Denna litteraturstudie sammanställer forskning om hur skrivutveckling påverkas avanvändning av digitala skrivverktyg i undervisningen i grundskolans årskurser F–3. Syftet är att bidra till ökad förståelse för vilka följder digitala respektive analoga verktygkan ha på elevernas skrivutveckling och textproduktion. Resultatet visar att forskningen om digitala och analoga skrivverktyg i huvudsakfokuserar på digital textproduktion. Digitala verktyg har en positiv effekt på eleversmotivation samt effektivitet och de kunde därav producera längre texter. Materialet som samlats in har gjorts genom databaserna ERIC, Scopus samt SwePub och inkluderar både nationella såväl som internationella artiklar. I urvalet framträder en bildav en varierad skrivundervisning där både digitala och analoga skrivverktyg används.

Majoriteten av dagens elever har tillgång till både analoga och digitala skrivverktyg, men i den svenska skolan finns inga bestämda regler om hur läraren ska göra för att lära elever skriva. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att genom observation och elevdokumentation, se hur elever arbetar med digitala och analoga verktyg i ämnet svenska. Studiens frågeställning riktar sig till hur lågstadieelever använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen. Resultatet baseras på observationer av 45 elever fördelade på två olika skolor i årskurs 1 och 3 i sydvästra Sverige, i form av ljud- och videoinspelning samt insamlad elevdokumentation i form av tankekartor skrivna med analogt verktyg och faktatexter skrivna med digitalt verktyg. Resultatet av observationerna och elevdokumentationerna visar att eleverna använder analoga och digitala verktyg i skrivprocessen på följande vis: Systematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Osystematiskt användande av analoga och digitala verktyg, Utelämnat användande av analoga verktyg och Bristfälligt användande av analoga och digitala verktyg. Resultat visar även att undervisningen i hur eleverna ska använda de båda skrivverktygen i skrivprocessen brister, då de använder och tar till sig skrivverktygen på olika sätt.

Glitch Möbelformgivning – Kontroll, slump och intuition i transformation av skogens formbank i digitala och analoga verktyg. Skogen är en inspirerande formbank med sin otämjda och komplexa uttryck. Med dagens digitala verktyg tillsammans med hantverksmetoder i kombination av slump, kontroll och intuition vill jag hitta och utforska nya gestaltningsmetoder. Genom dessa metoder försöker jag undersöka möbeldesignerns och inredningsarkitektens arbetssätt och formspråk. Med fokus på transformation och glitchen (glappet) mellan olika digitala och analoga metoder, verktyg och media. Med inspiration av skogen vill jag formge objekt med nya och unika formuttryck. En designprocess där det skulpturala värdet vägt tyngre än det funktionella. Examensarbetet resulterade i 6 unika objekt inspirerade av skogen, med en stor bredd och variation gällande material, digitala verktyg kontra analoga tillverkningsmetoder och färgtekniker. Materialen varierar mellan massitv furu, PLA-plast och frigolit. Färgteknikerna är bland annat airbrush, pigmenterad bets och lack. Objekten varierar i storlek från det minsta objektet på 10 x 10 cm (Krokarna - Vrilarna), till det största objektet som är 83 cm x 90 cm, (Spegeln - Istappen).

Birgitta Stjernström Cronberg (2022). Analogt och digitalt skrivande - elevers och speciallärares upplevelser.  Speciallärarprogrammet med specialisering språk-, läs- och skrivutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. I dagens svenska skola varierar skrivundervisningen, många skolor väljer att undervisa i läs- och skrivundervisning med hjälp av skiftande metoder till exempel traditionell skrivundervisning, ASL- Att skriva sig till läsning, blandade metoder och med en större mängd digital skrivundervisning. Tidigare forskning visar varierade resultat kring elevers skrivande och effekter av att skriva med olika skrivverktyg. Utifrån dessa aspekter är studiens syfte att beskriva erfarenheter och upplevelser för elever i årskurs 3 av att skriva analogt respektive att skriva digitalt och att beskriva speciallärares erfarenheter av att arbeta med elever i svårigheter och deras användning av olika skrivverktyg. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex elever från en skola och med fyra speciallärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Studiens resultat har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv som fungerat som ett redskap för att analysera och tolka informanternas svar och upplevelser i en kontext där kommunikationen mellan intervjuare och intervjuperson utgjort grund (Säljö, 2014). Centrala källor har främst varit förstahandskällor av resultat av forskningsstudier, forskningsartiklar och andrahandskällor som litteratur, inom områdena skrivande, lärande, sociokulturell teori, generellt och specifikt med specialpedagogiskt perspektiv. Den teoretiska grunden utgörs av den sociokulturella teorin. Empiri har sorterats med stöd av innehållsanalys. Resultaten visar att informanterna anger flera olika skäl till sina val av skrivverktyg, till exempel graden av arbetsinsats, uppgiftens utformning och syfte och samarbete med kamrater. Det sagda utgör grund för formulerande av teman. De teman som utkristalliserar sig i resultatet är: (1) Erfarenheter och upplevelser av olika skrivverktyg, (2) Erfarenheter av att skriva själv respektive tillsammans och (3) Inspiration för skrivande och följande tre teman har utkristalliserats från intervjuerna med personer med specialpedagogisk kompetens: (1) Erfarenheter av elevers användande av olika skrivverktyg, (2) Erfarenheter av gynnsamt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter och (3) Erfarenheter av elevers förtrogenhet med olika skrivredskap.

