Robotic Process Automation (RPA) klassificerades som den snabbast växande programvaranpå den globala marknaden under 2018. RPA automatiserar arbetsprocesser och sägs medförastora fördelar såsom ökad effektivitet, kvalitet, skalbarhet och lönsamhet. Studien ämnar attundersöka de hinder som motverkar att de förväntade fördelarna inte infrias. Genomanvändningen av en multipel metod, som inkluderar en dokumentstudie samtsemistrukturerade intervjuer, skildras de förväntade fördelarna och potentiella hinder.Identifierade resultat visar på kompetensens inverkan på teknikens användarvänlighet, samtkommunikationens påverkan på hur användare uppfattar nyttan med RPA.

The following study aims to investigate the effects of digital tools considering pupils’ English grammar learning. It also aims to investigate how the tools can be used in the classroom to support the pupils’ grammar learning. The study’s material consists of previous research done in the same field which this study intends to be placed. The articles presented some phrases that has been used frequently throughout the study and they are MALL, TALL and CALL. The phrases stand for different kinds of language learning assisted through mobiles (MALL), tablets (TALL) and computers (CALL). The study shows that these types of digital tools do assist pupils’ language learning in regard to grammar. The present study also finds that there are several different ways to use these tools in the classroom. Another interesting finding of this study is the traditional methods and that the articles presented, find that this kind of teaching method is perceived as boring, while teaching with the support of digital tools is found to increase the pupils’ motivation and engagement in the tasks.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare använder digitala verktyg i förskolans undervisning tillsammans med de yngsta barnen (1 – 3 år), samt att belysa vilka möjligheter och begränsningar förskollärare kan uppleva att det finns i användandet av digitala verktyg i förskolans undervisning tillsammans med de yngsta barnen (1–3 år). Studien är genomförd genom kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare och resultatet visar på att förskollärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt att det framförallt finns möjligheter men även en del begränsningar i användandet av digitala verktyg. Slutsatser som dras utifrån studien är att förskollärare ser digitala verktyg som ett verktyg som skapar möjligheter för samspel och interaktion, samt att genom att använda de digitala verktygen på rätt sätt kan de fungera som hjälpmedel för barns utveckling.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga vilka möjligheter elever har till att utveckla kunskaper och förtrogenhet till programmering och matematk från förskoleklass till årskurs 3 efter revideringen av läroplanen 2018. Studiens ansats är kvalitativ med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Utifrån nio lärare framkom det att elever får goda möjligheter att utveckla kunskap och förtrogenhet till programmering. Det genom att lärare på många olika sätt arbetar både analogt och digitalt, praktiskt och teoretiskt utifrån det centrala innehållet i den reviderade upplagan av läroplanen. Däremot används sällan programmering för att utveckla mer konkreta matematiska kunskaper i de lägre åldrarna.

