Denna uppsats kommer att se till mellancheferna, som i dagens organisationer har en utsatt position. De är hårt styrda från ledningen och de ska förmedla ledningens budskap neråt i organisationen till medarbetarna, även om de inte stödjer ledningens budskap. Oavsett vilket, är det även deras uppgift att få medarbetarna motiverade och engagerade i arbetet. Detta gör mellancheferna med hjälp av olika former av kommunikation. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka kommunikativa strategier samt tekniker en mellanchef använder sig av för att få sina medarbetare motiverade och engagerade. Fyra intervjuer har genomförts, där fyra mellanchefer har berättat om hur de använder sig av kommunikationen för att motivera och engagera medarbetarna. Detta beskrivs genom vilka kanaler och olika former av kommunikation de använder sig av. Det som kan urskiljas från dessa intervjuer är att de känner en svårighet i att motivera och engagera medarbetarna när ledningens budskap inte överensstämmer med deras. En annan svårighet att få dem motiverade i arbete när de befinner sig på olika geografiska platser men denna svårighet upplevs mildare om en tvåvägskommunikation används. Nyckelord; kommunikation, motivation, engagemang, kanaler, verktyg

Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningar vilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar på vikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov. Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomförda fokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagens ledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hantera dessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde: utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarna för ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer av generationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringar och behovet av att kombinera olika typer av ledarskap. Viktiga verktyg som diskuterades var bland annat mentorer, samt tydlighet och hantering av konkreta tidstjuvar. Vidare forskning bör undersöka om dessa resultat kan generaliseras om antalet fokusgrupper ökas, samt närmare undersöka ledarskapets drivkrafter. Vidare forskning skulle även kunna undersöka om en liknande fokusgruppsdesign kan generera skräddarsydda ledarskapsutbildningar i syfte att matcha innehållet med chefernas verkliga behov.

No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger är grundskollärare, två är specialpedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer. För att kunna utnyttja alternativa verktyg i större utsträckning än vad de gör idag önskar sig lärarna mer tid för att sätta sig in i verktygen, bättre teknisk support och mer kompetens. Alternativa verktyg används först och främst i ämnen där eleven ska läsa eller producera längre texter. En central aspekt som majoriteten av pedagogerna i studien framhäver är vikten av mänskligt stöd när elever ska lära sig använda och utnyttja alternativa verktyg samt färdighetstränande program. Studiens resultat analyseras och diskuteras med hjälp av det sociokulturella perspektivet.

One of the essential needs of human beings is to be involved in a social context. The intention of this study was to see if the opportunity to have an iPod Touch, could make it possible for students with literacy difficulties to participate in the regular classes and if the implementation of iPod Touch in the school setting would result in informal learning outside the school. In this case study two pupils with literacy difficulties have been using an iPod Touch in their daily school activity. The pupils as well as their teachers have been interviewed about their experiences of implementing iPod Touch as a tool in the regular classroom teatching. The results indicate that iPod Touch can help students to be in inclusive education and that they use the iPod Touch outside school. Further the study also shows that the success of the implementation of iPod Touch depends on many factors, such as the teachers, the pupil’s literacy problems and access to a wireless Internet.

During the past decade Information Technology (IT) and Information and Communication Technology (ICT) have become the main tools in teaching. Authors and early educators who are treated in the study talks about how technology has come to change the school's approach to teaching and didactic tools. The technology has also affected students´ and teachers´ ways to work because the technology's versatility makes demands on the user's expertise and competence. The technical skills have long been associated as a male domain, where men are expected to master the technology´s versatility. These expectations are not the same for women. The empirical data will therefore be based on a gender perspective to examine if the technical competence differs in how male and female teachers choose to integrate IT and ICT in education.

