Projektet som beskrivs i denna rapport utgör modifieringen av videokonferensprogrammet Jitsi Meet, där öppen källkod tillåter anpassning av tjänsten för videoinspelning. Den mottagna videoströmmen som utgör samtalet mellan två deltagare skall sparas till disk, för att sedan möjliggöra för utredning och analys av sessionens videokvalitet. För att uppnå behoven för denna kvalitetskontroll krävdes en inspelning av mottagen video med jämförbar klarhet och komposition till originalet. Olika tillvägagångssätt utvärderades för att fullborda videoströmmens utvinning. Av de tre ansatser som presenterade sig valdes framtagandet av en inspelningsfunktion på klientsidan, en lösning som nyttjar användarens webbläsare för att utföra uppgiften. Jitsi Meet stöds av standardiserade teknologier inom webbaserad mediahantering, vilket möjliggjorde för tillämpningen av intilliggande metoder och verktyg i inspelningsfunktionens utveckling. Den resulterande inspelningsfunktionen utgör ena parten i ett tvåsidigt system, där den modifierade webbklienten agerar mottagare för en särskild mobilapplikations videoström. Enskilda bildrutor från enheternas videoinspelningar jämfördes via dess strukturella likheter och brusanalys, där skillnader i videons kvalitet före och efter strömning uppenbarade sig genom konkreta värden. Undersökning av resulterande grafer indikerar att särskilda händelser så som förändrad bithastighet, försvunna bildrutor och andra avvikelser kan identifieras med hjälp av den framtagna mätuppställningen. Projektet har därmed uppnått målet att producera en inspelningslösning för strömmad video som kan användas i kontroll av videokvalitet. Därmed ges goda förutsättningar för fortsatt arbete med utvärdering av kvalitet för videosamtal. / The project described in this report is the modification of the video conferencing software Jitsi Meet, where its open-source code allows for customization for the purpose of video recording. The received video stream that constitutes the conversation between two participants shall be saved to disk, to then allow for the examination and analysis of the session’s video quality. To meet the needs of this quality control, a recording of the received video with comparable clarity and composition to the original was required. Various approaches were evaluated to allow for the extraction of the video stream. Of the three approaches that presented themselves, the development of a recording function on the client side was chosen, a solution that uses the user's web browser to perform the task. Jitsi Meet is based on standardized technologies in web-based media management, which enabled the use of adjacent methods and tools in the development of its recording solution. The resulting recording solution forms one part of a two-sided system, where the modified web client acts as a receiver for a particular mobile application's video stream. Individual frames from the devices' video recordings were compared via their structural similarities and noise analysis, where differences in video quality before and after streaming revealed themselves through measured values. Study of the resulting graphs indicates that special events such as changing bit rates, missing frames and other deviations can be identified with the help of this measurement setup. The project has thus achieved its goal of producing a recording solution for streamed video that can be used in video quality control. This provides good conditions for continued work with evaluation of the quality of video calls.

Le développement des techniques audiovisuelles tout au long du XXème siècle, jadis réservéau domaine artistique puis progressivement étendu à d’autres sphères d’activités, n’a approchéque tardivement la justice.Plus particulièrement, la justice pénale n’a recours à ces innovations que depuis unequinzaine d’années. D’abord destinées à poursuivre des objectifs limités, les techniquesaudiovisuelles ont vu progressivement leur champ d’application s’étendre, jusqu’à devenir desoutils incontournables de la procédure pénale française.La présente étude, fondée sur une base empirique combinant analyse documentaire,entretiens semi-directifs et observations, tend néanmoins à démontrer que, malgré leur caractèreinévitable, et nonobstant les bienfaits que la justice pénale a su en tirer, l’introduction et lamise en oeuvre des techniques audiovisuelles en son sein ont eu des répercussions inattendues,de telle sorte que l’on peut se demander si elles n’ouvrent pas la voie vers une autre justice. / The development of audiovisual techniques throughout the twentieth century, once reservedfor arts and gradually extended to other fields of activity, has approached the legal systembelatedly.More specifically, the criminal justice system has been using these innovations over the pastfifteen years. Initially intended to address a limited number of problems, audiovisual techniqueshave gradually expanded their scope, and have now become essential tools to French criminalprocedure.This study based on an empirical approach combining documents analysis, semi-structuredinterviews and observations, tends to show that, despite their inevitable nature, andnotwithstanding the benefits they have been able to introduce to the criminal justice system,the introduction and implementation of audiovisual techniques in its core have unintendedconsequences, raising the question if they are not opening a door to another justice.

