Syftet med det här examensarbetet var att undersöka förskollärares arbetssätt och miljönsbetydelse för att stimulera barns språkutveckling i förskolan. Vi valde en kvalitativ metod ivår undersökning där vi intervjuade åtta olika förskollärare för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Vi observerade även förskolornas utformning av miljön. Vi har utgått från tidigare forskning och Vygotskijs sociokulturella teori för att förstå hur barns språkutveckling kan främjas på bästa sätt. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med digitala verktyg, högläsning, TAKK och bildstöd. Förutom detta synliggörs förskollärarnas tankar kring miljöns betydelse som är en bidragande faktor till barns språkutveckling. Att arbeta på många varierande sätt där olika verktyg används är viktigt, liksom att ha en öppen och inbjudande miljö där vuxna är närvarande och medvetet skapar möjligheterna till barns lärande och utveckling på ett roligt och lustfyllt sätt. Det finns många olika sätt att arbeta föratt främja barns språk och det som lyfts upp i vårt arbete är några delar av det som kan gynna barns språkutveckling.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja barns modersmål samt vilka utmaningar det finns i arbetet kring flerspråkighet. I studien har åtta förskollärare intervjuats i en mellanstor stad i Sverige. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få fram vårt resultat. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet för att analysera resultatet. Det framgick i resultatet att förskollärarna har samma förhållningssätt till alla barn oavsett språk. Förskollärarna använder olika verktyg exempelvis bildstöd och digitala verktyg för att främja barnens alla språk. De utmaningar som visades var kommunikationen till vårdnadshavarna men ibland även till barnen. Slutsatsen som kunde dras var att förskollärare har svårt att utmana barnen i ett språk de själva inte pratar.

Kunskapsöversiktens syfte är att med hjälp av befintlig forskning, analysera och granska hur digitala verktyg påverkar elevers motivation i skrivutvecklingen. Vår frågeställning i denna kunskapsöversikt är följande: Hur påverkas elevernas motivation kring skrivutveckling av att använda digitala verktyg?Som metod har vi använts oss av systematisk undersökning. Vi valde artiklar utifrån en noggrann sökprocess genom två olika databaser ERIC och ERC. Resultaten visar att digitala verktyg gynnar elevernas motivation och skrivutveckling genom feedback, kollaborativt lärande och att elevernas skrivkvalité ökade. Digitala verktyg tillför även utmaningar i undervisningen som brist på erfarenhet och kunskap, samt tidsbegränsning.

This study focuses on the use of digital tools in preschool. The aim is to contribute insights into preschool teachers' experiences of incorporating digital tools into their practices. To capture a diverse range of perspectives, ten preschool teachers from four different municipalities were interviewed. The study employs a qualitative methodology with semi-structured interviews, and the data has been analyzed through a phenomenographic approach, aiming to understand various individuals' perceptions. The results indicate an overall positive attitude among the preschool teachers towards using digital tools, though the approach varies based on the teachers' existing knowledge and the availability of digital resources. Digital tools are primarily used as a complement to other activities and as documentation tools. Teachers perceive that the use of digital tools promotes equal education for all children and enhances their digital competence. However, challenges include time constraints and the need for additional professional development. The most commonly used tools are the iPad and projector, facilitating language development and mathematical skills in children, while also creating new play and learning environments.

Eleverna behöver använda en mängd naturvetenskapliga begrepp inom naturorienterande ämnen för att uttrycka sig, formulera och beskriva fenomen i naturen. Denna studie handlar om användning av digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen för att svara på en frågeställning: Hur kan digitala verktyg underlätta begreppsförståelse i NO undervisning på grundskolan utifrån lärarstudenters perspektiv? En systematisk dokumentstudie genomfördes utifrån syfte och frågeställning. Utifrån 16 olika studier har resultaten visat att lärare, pedagoger och elever har visat positiv inställning för användning av digitala verktyg i undervisningen. Dessutom har denna studie kommit fram till tre huvudteman som ger positiva effekter för elever i NO-undervisningen.  De tre temana är motivation, stöttning samt extra anpassningar som spelar en stor roll för att utveckla, främja elevers begreppsförståelse samt att synliggöra elevers förkunskaper och förmågor på olika sätt. Angående motivation har 62,5 % av valda studier visat vikten av motivation som en nödvändig framgångsfaktor i undervisningen. Digitaliseringen kan hjälpa elever få intresse för att lära sig nya begrepp. Dessutom har cirka 69% av valda studier visat att stöttning är en annan viktig framgångsfaktor för att utveckla elevers begreppsförmåga. Stöttningen deals in i tre underteman. De undertemana är kommunikation och uppföljning, söka information och mångfald av digitala verktyg samt visualisering.  Angående det tredje temat har cirka 12,5 % av valda resultat visat att digitala verktyg ger extra anpassningar för elever med särskilda behov. Digitala verktyg kan passa elevers behov oavsett vilka nivåer de tillhör och detta i sin tur ger elever bra förutsättningar för att uppnå sin måluppfyllelse. Där kan eleverna utveckla sin nivå samt använda begrepp i mer avancerade kontexter.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap mellan läroplanens mål och intentioner jämfört med hur pedagoger tolkar läroplansmålen samt undersöka vilka hinder och möjligheter pedagogerna beskriver med detta. Denna kvalitativa studie med fokus på formuleringen av läroplansmålen genomfördes genom intervjuer av fem förskollärare. Resultatet av denna studie visade på att förskollärarna förhåller sig till läroplansmålen utifrån sin kompetens och erbjuder digitala verktyg med pedagogiskt innehåll i undervisningen. Vidare visade resultatet på att det finns en efterfrågan på kompetensutveckling hos förskollärarna för att göra undervisningen meningsfull för barnen. / <p>Betyg i Ladok 240430.</p>

