exempelvis inom politiken, teknologin och får människor att ifrågasätta sina konsumtionsvanor. Människor uppmanas till att leva efter olika typer av livsstilar vilket påverkar hur företag väljer att marknadsföra sig. Denna uppsats ämnar att undersöka hur företagen Arla och Oatly använder retoriska verktyg i sina reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk och Spola mjölken för att förstärka sina varumärkesidentiteter. Uppsatsen ska även undersöka hur företagen använder den medieuppmärksammade konflikten för att förstärka sina varumärkesidentiteter. För att ta reda på hur företagen förstärker sina varumärkesidentiteter har en kvalitativ retorisk metod använts. I den retoriska metoden används även visuell retorik för att analysera det insamlade materialet.    Analysen bygger på utvalda delar av de båda reklamkampanjerna. De delar som studien fokuserar på valdes eftersom de var representativa för kampanjernas helhet. När analysen genomfördes användes ett analysschema som bygger på de tre appellformerna: ethos, logos och pathos. Analysschemat byggdes även på denotation och konnotation från den visuella retoriken. Analysen fokuserar på hur företagen framställer sitt varumärke och vilken varumärkesidentitet företagen vill förmedla. Analysen fokuserar även på hur företagen framställer konkurrenterna i jämförelse med sitt eget varumärke. Analysresultatet visade att Oatly anammar varumärkesidentiteten challenger brand och utmanar den rådande marknaden genom att bland annat arbeta miljömedvetet och med hållbarhetsfrågor. Vidare visade analysen att Arla är ett traditional brand eftersom de värnar om sin traditionsrika historia och använder sig av nostalgi i sin reklamkampanj. Den medieuppmärksammade konflikten har bidragit till att forma den hårda tonen i reklamkampanjerna. Konflikten gynnar båda företagen eftersom de får gratis publicitet i medier. Så länge medier uppmärksammar konflikten finns det egentligen ingen anledning för företagen att lösa konflikten.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på användandet av lärplattan i utbildningen. Studien har utförts genom kvalitativa metoder där empirin baseras på åtta intervjuer som genomförts med förskollärare från olika förskolor och kommuner. De datainsamlingsmetoder som använts är semistrukturerade telefon- och videointervjuer, även emailintervjuer med öppna frågor har använts till viss del. Vidare har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts för att tolka och förstå det insamlade datamaterialet. Resultatet av studien visar att förskollärarna beskrev det som viktigt att aktiviteter med lärplattan har ett förankrat syfte och att det finns många möjligheter till lärande utifrån styrdokumenten. Begränsningar som förskollärarna upplevde var att det råder brist på kompetens men även att de inte har möjlighet att styra utbudet av applikationer i lärplattan själva. Studiens slutsats är lärplattan används i varierande utsträckning och med olika syften samt att den kan fungera som ett komplement till analogt material. En annan slutsats är att det finns behov av kompetensutveckling inom digitala verktyg.

Forskning visar att användningen av digitala verktyg inte följt med i den samhälleliga teknikutveckling som beräknat. Syftet med studien är att undersöka tre F-3-lärares aspekter på digitala verktyg i matematikundervisningen och hur det här tar sig i uttryck för de lägre årskurserna. Metoden för den här kvalitativa studien och insamlade data var med semikonstruerade intervjuer. Elevernas matematiska förståelser, inlärning och kunskaper påverkas av lärarens undervisningsmetoder, aspekter och val av läromedel men hur tar det här sig i uttryck för digitala verktyg? Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har empirin tolkats och hanterat fram svar. Resultatet i den här studien är att: Digitala verktyg används som ett kompletterande verktyg och för individuellt arbete. Det ger elever motivation för matematiklektioner vilket utvecklar IT-och matematikkunskaper. Det här har hanterat fram en slutsats att: F-3-lärare adderar digitala verktyg som ett komplement i matematikundervisningen vilket förstärker, anpassar och stimulerar elever till motivation för matematiklektion och därav utvecklar de både IT- och matematikkunskaper.

Syftet med följande kunskapsöversikt är att undersöka vilka effekter som digitala verktyg har på rättstavningsförmågan hos elever i de tidiga skolåren där frågeställningen lyder: Vad säger forskningen om vilka effekter digitala verktyg kan ge på rättstavningsförmågan i de tidiga skolåren?  Metoden som används i detta arbete är en systematisk översikt i databaserna ERC, ERIC, SWEPUB samt sökmotorn Libsearch. Efter sökningarna valdes tio vetenskapliga artiklar ut som underlag för en tematisk analys. De teman som identifierades var: inre- och yttre motivations olika effekter på rättstavningsförmågan, skrivverktygens effekt på rättstavning, effekter av ordförslagsprogram samt vilka elever som gynnas av digitala verktyg.  Resultatet gav slutsatsen att det inte finns något entydigt svar på en specifik effekt utan att alla digitala verktyg är unika. Det beror helt enkelt på vilket program som skolan använder och vilken individ som använder sig av det. Däremot visade resultatet att de digitala verktygen ger olika effekter på rättstavningsförmågan och därför bör varje program noga undersökas innan de implementeras i stavningsundervisningen i skolan.