According to the literature there are still very few researches focusing on the Online Live Instruction in e-Learning. By Integrating IP-Based Video Conferencing System and Full Screen Capture with Live Streaming Broadcast System into an LMS, instructors can provide Online Live Instruction. In this kind of environment, teachers and students can interact together like in conventional classroom. This study explored the process of Online Live Instruction, solutions for the encountered problems are also provided. SOP (Standardized Operation Procedures) are developed on how to conduct Course Material Lecturing and Group Discussion & Summary Report activities. Suggestions about Online Live Instruction for teachers, teaching assistants and students are also included.

Das Internationale Hochschulinstitut Zittau (IHI Zittau) verfügt über langjährige Erfahrungen im Bereich der elektronisch- unterstützten Lehre, insbesondere beim Einsatz von Videokonferenzen und korrelierenden multimedialen Applikationen. Darüber hinaus ist eine weitgehende Integration von hochschulinternen Verwaltungs- und Gremienprozessen in die Lernplattform OPAL sowie die Nutzung der Lernplattform für die hochschulübergreifende Projektarbeit mit externen Partnern gelungen. Diese Erfahrungen gilt es beim Aufbau eines virtuellen Doktorandenstudiums zu nutzen. Auf der dritten Stufe des Bologna-Prozesses wurde am Internationalen Hochschulinstitut Zittau ein Doktorandenstudium eingerichtet. Das Studium steht auch Fachhochschulstudenten offen, die kooperativ am IHI Zittau promovieren möchten. Das IHI Zittau kooperiert im Rahmen des Doktorandenstudiums mit der Hochschule Zittau-Görlitz (FH) sowie den Fachhochschulen Münster, Nordhausen und Emden, wodurch das Doktorandenstudium über die sächsischen Landesgrenzen hinaus einen Kompetenzgewinn erzielen kann. An diesem Punkt setzt das innovative Konzept des virtuellen Doktorandenstudiums an, welches auf Kolloquien, Videokonferenz-basierte Besprechungen, den Einsatz eines Application Sharing-Tools (Net Viewer) sowie das Dokumenten- und Leistungsnachweis-Management, gestützt auf das Lernmanagementsystem OPAL und dessen Arbeitsgruppenstrukturen, aufbaut. Das Ziel besteht in der Realisierung spezifischer Studienangebote auf Promotionsniveau mit dem Fokus auf fachbezogene Kompetenz-Multiplikation mit Hilfe der Einbindung hochschulpartnerschaftlicher Ressourcen und deren Integration in das virtuelle Studienangebot. Des Weiteren soll die gesamte Studienablaufplanung vom Einschreibeprozedere über die Verwaltungs- und Gremienarbeit bis hin zu den Studienangeboten konsistent auf dem Lernmanagementsystem OPAL basieren. Zur Sicherung der Nachhaltigkeit erfolgt eine wissenschaftliche Aufarbeitung der gesammelten Erfahrungen in Form eines Leitfadens, welcher dem Transfer an andere Hochschulen gerecht werden soll.

