Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare i årskurserna 4-6. Syftet med studien är att undersöka vilka digitala verktyg som används i lärarnas svenskundervisning samt vad lärarna har för attityder och funderingar kring användning av digitala verktyg och digital kompetens. Studien utgår ifrån TPACK som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att alla lärare i studien använder digitala verktyg inom någon av följande didaktiska områden: Språkutveckling, Differentiering, Engagering. Det förekommer även olikheter i attityd till digitala verktyg och upplevd digital kompetens bland lärarna i studien.

Programmering blev en del av den svenska grundskolans läroplan 2019 genom att skrivas in i matematikämnets kursplan. Därför är det viktigt att lärare vet hur de kan undervisa om detta. Dessutom kräver en stor andel av samhällets yrken en viss del av programmeringskunskap.  Syftet med studien är att i matematikdidaktisk forskning undersöka hur undervisning om programmering kan bedrivas i grundskolan. Syftet besvaras genom frågorna: vilka faktorer motiverar enligt forskning, att programmering behövs i matematikundervisningen, och hur kan matematikundervisningen utformas så eleverna får möjlighet att utveckla kunskap om programmering? Litteraturen för studien samlades in genom sökningar i databaser. Materialet som undersöktes är vetenskapliga artiklar, där såväl nationella som internationella studier har genomförts. Samtliga artiklar är skrivna på engelska.  Det insamlade materialet analyserades genom en översiktsmatris, dessutom användes innehållskriterier för att bedöma artiklarnas relevans för studien. Resultatet visade att programmering kan vara en möjlighet inom matematikundervisningen och även ha en positiv påverkan i andra delar av matematiken enligt genomförda studier och undersökningar. Resultatet visar även att undervisning i programmering kan genomföras både med och utan digitala verktyg. Området är relativt nytt i matematikundervisningen och kräver vidare undersökning. En del lärare uttrycker en osäkerhet kring hur deras undervisning ska bedrivas.

This study has its purpose in examining teachers' perception about digital tools and their competence development in using the tools in their teaching. The method for collecting data about this chosen subject has been by using both quantitative and qualitative methods in forms of surveys and interviews. The teachers in this study are all in elementary school. The main questions in this study have been formed in regards to how teachers view their competence in/about digital tools corresponds to which competence they consider themselves needed, and also which difficulties they see in using digital tools based on their digital competence. The results from the study have been analyzed based on the socio-cultural perspective. The main terms used in the analysis are tools, artefact and mediation in order to interpret the result. The result of the study shows that the majority of the teachers witness that they lack enough digital competence to use digital tools. Several teachers share that they constantly have to ask for help from other teachers. Many teachers also wish to gain more competence in digital tools so they can learn how to use them and also be able to handle any problems that might occur by themselves. Furthermore the results show that every teacher who participated in the study is positive about the use of digital tools in their teaching. Both when used in the classroom and as a planning tool. In conclusion the study shows that teachers wish to get more digital competence in order to more easily and in a more efficient way use digital tools in their teaching.

In my work I had 3 important questions that I was seeking to answer and wanted to knowmore about. These are as follows.What competencies relating to programming do our students need to develop to be able tocontribute to society in 2030, when today’s students are getting established in theiroccupational roles?What do we as a school need to develop / change to be at the forefront of an increasinglydigitalized world?How do students and teachers view their digital skills in school today?My interest in answering these questions lies in the importance of understanding what thefuture will bring in terms of digitalization and how to best meet the needs of students in thatcontext. My method of investigation was surveying my fellow teachers and asking themextensively about their views on the pros and cons of digitalization in school. I also had thehelp of the Swedish teacher in my workplace, we had a collaboration where we had ourstudents do presentational work on the topic. This way I was also able to record theperspective of the student. What my research has shown is that the development ofdigitalization has been rapid and shows no signs of slowing. Therefore, we must be quick toadapt to new changes in order to reap the fruits of this development. The more knowledgestudents and teachers acquire in the field of programming the more involved we can be in thedevelopment of new tools and methods. We will also be able to better understand the toolsand methods developed by others and will be able to use them more efficiently. Aside fromthe technical knowledge of coding it is apparent that more common skills will be asimportant. Skills such as Teamwork, reading/writing and problem solving need to beemphasized in combination with technical skills. Furthermore, to meet the demands of thefuture workplace, organizational skills, critical thinking and adaptation skills will also be ofhigh importance.

