Syftet med arbetet var att undersöka hur man på några gymnasieskolor arbetar medåtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Jag ville försöka ta reda på om åtgärds-programmen är ett verktyg i gymnasieskolan. Eller om det upprättas enbart för att det är lagstadgat. Den kunskap jag inhämtar vill jag använda i utvecklingsarbetet kring åtgärds-program på min egen arbetsplats.För att nå syftet skulle jag göra undersökningar på olika gymnasieskolor. Detta för att få en bild av hur man arbetar med åtgärdsprogram i verksamheterna. Jag försökte också att ta in så mycket kunskap jag kunde för att kunna föra kunskapen vidare till min egen verksamhet.Sammanfattningsvis visade studierna att det ute på gymnasieskolorna görs åtgärdsprogram på olika sätt. Mestadels är det specialpedagogerna som driver frågan och att det sedan läggs över på klassföreståndaren att hjälpa eleven att uppfylla målen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger verksamma inom särskolan arbetar språkutvecklande i undervisningen. För att ta reda på det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom särskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag är mer intresserad av djupet än av bredden. Resultatet visar att i arbetet med särskoleelever är det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus på det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig på olika nivåer och har olika behov. / Hur pedagoger arbetar språkutvecklande i särskolan.

Detta examensarbete åskådliggör praktiska metoder för att arbeta med genusmedveten vägledning. För att genomföra detta har vi tagit hjälp av en person med en filosofie kandidat inom genusvetenskap, som delat med sig av sina tankar kring jämställdhet, neutralitet och metoder. Vi har också tagit hjälp av en studieinformatör och en studie- och yrkesvägledare för tips på arbetssätt för genusmedveten vägledning. Utöver detta har vi använt genuslitteratur och metodböcker för genuspedagogik, texter som gällt ex-empelvis jämställd vägledning och förändringsmöjligheter på arbetsplatser, samt tidigare examensarbeten och avhandlingar som varit relevanta. Vi har försökt att i detta arbete sammanställa våra nyfunna kunskaper kring genus och vägledning. Bland de praktiska verktyg och metoder för genusmedveten vägledning vi ger prov på finns både tankeövningar och utvärderingar för vägledaren själv samt praktiska verktyg att använ-das i mötet med den sökande. Därtill analyseras existerande vägledningsmodeller inom studie- och yrkesvägledning ur ett genusperspektiv och därigenom förs en diskussion kring genusmedveten väg-ledning. Vi reflekterar över att individcentrerad vägledning ser ut att vara dominerande på Malmö Högskolas Studie- och yrkesvägledarutbildning. Vi anser att den individcen-trerade vägledningen är problematisk om påverkansfaktorer, som exempelvis genus, ska kunna synliggöras. För att kunna arbeta med vägledning integrerat med ett genusmed-vetet förhållningssätt så tror vi att ett paradigmskifte är nödvändigt. Vi skulle gärna se att vägledningens två perspektiv, det individcentrerade och det samhällscentrerade, smälter samman i något som vi kallar medveten vägledning: det medvetandegörande perspektivet. / The main purpose of this study is to illustrate practical methods for working with gen-der-sensitive guidance. To implement this, a person with a bachelor’s degree in gender studies has shared her thoughts on equality, neutrality and methods. Also, one study informant and one career counselor gave their approach and thoughts on gender-sensitive guidance. In addition, literature and method books for gender studies have been used. In this study we compile our newfound knowledge of gender and guidance. The practical tools and techniques we provide contain samples of exercises and evalua-tions for the counselor along with exercises and methods to be used in the meeting with the applicant.In addition an analysis of existing guidance models is made from a gender perspec-tive. We discuss the individual centered guidance which is seen as a prevailing paradigm of Malmö University. We believe the individual based career guidance to be problematic when influences such as gender are taken into account. In order to work with guidance integrated with a gender conscious approach, we believe that a paradigm shift is necessary. We suggest the two perspectives of career guidance, the individual-centered and societal perspective, come together in a third perspective: a perspective to create awareness.