Bakgrund: Vi blir allt äldre och fler bor kvar i hemmet med behov av vård- och omsorgsinsatser. Då dessa personer av någon anledning vårdats på sjukhus och skall återgå till hemmet görs en vård- och omsorgsplanering för att patienten ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Med ett växande antal äldre med behov av insatser i hemmet kommer även behovet av samordnad vård- och omsorgsplanering på sjukhus att öka. En sådan planering görs allt mer via videokonferens idag. Denna form av digitala möten innebär nya utmaningar för sjuksköterskan i att skapa och upprätthålla en ömsesidighet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förutsättningar för vård- och omsorgsplanering via videokonferens och hur detta påverkar möjligheten för vårdpersonalen att kunna förstå och tolka patientens situation utifrån ett helhetsperspektiv och således utföra ett personcentrerat möte på distans. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes för att erhålla en förståelse av sjuksköterskors erfarenhet av vård- och omsorgsplanering via videokonferens. Metoden bestod av en inledande explorativ litteraturstudie samt enskilda personliga semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av totalt sju sjuksköterskor inom slutenvård, primärvård och kommunal hemsjukvård. Analysen av intervjumaterialet utfördes med en induktiv ansats inspirerad av fenomenologi. Resultat: Resultatet visar att kommunikationen påverkas och att möten via videoteknik förlorar närhet och således en del av den mänskliga kontakten. Detta kan bidra till sämre möjlighet att se varandra som personer men kan kompenseras av ett personcentrerat förhållningssätt. Tekniken kan fungera som ett medel för mänsklig interaktion dock ej ersättning för det. Huvudtemana som framkommer i resultatet är förlust av närhet kompenseras av flera vinster med tillhörande teman skärmen som barriär och vinster för vårdpersonal, patient och anhöriga samt teknik som medel för mänsklig interaktion med tillhörande teman ytterst beroende av personerna i mötet och hög kvalitet på utrustning och prestanda. Slutsats: Samordnad vård- och omsorgsplanering via videokonferens innebär utmaningar i att skapa närvaro och ett genuint intresse som kompenserar för den fysiska närhet som förloras. Denna mötesform kan göra det svårare se varandra som personer men detta hinder kan kompenseras av ett personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskan behöver vara väl förtrogen med personcentrerad vård för att kunna möta patienten trots den barriär som skärmen kan utgöra. Teknik är ett medel, inte ett självändamål i sig. Rätt nyttjad kan informations- och kommunikationsteknologi användas med stora tidsvinster för att få tillgång till varandra oavsett geografisk plats och kan bidra till en mänsklig interaktion men inte ersätta den. / Background: We are becoming older and more people remain in their home with the need for care. When these persons for some reason have been hospitalized and are to return to their homes, care planning is performed in order for the person to be able to leave the ward in a safe manner. With an increasing number of elderly persons in need of care interventions in their home, the need for coordinated care planning in hospitals will also increase. Such planning is today being performed increasingly often via video conferencing. This form of digital encounters poses new challenges for the nurse in creating and maintaining a mutuality. Aim: The aim of the study was to investigate the conditions for coordinated care planning via video conferencing and how this affects the ability of health care professionals to understand and interpret the patient’s situation from a holistic perspective, thus performing a person-centered meeting at a distance. Method: A qualitative research approach was used to gain an understanding of nurses' experience of coordinated care planning via video conferencing. The method consisted of an initial exploratory literature study and individual personal semistructured interviews. The sample consisted of a total of seven nurses in primary care, primary care and municipal home nursing. The analysis of the interview material was conducted with an inductive approach inspired by phenomenology. Result: The result shows that the communication is affected and that meetings via video technology lose proximity and thus a part of the human contact. This can disrupt the possibility of seeing each other as persons but can be compensated by a person-centered approach. The technology can act as a means of human interaction, but not as a compensation for it. The main themes found in the result are loss of proximity compensated by multiple gains with associated themes screen as a barrier and benefits for healthcare professionals, patients and relatives as well as technology as means of human interaction with associated themes decidedly dependent on the people in the meeting and high quality in equipment and performance. Conclusion: Coordinated care planning via video conferencing involves challenges in conveying presence and genuine interest that compensates for the loss of physical presence. This form of meeting can make it more difficult to see each other as persons, however this obstacle can be compensated by a person-centered approach. The nurse needs to be well acquainted with person-centered care in order to meet the patient despite the barrier that the screen may create. Technology is a means, not an end in itself. Proper use of information and communication technology can be used with great time gains to access each other regardless of geographical location and can contribute to human interaction but not replace it.

