Syftet med studien är att utifrån ett antal förskollärare och deras bilderboksmiljöer undersöka vilken fysisk plats bilderboken har i dessa miljöer. Studien uppkom utifrån tankar kring en intervju med professorn Ann-Katrin Svensson i Lärarnas nyheter.Studien är gjord för att få ny kunskap om hur pedagogiskt skapade bilderboksmiljöer kan påverka bilderbokens användning i förskoleverksamheten. För att nå detta har vi undersökt pedagogers syfte med skapandet av bilderboksmiljöer, hur bilderboken synliggörs och hur den används i dessa miljöer. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer och fyra observationer. Den teoretiska utgångspunkt som studien grundar sig på är det sociokulturella perspektivet. Resultatet är analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Studiens resultat visar att syftet med skapandet av bilderboksmiljöer påverkar hur de utformas och används. Pedagogens förhållningssätt till bilderboken är en viktig faktor för om bilderboken används som verktyg för lärande. Bilderboken synliggörs tydligast i bilderboksmiljön då den består av ett stort antal böcker, exponeras med framsidan utåt och att den står tillgängliga på barnens nivå samt med ett utbud som speglar barnens intresse. Först när bilderboken är i fokus och framstår som det centrala i miljön är det en bilderboksmiljö som uppmuntrar användning. Den skapade bilderboksmiljön har en avgörande betydelse i spontana aktiviteter medan den däremot inte har någon betydelse i pedagogiskt planerade aktiviteter med bilderböcker.

Flertalet av de studier vi läst inför detta examensarbete har riktat sig icke ämnesspecifikt mot de digitala verktygens användande. Forskning kring elevernas uppfattningar av sitt lärande saknas i Sverige, vilket efterfrågas från flera håll. I vår studie har vi intervjuat elever och genomfört digitala enkäter, så kallad mixed methods, med elever från grundskolans årskurser 4, 5 och 6. Totalt har 53 elever deltagit på ett eller annat sätt. Riksdagen ger uttryck för att ytterligare forskning behövs för att säkerställa på vilket sätt de digitala verktygen påverkar elevernas inlärning och framförallt hur de (eleverna) själva kan se detta (Utbildningsutskottet 2015/16:RFR18). Befintlig forskning visar att motivationen till skolarbetet höjs vid användandet av digitala verktyg, vilket i slutändan kan påverka elevernas resultat positivt (Kvarnsell et al 2015, Blomgren 2016, Cunska et al 2012). I grundskolans senare år minskar intresset för de naturvetenskapliga ämnena vilket enligt flera forskare kan bero på att ämnena upplevs som opersonliga, verklighetsfrånkopplade och faktatyngda med få inslag av fenomenförstärkande illustrationer som gör det abstrakta greppbart (Ottander 2015, Kvarnsell 2012, PISA 2015). Med fenomenförstärkande illustrationer avses här till exempel att animationer eller filmer kan belysa naturvetenskapliga fenomen. Elevernas förståelse för abstrakta fenomen kan på så vis underlättas vid användandet av digitala verktyg (Cunska & Savicka, 2012). Resultatet i vår studie talar för att eleverna uppfattar att de lär sig lättare och mer med hjälp av digitala verktyg. Eleverna uttrycker också att de får ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena beroende på i vilken utsträckning läraren kan fungera som den guidande pedagogen och även i vilken utsträckning eleverna får dela sina upplevelser med andra i ett sociokulturellt lärande. Studien kan bidra till att bringa mer ljus på möjligheterna att använda digitala verktyg i olika former i undervisningen i naturvetenskap. Syftet möter också de frågeställningar som utbildningsutskottet (2015/16 RFR) efterfrågar, att undersöka elevernas uppfattningar om sitt eget lärande med hjälp av digitala verktyg i grundskolans mellanår inom det naturvetenskapliga området.