Sammanfattning/AbstractHelene Erös och Jennie Karlsson (2013). Action programs as tool for learning.Specialpedagogprogrammet 90hp Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområde: Skolverket (2012) presenterade nyligen de senaste resultaten från PIRLS och TIMMS. De visade att Sveriges elever i årskurs 4 hade försämrats inom läsning och i matematik hade de lägre resultat än andra EU/OECD länder. Detta är alarmerande och måste tas på allvar. Sämre resultat leder på sikt till att fler och fler åtgärdsprogram behöver utfärdas. Det är viktigt att åtgärdsprogrammen fungerar som redskap för att motverka de negativa utvecklingstrenderna.Syfte: Syftet med vår undersökning var att undersöka åtgärdsprogram som verktyg för lärande. Med hjälp av våra frågeställningar belyste vi åtgärdsprogram ur flera perspektiv. De var blanketternas utformning och innehåll, synen på lärande i åtgärderna och hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i undervisningen. Teoretisk ram: I arbetet utgick vi från två teorier om lärande, kognitiv konstruktivism och social konstruktivism. Vi använde även teori utifrån det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning kring åtgärdsprogram och riktlinjer från lagar, läroplaner och allmänna råd bildade en bakgrund.Metod: Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av åtgärdsprogram och halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare från två kommuner.Resultat med analys: Våra resultat visar att begrepp i åtgärdsprogrammen som styrkor eller organisation, grupp och individ tolkas olika av lärare. Målen är överlag svåra för eleven att uppnå inom en rimlig tid och det är vanligt att målformuleringarna är otydliga. Åtgärderna ligger mycket på individnivå och omfattas mest av färdighetsträning. Föräldrars och elevers delaktighet vid utformningen av åtgärdsprogrammen varierar. I intervjuerna framkommer att lärarna ser elevernas svårigheter som något utöver och utanför den ordinarie undervisningen. Lärarna förlägger åtgärderna under eget arbete i eller utanför klassrummet och ibland till och med innan eller efter skoltid. Konklusion: Formuleringarna av mål och åtgärder varierar beroende på vem som skriver. För att åtgärdsprogram ska fungera som verktyg för lärande måste pedagogerna först förstå begreppen i åtgärdsprogrammen. De måste även ha kunskaper om var eleverna befinner sig i sin utveckling och framförallt vart de är på väg så att mål och åtgärder blir kortsiktiga, konkreta och mätbara. Blanketternas utformning och ordval kan förvilla pedagogerna och bidra till feltolkningar. Detta är ett område som vi inte hittat någon forskning kring. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv drar vi slutsatsen att fler åtgärder bör ligga på gruppnivå där dialogen blir ett viktigt redskap.Implementering: Specialpedagogens roll blir att föra en regelbunden dialog med lärarna ute på skolorna om åtgärdsprogrammens begrepp och vad som ska ingå i programmen. En annan uppgift för specialpedagogen blir att få lärarna att använda sig av gruppen och få arbetet med åtgärdsprogrammen integrerat i den ordinarie undervisningen. Får vi till detta blir åtgärdsprogrammen fungerande verktyg för lärande. Våra resultat stämmer med tidigare forskning kring formuleringen av innehållet i åtgärdsprogrammen. Implikationerna gäller därför både för oss specifikt men även i vidare mening.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna på en förskola använder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. Våra förhoppningar är att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pågår inom läraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som något skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stärker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hänvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjälp av surfplattan kan lärandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vår studie på en förskola, där vi använt oss av intervju som metod. Intervjupersonerna kommer från olika avdelningar, vi intervjuade tre förskollärare och en förskolechef som har arbetat med surfplattor under ett års tid.Resultatet visar på att pedagogerna har använt surfplattan mest till att dokumentera barnen samt att de använder olika pedagogiska appar. De beskriver surfplattan som ett kompletterande verktyg och menar att det inte ska ersätta det material som redan finns på förskolan. Pedagogerna beskriver också att surfplattan inte blir ett didaktiskt verktyg om inte pedagogen sitter med barnet, att det är kommunikationen och reflektionen mellan förskolläraren och barnet som skapar lärande.Vi diskuterar hur viktigt det är att pedagoger följer med i den digitala utvecklingen. Vi tar även upp problematiken med att pedagogen tappar fokus på barnet när de dokumenterar och skriver under en aktivitet. Att vara kritisk till sitt sätt att dokumentera är också något vi skriver om. Vår slutsats är att pedagogerna har en positiv inställning till surfplattan som didaktiskt verktyg och vi hade gärna velat observera pedagogerna och barnen med surfplattan. Det skulle även varit intressant att göra samma studie på andra förskolor för att få ett annat perspektiv.

Syftet med studien är att ta reda på hur mellanstadielärare resonerar kring användningen av rättstavningsprogram. För att ta reda på det har en kvalitativ insats med semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare gjorts. Resultatet visar att lärare har flera olika anledningar och resonemang kring användningen av rättstavningsprogram. Slutsatsen som kan dras är att lärare är väl medvetna om den forskning som finns idag. De vet att elever med läs - och skrivsvårigheter gynnas av rättstavningsprogram. Det saknas dock forskning kring hur elever utan svårigheter påverkas av rättstavningsprogram. Detta gör att lärare formulerar ett eget syfte till att använda dem.