Made available in DSpace on 2016-08-03T16:16:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Monica Ferreira Nunes.pdf: 1360676 bytes, checksum: 4367ee7932ba22f4e8c80808aa03ac46 (MD5) Previous issue date: 2009-09-14 / The present study proposes an understanding of the interpersonal relationships between subjects involved in the construction and execution of the pedagogic Project of Distance Learning under an ethno methodological and multi-referential perspective of education.We propose identifying how relationships are established in Distance Learning, which its organizational agents are and how they interact in the organization of the work, since Distance Learning requires an array of professionals with different kinds of knowledge so as to achieve its goals. We used as reference Distance Learning Courses at UNESP and through the use of observation, reports, questionnaires and interviews, we intend to identify how subjects see and understand themselves in the process and how they understand and recognize other subjects in the development of activities of such course. Using as reference the steps taken in the elaboration and realization of a video-conference, we aim at recognizing the communication process within the group of technicians, managers, professors and learners in the organization, as well as analyzing connections and ruptures, the wide-range actions and the importance of its functions on a daily basis.(AU) / O presente trabalho propõe um entendimento sobre as relações interpessoais entre os sujeitos envolvidos na construção e execução do projeto pedagógico de Educação na modalidade a distância sob uma perspectiva etnometodológica e multirreferencial de educação. Propomos identificar como as relações se estabelecem no cotidiano da EAD, quais são seus agentes organizacionais e como estes se interagem na estruturação do trabalho, uma vez que a EAD exige uma complexidade de profissionais de diferentes saberes para a concretização de seus objetivos. Tomando como referência os cursos de educação a distância da UMESP, pretendemos, por meio de observação, relatórios, aplicação de questionários e entrevistas, identificar como cada agente se vê e se percebe no processo, e de que forma entende e reconhece o outro no desenvolvimento das atividades do referido curso. Utilizando como referência o percurso realizado na elaboração e operacionalização de uma teleaula desejamos reconhecer os processos comunicacionais entre o grupo de profissionais técnicos, dos gestores, dos docentes e discentes dentro da organização acadêmica, analisando suas conexões e rupturas, assim como a abrangência e importância de suas funções na prática diária.(AU)

Bakgrund: Vi blir idag allt äldre. Ett ökande antal äldre med komplexa vårdbehov kräver en samordnad vård utifrån ett helhetsperspektiv med patienten som person i centrum. En samordnad vårdplanering genomförs på sjukhuset före utskrivning för att samordna hälso- och sjukvård från sjukhus, primärvård och kommunal vård. Dessa vårdplaneringar utförs idag ofta via videomöte. För att upprätthålla en personcentrerad vård och främja en trygg och säker hemgång, behöver vårdplaneringen genomföras på ett sådant sätt att den äldre upplever delaktighet och därmed kan påverka beslut kring sin egen vård och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samordnad vårdplanering via videomöte ur den äldre personens och närståendes perspektiv. Metod: En induktiv kvalitativ forskningsansats användes genom åtta personliga ostrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval gjordes som resulterade i fyra äldre personer, Md=79 år, (70-83), samt fyra närstående, Md=54 år, (45-58). Inklusionskriterier var erfarenhet av vårdplanering via videomöte och för de äldre en ålder på minst 70 år. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den äldre personens och närståendes upplevelse av vårdplanering via videomöte kan beskrivas av temat att befinna sig i ett utanförskap. Detta baseras på tre kategorier utifrån upplevelse av opersonlighet, meningslöshet samt bristande delaktighet. Otillräcklig förberedelse eller information kan skapa en känsla av utanförskap som riskerar hindra möjligheten till delaktighet, inflytande och medbestämmande i vården. Slutsats: Samordnad vårdplanering via videomöte kan möjligen bli en tillfredsställande mötesform även för äldre. Flera utmaningar och svårigheter måste dock hanteras när det gäller möjlighet till delaktighet och medbestämmande för den äldre personen och närstående i vårdplanering via videomöte. Utan tidigare erfarenhet av videomöten kan kommunikation via en skärm vara en obekant upplevelse. Ett välplanerat videomöte med förberedd och insatt vårdpersonal samt en informerad och trygg patient och närstående är förutsättningar som behöver uppfyllas. / Background: We are becoming older than ever before. A growing number of elderly patients with complex caring needs require coordinated care from a holistic perspective with the patient as a person at the center. A coordinated care planning is conducted in the hospital before discharge in order to coordinate the health care needed from hospital, primary care services and municipal care. Today, these care planning's are often performed via video conference. In order to maintain a person-centered care and provide a safe and secure return to home, care planning need to be carried out in such a way that the elderly person may experience patient participation and thus can influence decisions on their own care and health. Aim: The aim of the study was to describe coordinated care planning via video conference from the elderly person's and next of kin's perspective. Method: An inductive qualitative research approach was used through eight personal unstructured interviews. A purposive sampling was conducted which resulted in a sample of four elderly persons, Md=79 years, (70-83) and four next of kin, Md=54 years, (45-58). Inclusion criteria were experience of care planning via video conference and for the elderly an age of at least 70 years. The data was analyzed with qualitative content analysis. Result: The older person's and the next of kin's experience of care planning via video conference can be described by the theme of being in an alienation. This is derived from three categories based on experience of impersonality, futility and a lack of participation. Insufficient preparation or information may create a feeling of alienation that can hinder the possibility of patient participation, influence and codetermination in the care. Conclusion: Coordinated care planning via video conference may become an adequate meeting form even for the elderly. However, several challenges and difficulties need to be addressed concerning patient participation and codetermination in care planning via video conference. Without previous experience of video conferencing, communicating via a screen can be a strange experience for the elderly person. A well-planned video conference with prepared and trained healthcare personnel as well as an informed and safe patient and next of kin are prerequisites that need to be fulfilled.

The following diploma thesis is devoted to the desktop sharing description and its opportunities. Existing solutions and their advantages and disadvantages are described at the beginning of the text. The most extensive part deals with the design and the implementation of a new solution for the desktop sharing. The thesis aims at providing a possibility to observe desktop of one computer from another one. For achieving it, two appliactions (a server and a client) have been developed, and they are described in the text with utilization of UML (Unified Modeling Language) diagrams. The RFB (Remote Framebuffer) protocol has been chosen as the means for communication between the applications. A detailed description of this protocol is also included in the text. The developed solution is tested and compared with other similar applications in the final part of the work. After that, some areas needing slight improvements are named to achieve competitiveness of the developed solution with other applications of a similar type.