Samhället blir allt mer digitalt vilket har lett till stora förändringar i förskole- och skolverksamheter när det kommer till användningen av informations- och kommunikationsteknik. Därför har skolverket givit ut ett nytt reviderat tillägg till läroplanen (Lgr 11 2018). I det reviderade tillägget har det tillkommit att lärare i skolan och lärare i fritidshem ska arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Denna undersökningen fokuserar på lärare i fritidshem och deras användning av digitala verktyg i fritidshemmet. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av intervjumetoden. Resultatet visar att de digitala verktyg som används på fritidshem är surfplatta, dator och smarttelefon. Verktygen används i verksamheten för att det är ett krav från styrdokument och några fritidslärare uppger också att anledningen är att förbereda inför framtiden. Användningen skiljde sig åt mellan fritidslärarna. Några av fritidslärarnas användning innefattar att lära ut programmering och låta eleverna använda verktygen i underhållningssyfte. Andra fritidslärare för i dagsläget närvarostatistik om eleverna med hjälp av en surfplatta. Men även de använder också digitala verktyg som underhållning till eleverna. Fritidslärare uppfattar vidare att de behöver mer kompetens kring verktygen, några uppger att de även tycker att det finns lite tid att införskaffa eller förbättra kompetensen. Men de flesta fritidslärare uppfattar även att det är roligt att lära ut kunskaper med hjälp av digitala verktyg och att eleverna lär sig olika kunskaper, exempelvis programmering. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av TPACK som ramverk.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka forskning om hur olika typer av digitala verktyg används i matematikundervisning en riktat mot problemlösning, som undervisningsinnehåll. Fokuset riktar sig i första hand mot undervisning för elever i åk 4–6, men kan även gälla tidigare och senare årskurser. De digitala verktygen som har behandlats är iPads, appar med resurser, datorer, IKT, digitala spel och flipped classroom (omvänt klassrum). Litteraturstudiens syfte och innehåll är relevant då digitala verktyg har blivit allt vanligare i skolans värld. Insamlingen av data skedde genom användning av databaserna UniSearch och ERIC. Resultatet från tio vetenskapliga artiklar visade att användning av digitala verktyg i matematikundervisning kan stödja och bidra till ut vecklingen av elevers matematiska problemlösningsförmåga. Det framkom även i resultatet att det finns nackdelar med användning av digitala verktyg i matematikundervisning under en längre period.

Samhället blir allt mer digitalt vilket har lett till stora förändringar i förskole- och skolverksamheter när det kommer till användningen av informations- och kommunikationsteknik. Därför har skolverket givit ut ett nytt reviderat tillägg till läroplanen (Lgr 11 2018). I det reviderade tillägget har det tillkommit att lärare i skolan och lärare i fritidshem ska arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Denna undersökningen fokuserar på lärare i fritidshem och deras användning av digitala verktyg i fritidshemmet. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av intervjumetoden. Resultatet visar att de digitala verktyg som används på fritidshem är surfplatta, dator och smarttelefon. Verktygen används i verksamheten för att det är ett krav från styrdokument och några fritidslärare uppger också att anledningen är att förbereda inför framtiden. Användningen skiljde sig åt mellan fritidslärarna. Några av fritidslärarnas användning innefattar att lära ut programmering och låta eleverna använda verktygen i underhållningssyfte. Andra fritidslärare för i dagsläget närvarostatistik om eleverna med hjälp av en surfplatta. Men även de använder också digitala verktyg som underhållning till eleverna. Fritidslärare uppfattar vidare att de behöver mer kompetens kring verktygen, några uppger att de även tycker att det finns lite tid att införskaffa eller förbättra kompetensen. Men de flesta fritidslärare uppfattar även att det är roligt att lära ut kunskaper med hjälp av digitala verktyg och att eleverna lär sig olika kunskaper, exempelvis programmering. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av TPACK som ramverk.