Digitala verktyg är idag ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten på många förskolor, inte minst efter att det sedan 2018 står i läroplanen att digitala verktyg ska användas i förskoleverksamheten och att barn ska ges möjlighet till att utveckla adekvat digital kompetens. Det står i läroplanen att digitala verktyg ska användas, men inte hur. Det finns därför anledning att tro att användandet skiljer sig åt mellan olika förskolor, och att olika förskollärare har olika inställning till och kunskap om hur digitala verktyg kan användas i den pedagogiska verksamheten. I denna studie har fem förskollärare på fem olika förskolor i fyra olika kommuner och tre olika regioner i södra Sverige intervjuats om deras inställning till digitala verktyg, hur de använder dem i den dagliga verksamheten och vilka möjligheter och utmaningar de ser med dem som pedagogiskt verktyg. Resultaten visar på att det verkar finnas skillnader i kunskap och inställning mellan olika förskollärare, och att olika förskolor och kommuner har kommit olika långt i digitaliseringen.

Abstarct Studiens syfte är att belysa förskollärarnes perspektiv på hur musikaliska  och språkliga mål vävs samman i musikundervsiningen i förskolan. De två frågeställningar som studien har utgått ifrån är: Hur beskriver förskollärare de undervisningsmetoder som används för att främja musikaliska och språklig utvecklninhg hos barn i förskolan? Hur beskriver förskollärare kopplingar mellan musikaliska och språkliga mål i musikundervisningen? Utgångspunkter för studien är läroplanens skrivningar om betydelsen av att använda sig av musik, som exempelvis sång och rörelsesånger, för att utveckla barns språ, samt tidagre forskning som belyser kopplingar mellan musikunderisning och barns språk.  Studien har en kvalitativ metodansats där empirin har samlats in via semistruktuerade intervjuer med fem förskollärare från både småbarns- och syskornavdelningar. Resultatet belyser förskollärarnas perspektiv på de metoder som används i musikundervisningen i de olika åldersgrupperna. Studien utgår från det didaktiska perspektivet på kopplingar mellan musikundervisning och språk hos barn. Undersökningens kärna är hur förskollärare förhåller sig till ämnet musik i förskolan och på vilket sätt de didaktiska valen inom musik motiveras med hänvisning till barns språk.  Studiens resultat har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv där begreppen didaktiktrianglen och inommusikaliska samt utommusikaliska mål står i centrum. Resultatet påvisade didaktiska överväganden och språkutvecklande musikaliska verktyg i förskolekontext. I intervjuerna beskrev förskollärare hur musikaliska och språkliga mål vävdes samman i musikundervisningen samt hur de såg på vikten av musik för barns språk. Det visade sig också att förskolläararna önskar mer kompetens, kunskaper och erfarenheter inom musikundervisning.

Syftet med studien är att undersöka om och hur svensklärare väljer att undervisa om och arbeta med handskrift. De deltagande svensklärarna, 26 till antal, fick svara på en enkät där de fick svara på frågor som innefattade uppfattningar om handskrift samt didaktiska val gällande användande av handskriften i lektionssammanhang. Enkäten var utformad efter både kvantitativ och kvalitativ metod där lärarna fick svara på flervalsfrågor och värdefrågor i kombination med möjlighet att komplettera sina svar i mer öppna frågor, där flervals- och värdefrågor utgjorde kvantitativa data och de mer öppna frågorna det kvalitativa materialet. Efter sammanvägning av respektive datainsamling visade de viktigaste resultaten att svensklärare i hög grad fortfarande värderar handskrift som viktigt i samhället, och därmed som en viktig förmåga att förvärva som elev, dock svarade även den största andelen av de deltagande att de själva inte väljer att arbeta med elevernas handskrift. Detta motiverades i stoffträngsel och digital förenklad tillgänglighet. Det var även ett stort antal av de deltagande som inte ansåg att läroplanen borde föra in handskrift som kriterier till följd av stoffträngsel. Slutsatsen som drogs utifrån resultatet var därmed att handskriftens värde fortsatt är aktuellt i samhälle och skola, men att upprätthållande av handskriften inte tränas till följd av olika ramfaktorer.