Den här studien har som syfte att undersöka musiklärares förhållningssätt till digitala verktyg samt implementering och användning av dem i musikundervisning på mellanstadiet. Studien använder som teoretiskt ramverk ett sociokulturellt perspektiv. Studiens datainsamling bygger på semistrukturerade intervjuer med fem verksamma musiklärare i södra Sverige. Resultat av denna kvalitativa studie visar att musiklärarna anser att de har en tillräckligt god kunskap om användningen av digitala verktyg i mellanstadiet. I resultatet framkommer också att musiklärarna anser att de har en god inställning till användningen av digitala verktyg. De hjälper eleverna att lära sig på ett smidigt och roligt sätt samtidigt som de väcker musikintresse hos eleverna. Däremot kan största faran vara administrativa och tekniska fel med digitala verktyg. De medierande verktyg som förekommer hos musiklärarna är användande av datorer, Ipad, och olika onlineprogram för att förmedla kunskap inom musikskapande. I resultatet framkommer också användningen av skolans lärplattform där eleverna och lärare kommunicerar oavsett tid och plats. Vissa musiklärare ser att digitala verktyg i framtiden kommer att fortsätta utvecklas och troligtvis kommer att ersätta de analoga verktygen även om det inte är medvetet. Det är därför några av musiklärarna betonar vikten av att fortsätta arbeta med både digitala och analoga verktyg eftersom de kompletterar varandra, samtidigt som de utvecklar och arbetar olika förmågor och färdigheter hos eleverna inom musik i skolans mellanstadieundervisning.

The syllabus for mathematics states that the pupils shall develop an interest in mathematics. That an interested pupil is motivated and reaches higher levels of achievement is also something that sounds very natural. Different ways of teaching tend to benefit different types of motivation. Things such as digital tools are becoming increasingly more common in everyday teaching and these tools often contain gamified parts. These parts often put huge focus on points and we have analyzed how these tools with their gamified parts influence pupils motivation with primary focus on outcome and process focused motivation. A pupil with outcome focused motivation puts heavy focus on results such as points and grades but tends to not develop an interest. A process focused pupil tends to create an interest and feels joy while being in the process of completing a task and does not put the same focus on results and grades. Our study's purpose was to find out if digital tools influence pupils' outcome focus and process focused motivation. The study was conducted through an online survey that 131 pupils in the grades 1-3 answered.  Our final result shows that pupils' motivations are influenced positively by digital tools, both the outcome focused and the process focused motivations.

Den ökande tillgången på digitala resurser i skolan och vad de eventuellt kan tillförabildundervisningen, bildämnets särart, som innebär estetiska uttrycksformer genom bild ochhur detta utförs, ligger till grund för intresset för den här studien.Syftet med studien är att undersöka en professionsrelevant kunskap om digitala redskapsbetydelse i bildämnet. Detta undersöks genom att bildlärare får beskriva hur de använderdigitala verktyg i sin undervisning.Semistrukturerade intervjuer med fem lärare i bildkonstämnet genomfördes för att kunnaidentifiera lärarnas olika sätt att använda digitala verktyg och hur dessa val av digitala verktygmotiveras i bildundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv och har ett fokus på begreppenmediering, medierande verktyg samt fantasi och kreativitet.Resultatet visar att studiedeltagarna menar att bildkonstämnet borde digitaliseras mer ochanser att digitala verktyg är ett effektivt sätt för eleverna att lära sig och använda en annanform av kreativitet. Enligt studiedeltagarna beror användningen av digitala verktyg på denekonomiska situation och möjligheter som skolan har. Slutsatsen i studien är att användningenav digitala verktyg skapar mer intresse för bildlektionerna och eleverna visar mer fantasi ochkreativitet jämfört med vad de gör i traditionell analog undervisning.

Tidigare forskning lyfter förskolläraren och dennes betydelsefulla roll för barns möjligheter att använda och utveckla olika färdigheter i relation till digitala verktyg i förskolan. Dock finns det studier som också visar att förskollärare ifrågasätter användandet av digitala verktyg i förskolan. Då förskolan ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ett barn går på är syftet med denna studie att undersöka vad förskollärare har för erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg i förskolan, hur de resonerar om uppdraget samt hur de erbjuder barn att använda digitala verktyg i förskolans verksamhet och med vilket syfte de gör det. Studien är kvalitativ och som metod används semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Intervjuerna har analyserats med hjälp av begrepp från sociokulturell teori samt tidigare forskning. I resultatet blir det synligt hur förskollärarnas ibland bristande digitala kompetens får betydelse för arbetet med digitala verktyg, vidare visar resultatet att de ändå anser sig kunna leva upp till de riktlinjer läroplanen anger men att de anser att den digitala kompetensen alltid kan vidareutvecklas, bland annat genom det kollegiala lärandet. Genom att de även tar vara på barnens kunskaper och tidigare erfarenheter visar resultatet även att de anser sig utvecklas tillsammans med dem. Resultatet visar också att förskollärarna erfar att det finns ett antal faktorer som försvårar arbetet med digitala verktyg, dessa svårigheter berör bland annat organisatoriska aspekter såsom bristande ekonomiska resurser, tid och svårigheter att ladda ner applikationer. Dessa faktorer påverkar även hur de kan erbjuda barnen att använda de digitala verktygen i förskolan enligt resultatet.