Syftet med den här studien är att utifrån lärares svar i intervjuer undersöka lärares uppfattningar av användandet av digitala spel och applikationer samt på vilket sätt digitala spel och applikationer används i matematikundervisning. För att kunna svara på studiens syfte intervjuades några utbildade lärare som undervisar i olika åldersgrupper. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Studiens resultat visade att lärarna gav uttryck för varierande uppfattningar av digitala spel och applikationer. Lärarna gav uttryck för uppfattningar av digitala spel och applikationer som färdighetsträning, som läxa, som motiverande och engagerande samt som varierad undervisning. Lärarna säger att de i undervisning använder följande digitala spel och applikationer; Bingel, Kahoot, King of math samt Skolplus en eller två gånger per vecka. / <p>Matematik</p>

I denna studie undersöker vi i vilken utsträckning idrottslärare anger att de användande av digitala verktyg för att utveckla. Att de använder sig av digitala verktyg för att utveckla elevers motoriska förmågor i idrott och hälsa. Tidigare forskning talar om att digitala verktyg öppnar upp för flera både undervisnings- och inlärningsmöjligheter och genom användandet av digitala verktyg kan eleverna utveckla förmågorna och kunskaper inom idrott som de annars kanske inte kunnat göra. Den tidigare forskning som vi har tagit del av visar också tydligt att det är filminspelningar som till största del används för att utveckla elevernas motoriska Förmågor.Vi har gjort en enkätstudie där 55 idrottslärare har deltagit. Resultaten av denna enkätstudie visar att de allra flesta av de deltagande lärarna använder sig av digitala verktyg på olika sätt i undervisningen Kanske visa ännu tydligare vad resultaten visar när det gäller hur verktygen används för att utveckla elevernas motoriska förmågor. Här blir det som att ni lägger fokus på annat istället.. De allra vanligaste digitala verktygen som används är surfplattor, datorer och projektorer. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka studenters erfarenheter av att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande. Då vi var intresserade av att studera deras upplevelser valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide. Med hjälp av ett ändamåls- och snöbollsurval valde vi ut åtta informanter som vi ansåg var relevanta utifrån studiens syfte och frågeställning. Resultatet visade att studenter använde sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande där de främst använde sig av Facebook och Youtube. Informanterna valde att använda sig av sociala medier både för att kommunicera med andra och för att ta hjälp av bilder och videofilmer. Kommunikation, diskussion och reflektion belyste de som positiva effekter medan distraktion och koncentrationssvårigheter var negativa. Utifrån det sociokulturella perspektivet kan resultatet tolkas som att lärande är någonting som sker både individuellt och genom ett socialt deltagande. Vi ville med denna studie belysa hur studenter tar till sig av andra metoder, istället för hur det vanligtvis ser ut, för att ta stöd i sitt lärande. Vår slutsats var således att studenter fann en relevans i att använda sig av sociala medier för att ta stöd i sitt lärande.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur de lärare vi mött under studien använder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-användning. Vi har även avsett att titta på om dessa lärare vill använda sig mer av IKT i sin undervisning samt även i viss mån på vilket/vilka sätt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan från 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan från 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lärande som studien tar avstamp i. De metoder som använts är enkätundersökning och intervjuer. De 9 skolor som ingått i studien ligger samtliga i Stockholms län. Enkäterna har delats ut på samtliga skolor som deltagit i studien. De 4 lärare som intervjuats arbetar på 4 av dessa 9 skolor. Vi har riktat in oss på lärare som arbetar mot skolår 1-5. Studien visar på hur dessa lärare använder sig av IKT i sitt dagliga arbete och möjliga bakomliggande orsaksfaktorer. Ett exempel på orsaksfaktorer är IKT-kompetensen hos lärarna, något vi sett är att även om många lärare som deltagit i studien har gått en kompetensutvecklande utbildning så har denna utbildning inte alltid varit på rätt nivå och den har inte alltid heller varit riktad mot hur IKT ska kunna användas i undervisningen. Ett annat exempel är, den ibland, begränsade tillgången på IKT-verktyg. Många av de lärare som deltagit i studien har varit positivt inställda till IKT, men vi upplever att det trots detta finns många hinder att övervinna för att ITK ska bli en naturlig del av lärarvardagen.</p>

<p>Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.</p><p>Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.</p><p>Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.</p><p>Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika.</p>