I uppsatsen undersöks ett antal aktörer från näringslivet för att se hur de beräknar sin klimatbelastning. För att få fram en så korrekt utsläppsbedömning som möjligt behöver växthusemissionerna en kvantitativ grund där primära och sekundära utsläppskällor beräknas på den senaste informationen. Denna bas blir således ett verktyg för de organisationer som vill få fram ett kvantitativt beslutsunderlag för sina utsläpps/emissions faktorer och därmed deras totala klimatbelastning. Uppsatsen tar därmed upp ett mycket aktuellt och relevant tema för många företag, inte minst för de företag och organisationer som önskar klimatkompensera sina utsläpp av växthusgaser. En empirisk datainsamling genomfördes inom näringslivet som därefter analyserades med uppgift att belysa eventuella svårigheter som uppdagades i beräkningarna av utsläppskällorna.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare upplever att elever i svenska som andraspråk har utvecklats språkmässigt när undervisningen övergick från fysisk klassrumsundervisning till fjärrundervisning, det vill säga att undervisningen bedrivs digitalt. Föreliggande studie utgår från en kvalitativ ansats där tre gymnasielärare i svenska som andraspråk har intervjuats. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade och syftade till att svara på studiens frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärarna angående fjärrundervisning och dess påverkan på elevers andraspråksutveckling? Vilka digitala verktyg/metoder uppger lärarna att de använder för att stötta de elever som behöver extra stöttning i sin språkutveckling? Vilka utmaningar och möjligheter genererar fjärrundervisningen enligt lärarna? Resultaten visade att elevernas språk utvecklades bättre under klassrumsundervisningen då lärarna ansåg att det var svårare att interagera med eleverna och stötta dem via fjärrundervisningen. Lärarna upplevde att det var svårt att stötta eleverna under fjärrundervisningen då det innebar att de skulle vara tillgängliga både digitalt och även fysiskt för de elever som har svårigheter med att delta i en fjärrundervisning och måste befinna sig i klassrummet. Den största utmaningen var att interagera med eleverna digitalt då det ofta hände att kamerorna eller mikrofonerna var avstängda. Svårigheter med att låta eleverna göra examinationer utan tillsyn och jobba på egen hand nämndes då lärarna med säkerhet inte kan veta om eleven har slutfört uppgiften på egen hand eller med hjälp av ett digitalt hjälpmedel. Det positiva som fjärrundervisning genererar är att detta arbetssätt är tidseffektivt och ger både lärare och elever mer tid för att till exempel slutföra uppgifter. Vidare visar studiens resultat att lärarnas digitala kompetens är avgörande för att fjärrundervisningen ska vara av hög kvalitet och för att eleverna ska utvecklas språkmässigt.

Målet med denna studie har varit att effektivisera arbetet med sociala medier på J.Lindeberg. Anledningen till att man funnit det nödvändigt att hitta ett effektivare sätt att arbeta beror på att J.Lindeberg jobbar med många olika sociala medier med flertalet konton på varje. Detta leder till att man lägger ner mycket tid på arbetet med sociala medier och mycket av tiden läggs på att växla mellan de olika kontona och sociala medierna. Innehållet som publiceras på sociala medier är inget som tas upp i arbetet, utan fokus ligger på de plattformar och verktyg som används i arbetet med sociala medier. Studien har genomförts med hjälp av observationer på J.Lindebergs huvudkontor i Stockholm, kvalitativa intervjuer med olika företag som arbetar med sociala medier och en kvantitativ undersökning om vilka plattformar företag använder i sitt arbete med sociala medier. Intervjuerna skedde dels på plats på företagen, men också över telefon. Undersökningen bestod av en enkät som mailades ut till företagen. Resultaten från intervjuer och undersökningen har samlats in och analyserats. Studien har visat att för att effektivisera arbetet med sociala medier bör de sociala medier som används i dagsläget minskas. Dessutom kan nya plattformar med olika verktyg för sociala medier användas för att effektivisera arbetet ytterligare. Slutligen bör också de olika kontona som används minskas och en databas med material för publicering införskaffas. / The goal of this study has been to streamline the work process of social media on J.Lindeberg. It was necessary to find a more efficient way to work because today J.Lindeberg uses many different social medias and with several accounts on each one of them. This leads to much time being spent on the work with social media and much of the time is devoted to toggle between the various accounts and social medias. The focus of the study is on the platforms and tools used in the work with social media and not on the content posted on the different social medias. The study has been carried out with the help of observations on J.Lindebergs headquartered in Stockholm, qualitative interviews with various companies working with social media and a quantitative survey on which platforms companies use in their work with social media. The interviews partly took place on the companies offices, but also over the phone. The survey consisted of a questionnaire that was distributed by email to the companies. The study has shown that in order to streamline the process the social medias being used should be reduced. In addition, new platforms with different social media tools can be used to streamline the work even further. Finally the different accounts that are used should also be reduced and a database of material for publication should be created.