I vår undersökning har vi fokuserat på hur kommunikationen ser ut mellan elever i ämnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda på om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Våra frågesällningar var ”vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?” och ”hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?” Vår undersökning grundade sig på en elevenkät, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser på en skola inom Umeå kommun. Genom vår undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utsträckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och värdering) med varandra. Genom våra frågeställningar kunde vi se att eleverna dels använde sig av verbal kommunikation (språk och ljud), men även av icke verbal kommunikation (gester, miner, kroppsspråk av olika slag). Även verktyg och redskap visade sig vara vanliga inslag för att just kommunicera slöjdprocessen.

Syfte Syftet är att belysa och lyfta fram olika metoder som hjälper människor att bli skickligare på att ta fram nya idéer. Frågeställning Måste vi vänta på att äpplet ska falla ner i huvudet på oss för att vi ska få bra idéer, eller finns det några metoder som kan hjälpa oss att ta fram idéer på löpande band? Dessa två frågor är drivkraften i vår jakt genom böcker, bloggar och bröderna Härén. Böckerna beskriver kreativitet och hur människor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillämpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad säger Fredrik och Teo Härén angående kreativitet och idémetoder? Resultat Kreativitet uppkommer genom att göra saker på nya sätt eller att vi gör nya saker vi inte prövat på förut. Alla människor är kreativa, men vissa är det mer eller mindre. För att upprätthålla kreativiteten bör vi tillämpa de metoder som finns och vi bör göra det ofta, om inte dagligen.

Today more and more companies are looking out to adopt a new generation intranet, a social intranet where all employees can engage to express themselves and share information. There are large expectations on these new services, which have the opportunity to create high business value if used actively and qualitatively. However, there is a large challenge in knowing how to best implement these services in an organization in order to achieve this. This paper has investigated how an implementation should be made by defining obstacles for the implementation and adoption, discussing how they could be overcome, investigating what incentives could be used to foster usage and finding common success factors for an implementation. By a qualitative research method, consisting of five case studies and two focus area interviews we found a number of steps that must be followed for an implementation to be successful. First the conditions of the organization must be investigated in order to see whether or not social tools are suitable. If deciding to implement social tools the project must then at an early stage be defined in the organization, when it comes to desired achievements, responsibilities, governance, financing and transfer pricing. Thereafter the suitable platform and tools should be chosen by defining the organization’s user groups, studying their needs and translating them into features, deciding whether to replace or complete the existing intranet and choosing a platform based on recognition and application handiness. The next step is to prepare the tools for launch by creating structures, integrating with existing systems and forming guidelines for usage. The launch should then be made by combining a bottom-up with a top-down approach. It should include choosing a pilot for focused efforts and general marketing. Managers and leaders should be instructed separately before instructing each user group. To help the launch suitable ambassadors should be used. The sixth step is to stimulate activity by the use of stars and medals and by emphasizing good material and achievements. Finally, the last step is to follow up the implementation by measuring the outcome and interviewing employees.

Noss AB i Norrköping specialiserar sig på att utveckla system och utrustning till pappersmassaindustrin. De vill med detta examensarbete få hjälp att ta fram ett verktyg för efterjustering av kraghålen på Radiclone AM80/BM80 för att förhindra att läckage uppstår om kraghålen blir ovala. Arbetet syftar till att ta fram en färdig prototyp som kan användas på levererade produkter. Framtagningen av lämplig princip kom att bli den stora utmaningen då verktygets storlek är begränsad till kraghålets dimensioner. På grund av kraghålets komplicerade geometri och varierande spänningstextur kunde inte teoretiska kunskaper ge svar på utformningen av verktyget. Därför tillämpades ”learning by doing” genom att laborera med tänkta metoder för att få kraghålet runt. Dessa utfördes i verkstadsmiljö under verkliga förhållanden. Vår valda princip bygger på att trycka ihop kragen där diametern är som störst samtidigt som kragen trycks ut där diametern är som minst. Genom att trycka över materialets sträckgräns ska ovaliteten teoretiskt minska då kraghålet får återfjädra en viss procent av diameterförändringen.