Idag finns det inte något internationellt arbete som fokuserar på skrivutveckling. Därav kan det tolkas att läsningen har en mer central plats inom de internationella studierna. Trots detta kan vi se att barn spontant börjar skriva innan de börjar läsa.  Skrivandet har en central plats i läroplanen och är en rättighet för eleverna att få lära sig. Det för att kunna kommunicera i samhället, uttrycka sig, formulera önskningar och kunna förmedla händelser.    Syftet med undersökningen är att undersöka vad tidigare forskning säger om skrivakti­viteter och hur dessa främjar elevers skrivutveckling i skolans tidigare år.  Undersökningen är en systematisk litteraturstudie som utgår ifrån flera vetenskapliga studier med avsikt att lyfta fram ett större perspektiv på elevers skrivutveckling och skrivaktiviteter.    Resultatet visar att vanliga skrivaktiviteter som förekommer i skrivundervisningen är bokstavsbaserad undervisning, meningsuppbyggnader samt texters uppbyggnad och struktur där eleverna får använda varierande verktyg och modeller.

Den dialogiska högläsningen har en stor betydelse för språkutvecklingen. Undervisningen utvecklas konstant och skolan får tillgång till allt fler digitala verktyg. Men hur används dessa verktyg inom högläsningen? Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare i grundskolans årskurs 1–3 beskriver sin användning av dialogisk högläsning i kombination med medierande verktyg inom svenskundervisningen. Studien har formats utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver lärare att de använder sig av dialogisk högläsning i sin svenskundervisning? Hur beskriver lärare sina erfarenheter av att använda digitala verktyg vid dialogisk högläsning? Slutligen vilka analoga verktyg använder lärare sig av vid gemensam dialogisk högläsning?  Studien utgår från sociokulturell teori och fokuserar främst på hur lärare använder sig av medierande verktyg och stödstrukturer i sin undervisning utifrån studiens syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 1–3 utformades ett resultat. Resultatet visade på goda exempel på hur olika digitala- och analoga verktyg används i undervisningen. Det framgår även lärares inställning och erfarenheter av att använda sig av medierande verktyg. / The dialogic reading aloud is of great importance for language development. Teaching is constantly evolving and schools have access to more and more digital tools. But how are these tools used in reading aloud?  The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers in compulsory school years 1–3 describe their use of dialogical reading aloud in combination with mediating tools in Swedish teaching.  The study has been shaped based on the following questions: How do teachers describe that they use dialogical reading aloud in their Swedish teaching? How do teachers describe their experiences of using digital tools in dialogical reading? Finally, what analogue tools do teachers use in joint dialogical reading aloud?  The study is based on sociocultural theory and focuses primarily on how teachers use mediating tools and support structures in their teaching based on the purpose of the study. Through qualitative semi-structured interviews with teachers in grades 1-3, a result was designed. The results showed good examples of how different digital and analogue tools are used in teaching. It also shows teachers' attitudes and experiences of using mediating tools.

Samhället blir allt mer digitaliserat och skolorna bjuder in allt fler digitala verktyg i undervisningen. Ny forskning om hur och varför skolor använder sig av digitala verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen växer fram, vilket bidrar till att arbetet med analoga verktyg får allt mindre undervisningstid. I takt med den digitala framväxten, ökar forskares tankar kring ämnet och vad detta kan ge för effekter på elevers läs- och skrivinlärning. Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt undersöka hur digitala och analoga läs- och skrivverktyg påverkar elevers tidiga läs- och skrivinlärning i svenskämnet och att besvara frågeställningen: Vilka effekter har elevers användande av analoga jämfört med digitala verktyg på deras tidiga läs- och skrivinlärning? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vetenskapliga studier om elevers läs- och skrivinlärning inom svenskämnet kopplat till användandet av analoga respektive digitala läs- och skrivverktyg, systematiskt tagits fram, analyserats och sammanställts. Resultat visar att det finns både positiva och negativa effekter av användandet av läs- och skrivverktygen. Motivationen löper som en röd tråd och kan därför ses som en av de viktigaste effekterna av digitala verktyg. Dock har analoga verktyg positiva effekter på minne och motorik. Förslag på vidare forskning är att undersöka om digitala verktyg kommer att fortsätta öka elevers motivation i läs- och skrivinlärningen då det slutar vara något nytt och spännande, eller om det kommer krävas något ytterligare.

Digital competence is a skill that schools must teach. As society becomes more and more digitized, there are good reasons to argue how big a role digital devices should have in the classroom and how it affects the pupil´s learning in contrast to the traditional analogue teaching. Of interest was how pupils` writing process is influenced by digital tools in the teaching. The method chosen to be used in the work was to investigate what previous research says about the research area. It was reviewed through thematic analysis and compiled. The result shows that the balance between digital and analogue is important, and that the tools should complement each other. A digital competence and motivation are factors that influence the writing process, the research highlights. The material does not only deal with studies at the primary level, due to research gaps, which is needed to ensure the contextual relevance. However, all studies are done in a school environment. For further research there is interest in investigating how digital competence can be developed among students and staff in Swedish schools.