Introduktion/bakgrund: I Sverige drabbas 50 000 personer årligen av sepsis. Mortaliteten var hög och tillståndet är möjligt att häva i tidigt skede. Sjuksköterskans kompetens och patientnära arbete gör yrkesrollen central för tidig upptäckt av sepsis. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans kliniska verktyg och förutsättningar i relation till tidig identifikation av sepsis. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Artiklar söktes fram genom databaserna Cinahl och PubMed, abstrakt och titlar granskades och kvarvarande artiklar fulltextgranskades. Åtta vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet, vilka kvalitetsgranskades. Databearbetning och analys skedde enligt SBU:s metodbok. Resultat: Kunskap inom området är varierande och påvisades vara centralt för identifikation. Den senaste definitionen skapade ytterligare osäkerhet i relation till komplexitet och patofysiologi. Kunskap och erfarenheter visade sig vara betydelsefulla vid bedömning av sepsis. Diffusa symtom medför svårigheter att upptäcka tillståndet. Kliniska verktyg uppgavs vara den främsta faktorn för tidig identifiering av sepsis. Inget specifikt kliniskt verktyg utvecklat för sepsisidentifikation fanns, det mest effektiva var NEWS2. Slutsats: Litteraturstudien påvisar kunskapsluckor vid sepsisidentifiering, ospecifika kliniska verktyg och låg kännedom om det patofysiologiska förloppet samt problem vid definitionstolkning. Klinisk betydelse: Då sjuksköterskan utgör en central roll vid identifiering behövs bättre kännedom om diffusa symtom samt specifika kliniska verktyg anpassade till yrkesrollen.

Studien grundar sig i tidigare forskning inom området digitala verktyg i fritidshemmet och ställs mot genomförda undersökningar. Forskningsetiska aspekter tas i beaktning under undersökningens framväxt. Genomförd studie har genomsyrats av enkäter samt semistrukturerade intervjuer i en så kallad mixed methods. Studiens teoretiska förankring valdes att förhålla sig till det sociokulturella perspektivet, i och med de likheter som finns i denna teori, och den undervisningsform som bedrivs i fritidshemmet. I resultatet lyfts det att lärare som innehar ett eget intresse har lättare för att använda digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Undersökningens resultat ställs sedan mot tidigare forskning och relevant litteratur.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken syn på kunskap, kompetens och arbetssätt pedagoger och lärare har när de arbetar med barn och elever med ett beteendeproblem. Dessutom är syftet att ta reda på vilken hjälp och stöd pedagoger och lärare anser att ledningen ger sina anställda. För att göra denna undersökning har vi läst in oss på och använt oss av tidigare forskning, samt nyttjat det material vi fått vid våra intervjutillfällen. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ metod, det vill säga att vi har intervjuat informanten genom en semistrukturerad intervju. Våra kvalitativa intervjuer är gjorda på två F-9 skolor och en förskola som vi sedan utifrån våra frågeställningar transkriberat, analyserat och sedan bevarat den information som var väsentlig för vår undersökning. Av våra resultat framkom det att det finns lärare och pedagoger som inte anser sig ha tillräcklig kunskap om hur de ska hantera barn med beteendeproblem i sitt dagliga arbete. Orsaken till detta ligger dels på deras utbildning och dels på att verksamhetens ekonomi styr deras möjligheter att få fortbildning och handledning i sitt arbete. Det framkom även att ledningens tillgänglighet och förståelse har stor betydelse för personalen i svåra situationer, som uppstår i följd av beteendeproblem.