Den japanska industrins intresse under efterkrigstiden för – denav Henry Ford (1863–1947) förädlade – löpande bandsteknikenframbringade Toyotas Production System (TPS). Japanernasförfinade automationstanke väckte uppmärksamhet på denamerikanska bilmarknaden, vilket ledde till att TPS under 80-talet blev föremål för forskningsprojekt vars utkomst blev Lean.Från att ha utvecklats för fordonsindustri återfinns i Sverige idagexempel på alltifrån kommunstyren till sjukvården somassimilerat Lean som verksamhetsstyrande metod.Trots att några av de mer basala principerna bakom Lean ärenkelhet och tydlig kommunikation tenderar västerländskaföretag som implementerar Lean köpa konceptet, och med dettaanvändande av engelska och japanska termer eller akronymer iorganisationens vardag, rakt av. Arbetets syfte är att undersökahuruvida användningen av dessa termer på svensk- ellerengelskspråkiga företag på något sätt motverkar eller försvårarimplementeringen och förståelsen för Leans grundläggandefilosofi: Uppkommer det inom en organisation begreppsförvirringvid användandet av Leans terminologi?Studien är utförd vid tre Lean-implementerande organisationer avolika karaktär, genom intervjuer med Lean-ledare ochkvalitetschefer samt kortintervjuer av medarbetare.Resultatet visar att det vid en Lean-implementering, och arbetetefter det, förekommer förvirring och missanvändning av olikaverktyg och begrepp inom Lean. Konkreta verktyg och begreppkunde flest medarbetare såväl identifiera, etikettera sombeskriva. Så snart man närmade sig abstraktbegreppsanvändande i vardagsspråk medföljde en större oklarhetoch missuppfattningar. Den japanska språkdimensionen tycksinte påverka än mer i förvirrande riktning. En japansk ellerengelsk term, såväl som en förkortning, ter sig lika främmande förden oinsatte, oavsett språk.Rapporten diskuterar även följder av resultaten och reflekterarutifrån lärandeperspektiv hur situationer med begreppsförvirringkan uppkomma, följder av det samt hur det kan undvikas.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse av lärares förhållningssätt till och erfarenhet av digitala verktyg. I studien deltog fem behöriga F-3 lärare i en kvalitativ undersökning. Insamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer via digitala möten och empirin analyserades tematiskt. Studien utgår utifrån teorierna TPACK-ramverket och sociokulturella perspektivet. Lärarna i vår studie har uttryckt sig utifrån skärningspunkterna TCK, TPK och TPACK. Sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv har samtliga lärare approprierat digitala verktyg och även använt verktyget som ett medierande redskap i undervisningen. De resultat som var mest framträdande var att alla lärare hade en positiv inställning till digitala verktyg även om de har olika personliga erfarenheter. De ansåg att det var viktigt att appropriera digitala verktyg i undervisningen i och med att de är en del av samhället och att eleverna behöver utveckla en digital kompetens. I vår studie påvisade även att samtliga lärare integrerar digitala verktyg som en pedagogisk resurs i undervisningen i syfte att stödja elevers kunskapsutveckling. Lärarna lyfte möjligheter och utmaningar i samband med digitala verktyg i undervisningen, i och med att lärarna hade positiva inställningar till digitala verktyg ansåg de att utmaningarna inte hade en negativ påverkan i undervisningen. Det lärarna lyfter är deras pedagogiska aspekter av digitala verktyg, vilket är en faktor som har en betydelsefull roll i samband med integration av digitala verktyg i undervisningen.

I den svenska läroplanen finns det mål om digitalisering och användning av digitalaverktyg. Internationell forskning pekar på att digitala hjälpmedel imatematikundervisning används på främst tre olika sätt; färdighetsträning,motivationshöjare och snabbrättande verktyg. Syftet med denna studie är attundersöka hur och i vilket syfte digitala verktyg används av lärare i årskurs F-3 imatematikundervisningen i svensk skola, då forskning om detta är från andra länder.Genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare indikeras att digitala resurserfrämst används som komplement till de fysiska läroböckerna. Slutsatsen som kandras av resultatet är att respondenterna främst använder digitala verktyg för attfärdighetsträna och motivera elever.