Introduktion: Under de senaste decennierna har e-hälsan genomgått en ständig utveckling och Sverige har som mål att 2025 vara bäst i världen på e-hälsa. E-hälsa kan öka tillgängligheten, effektiviteten och jämlikheten i vården. I det fysioterapeutiska arbetet används digitala verktyg/tjänster dagligen. Litteraturen visar att digitaliseringen av vården är på frammarsch. Det är därför intressant att belysa fysioterapeutens perspektiv kring ämnet.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka användning av, uppfattning om och utbildning i digitala verktyg/tjänster inom sjukhusbaserad fysioterapi.  Metod: En enkätundersökning genomfördes för att besvara studiens syfte. Enkäten var egenkonstruerad och bestod av elva frågor uppdelad på fyra delar. Resultat: Trettionio svar analyserades. Majoriteten av respondenter använde digitala verktyg/tjänster i sitt kliniska arbete. Det verktyg som majoriteten använde var digitala träningsprogram vilket också visades vara implementerad i samtliga verksamheter där det användes. Majoriteten av respondenterna ansåg att de digitala verktyg/tjänster de använder passade deras patienter. Respondenterna var positivt inställda till fördelarna med digitala verktyg/tjänster. I frågorna om arbetsgivare tillhandahåller utbildning vid införsel eller uppdatering av digitala verktyg/tjänster var respondenterna mer negativt inställda.  Konklusion: Studien visar att många fysioterapeuter använder sig av olika digitala verktyg/tjänster i sitt arbete och är positiva till verktygens/tjänsternas fördelar. Däremot delade inte respondenterna samma uppfattning angående utbildningsmöjligheterna som tillhandahålls av sjukhus. Mer forskning behöver genomföras inom området.

Följande studie, författad av Emma Heldring och Ida Vestlin med titeln Digitala verktyg inom Human Resources, ämnar undersöka HR-anställdas inställningar till digitala verktyg i HR-arbetet. Personliga inställningar till digitala verktyg inom HR-arbetet undersökts utifrån insamlat material från åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Tidigare studier på området har främst undersökt de digitala verktygens bidrag ur ett managementperspektiv med fokus på effektivitet och produktivitet, mindre forskning har gjorts om hur de anställda som arbetar med verktygen känner inför dem. Robert Blauners (1964) teoretiska begrepp powerlessness samt delfaktorer ut Bosse Angelöws (2010) modell för en lyckad organisationsförändring utgör, tillsammans med tidigare forskning om digitala verktyg, studiens teoretiska ramverk.   Studiens resultat går i viss linje med tidigare forskning om digitala verktygs bidrag till effektivare arbetssätt och visar att användningen samt behovet av dessa är omfattande. Vidare antyder resultatet att nya digitala verktyg som rekryteringsrobotar och chatbots medför risker men att fördelarna med dem tenderar att överväga nackdelarna, vilket resulterat i en generellt positiv inställning till digitala verktyg inom HR-arbetet. Den mer ingående analysen visar den återkommande reflektionen över fördelar och nackdelar med digitala verktyg, vilket frambringat den ambivalenta inställning som präglar resultatet. Sammantaget har studien bidragit med kunskap om HR-anställdas inställningar till digitala verktyg. / The following study, written by Emma Heldring and Ida Vestlin with the title Digital tools within Human Resources investigates HR-employees attitudes towards digital tools within HR-work. Personal attitudes towards digital tools within HR are intended to be identified with eight semi-structured qualitative interviews. Earlier studies in the field has a management perspective with a focus on increased efficiency and productivity, less research has been done on how the employees working with the tools feel about them. Robert Blauner’s (1964) theoretical concept powerlessness and parts from Bosse Angelöws (2010) reorganizational model, together with previous research about digital tools, constitutes the theoretical framework.   The study's results are in accordance with previous research about digital tools impact on efficiency and show that the use and need of them are comprehensive. The results suggest that new digital tools such as recruitment robots and chatbots entail risks, but their benefits tend to outweigh the disadvantages, which has resulted in a generally positive attitude to digital tools in HR-work. A thorough analysis shows the reoccurring reflection on the advantages and disadvantages of digital tools, which has created the ambivalent attitude that characterizes the result. The study contributes with knowledge of HR-employees attitudes for digital tools.

Skrivundervisningen i svenskämnet har under de senaste 20 åren förändrats i takt med att digitala verktyg implementerats i skolans arbete. Skrivande, som traditionellt skett med hjälp av papper och penna, sker nu i större grad med hjälp av lärplattor och datorer. Hur påverkas skrivprocessen av detta förändrade sätt att skriva? I vår litteraturstudie tar vi del av forskning som jämför den traditionella handskrivningen med det digitala skrivandet för att ta reda på hur skrivandet påverkas beroende på skrivsättet. Resultatet visar att digitala verktyg har bidragit till att de olika faserna av skrivprocessen numera vävs samman till en mer flytande skrivprocess. De digitala verktygen möjliggör att elever mer flytande kan bearbeta och planera sina texter. Samtidigt som forskning pekar på positiva effekter av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen, så medföljer även vissa utmaningar med detta skrivsätt. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av både nationell och internationell forskning.