Detta arbete tog avstamp i mina tankar kring den senaste utvecklingen inom musikproduktionoch ljuddesign, där moderna och alltmer kraftfulla verktyg medför nya konstnärligaförhållningssätt och resultat inom området. I denna uppsats reflekterar jag inledningsvis kringföljderna av alltmer strömlinjeformade arbetsmetoder och ifall dessa kan få denverklighetsförankrade kärnan att gå förlorad när vi skapar. Projektet belyser i sin helhet hurmoderna verktyg kan ge oss nya möjligheter och hur vi kan använda dessa för att nå nyainnovativa resultat för vår konst, med målet att resultatet känns trovärdig ochverklighetsförankrad. För att finna svaren ställs frågor kring vad som gör att vi upplever ettljud som relaterbart och verklighetsförankrat, för att sedan diskutera hur vi kan använda dessaparametrar när vi skapar med moderna verktyg. Under projektet samlade jag in data ochinformation genom intervjuer och från artiklar, bloggar och forum kring ämnet. Dennaundersökning resulterade i en sammanställning av några av de viktigaste egenskaper somtillsammans påverkar att vi finner ett ljud som verklighetsförankrat, och även hur vi kanarbeta för att bibehålla verklighetsförankring i våra resultat när vi arbetar med modernaverktyg. Resultatet delades in i två delar; samlade teoretiska erfarenheter och konstnärligaresultat, där den förstnämnda listar mina samlade insikter, tekniker och kunskaper, och där dekonstnärliga resultaten visar och diskuterar det klingande material projektet resulterade i, samthur verktygen kan forma kreativa skapande. Efter avslutat projekt gick jag vidare med nyakunskaper och färdigheter inom området ljuddesign och musikproduktion, samt nyfunnaförhållningssätt till konstnärliga verktyg och konst i allmänhet. Jag hade fått en stor förståelsekring hur man kan nyttja moderna verktyg där resultatet fortfarande kännsverklighetsförankrat. Avslutningsvis reflekterar jag kring den konstnärliga utveckling somprojektet givit mig, olika förhållningssätt till moderna verktyg samt hur en framtida roll inomområdet kan komma att se ut.

Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens. Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt. Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.

Att använda surfplattor i undervisningen blir alltmer vanligt i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 beskriver sitt arbete med att använda surfplattor i engelskundervisningen. Som forskningsmetod har en kvalitativ intervju genomförts och studien bygger på fem intervjuer med lärare som alla arbetar med surfplattor. Studiens utgångspunkt ligger i de teoretiska perspektiven IT som automat, IT som verktyg och IT som arena. Resultatet visar att surfplattor används som pedagogiskt verktyg av både elever och lärare. Lärare använder surfplattor för gemensamma genomgångar och eleverna använder olika applikationer ämnade för engelskämnet. Ur lärarnas synvinkel tillägnar sig eleverna nya kunskaper och färdigheter genom användandet och lärarna är positiva till att ta in digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar även på svårigheter i användandet, bland annat att det krävs tid för uppdateringar och att det inte finns tillräckligt antal surfplattor i varje klass. Slutsatser som dras är att användandet av surfplattor i språkundervisningen skapar möjligheter för individualisering i undervisningen och att det är lättare att möta alla elever på deras egen nivå. Ämnen för fortsatt forskning kunde vara att ta reda på hur lämpliga surfplattor är i undervisningen samt hur lärare kan arbeta aktivt med digitala verktyg så att de nyttjas ur ett lärandeperspektiv. / <p>Engelska</p>

Majoriteten av dagens elever har tillgång till både analoga och digitala skrivverktyg, men i den svenska skolan finns inga bestämda regler om hur läraren ska göra för att lära elever skriva. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att genom observation och elevdokumentation, se hur elever arbetar med digitala och analoga verktyg i ämnet svenska. Studiens frågeställning riktar sig till hur lågstadieelever använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen. Resultatet baseras på observationer av 45 elever fördelade på två olika skolor i årskurs 1 och 3 i sydvästra Sverige, i form av ljud- och videoinspelning samt insamlad elevdokumentation i form av tankekartor skrivna med analogt verktyg och faktatexter skrivna med digitalt verktyg. Resultatet av observationerna och elevdokumentationerna visar att eleverna använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen på följande vis: Systematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Osystematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Utelämnat användande av analoga verktyg och Bristfälligt användande av analoga och digitala verktyg. Resultat visar även att undervisningen i hur eleverna ska använda de båda skrivverktygen i skrivprocessen brister, då de använder och tar till sig skrivverktygen på olika sätt.