Das Internationale Hochschulinstitut Zittau (IHI Zittau) verfügt über langjährige Erfahrungen im Bereich der elektronisch- unterstützten Lehre, insbesondere beim Einsatz von Videokonferenzen und korrelierenden multimedialen Applikationen. Darüber hinaus ist eine weitgehende Integration von hochschulinternen Verwaltungs- und Gremienprozessen in die Lernplattform OPAL sowie die Nutzung der Lernplattform für die hochschulübergreifende Projektarbeit mit externen Partnern gelungen. Diese Erfahrungen gilt es beim Aufbau eines virtuellen Doktorandenstudiums zu nutzen. Auf der dritten Stufe des Bologna-Prozesses wurde am Internationalen Hochschulinstitut Zittau ein Doktorandenstudium eingerichtet. Das Studium steht auch Fachhochschulstudenten offen, die kooperativ am IHI Zittau promovieren möchten. Das IHI Zittau kooperiert im Rahmen des Doktorandenstudiums mit der Hochschule Zittau-Görlitz (FH) sowie den Fachhochschulen Münster, Nordhausen und Emden, wodurch das Doktorandenstudium über die sächsischen Landesgrenzen hinaus einen Kompetenzgewinn erzielen kann. An diesem Punkt setzt das innovative Konzept des virtuellen Doktorandenstudiums an, welches auf Kolloquien, Videokonferenz-basierte Besprechungen, den Einsatz eines Application Sharing-Tools (Net Viewer) sowie das Dokumenten- und Leistungsnachweis-Management, gestützt auf das Lernmanagementsystem OPAL und dessen Arbeitsgruppenstrukturen, aufbaut. Das Ziel besteht in der Realisierung spezifischer Studienangebote auf Promotionsniveau mit dem Fokus auf fachbezogene Kompetenz-Multiplikation mit Hilfe der Einbindung hochschulpartnerschaftlicher Ressourcen und deren Integration in das virtuelle Studienangebot. Des Weiteren soll die gesamte Studienablaufplanung vom Einschreibeprozedere über die Verwaltungs- und Gremienarbeit bis hin zu den Studienangeboten konsistent auf dem Lernmanagementsystem OPAL basieren. Zur Sicherung der Nachhaltigkeit erfolgt eine wissenschaftliche Aufarbeitung der gesammelten Erfahrungen in Form eines Leitfadens, welcher dem Transfer an andere Hochschulen gerecht werden soll.

Il existe deux approches classiques et bien comprises des tâches de traitement vidéo pour la vidéoconférence. Le premier utilise une unité centralisée de contrôle multipoint. Dans la deuxième approche, les tâches de traitement vidéo sont directement traitées dans les clients. La performance est ensuite limitée par les caractéristiques du périphérique. Dans cette thèse, nous proposons une troisième approche alternative. Nous proposons un système qui distribue des tâches de traitement vidéo en temps réel sur les ressources internes de l'entreprise. Une méthode dédiée de prise de décision basée sur les multi-attributs est conçue pour tenir compte de la variété des attributs qui influent sur la qualité de l'expérience. Des algorithmes de distribution et de redistribution de tâches sont élaborés. Nous testons ensuite l'approche proposée au moyen de la simulation afin d'étudier l'impact des principaux paramètres critiques. L'approche proposée pose une question sur laquelle un PC peut être utilisé comme plate-forme pour le serveur multimédia. Nous estimons une qualité perçue des flux vidéo afin d'étudier l'influence de la charge CPU. Nous avons également élaboré des algorithmes, combinant l'approche Cloud / Fog avec différents types de serveurs multimédia. Le résultat fournit une solution de conférence optimisée en termes de coût tant pour le fournisseur que pour le consommateur, ainsi que pour l'expérience de l'utilisateur final. En combinant les algorithmes élaborés et l'architecture avec les résultats de l'expérimentation, nous concluons que la solution proposée peut être utilisée comme une nouvelle approche de la problématique de la vidéoconférence. / There exist two classical and well-understood approaches to video processing tasks for videoconferencing. The first one is using a centralized Multipoint Control Unit (MCU). In the second approach, the video processing tasks are directly handled in endpoints. Performance is then restricted by device characteristics, especially in the case of mobile devices. In this thesis, we propose a third alternative approach. We propose a system, which distributes real-time video processing tasks on enterprise desktop grid. A dedicated Multi Attribute Decision Making method is designed in order to take into account the variety of attributes impacting Quality of Experience. A number of task distribution and redistribution algorithms are elaborated. We then test the proposed approach by means of simulation in order to study the impact of the main critical parameters. The proposed approach arises a question to which extent a PC can be used as a platform for media server and how CPU load affects the quality of provided video conference. We estimate a perceived quality of video streams in order to investigate CPU load influence. Also we elaborated algorithms, combining Cloud/Fog approach with different types of media servers, the result provides an optimized conferencing solution in the terms of cost for both provider and consumer as well as in terms of end user experience. Combining elaborated algorithms and architecture with experimentation results we conclude that proposed solution can be used as a novel approach to video conferencing problematic.