Aim and research questions: The aim of this study was to investigate the effects of rapid weight loss (RLW) in relation to physiological aspects, psychological aspects, and sport specific performance through a systematic review. This study further aimed to investigate what methods are being used when studying the effects of RWL. To examine the above the following research questions have been used: what physiological and psychological effects can be found in concurrence with RWL, how does the effects of RWL impact sports performance, and what methods are recurrently being used when studying the effects of RWL? Method: For this purpose a systematic review was conducted using three databases; PubMed, Cochrane Library, and SPORTDiscus. Out of 1163 screened articles 20 of them were included in the review. Further analysis was conducted using Forsberg & Wengströms quality evaluation for quantitative studies screening form and the Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services Risk of systematic bias screening form. Results were later summarized and compiled. Result: The most evident finding was that the athletes suffer from dehydration with significantly elevated levels of Urine Specific Gravity, USG. In addition the utilization of RWL also have a negative impact on both cognitive functions and mood, it affects important central factors such as reaction time. However many of the negative physiological effects have been show to subside after 4-12 hours if adequate recovery measures are implemented. The foremost evident sport specific finding was a maintained or increased relative anaerobic peak power. Furthermore positive results in maintaining performance for factors such as; Counter Movement-Jump, clean, snatch, judo specific test, and balance test. Conclusion: Although athletes were found dehydrated performance was still maintained in sport specific factors. However, this systematic review also found an overall lack of quality within the studies conducted. Sufficient scientific evidence was not found to draw reliable conclusions, additional studies of higher quality are needed for future reviews. / Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att göra en systematisk granskning kring effekterna av snabb viktreducering (RWL) kopplat till fysiologiska aspekter, psykologiska aspekter, och idrottsspecifik prestation. Studien strävar sedermera efter att undersöka vilka metoder som vanligtvis används för att studera RWL. För detta användes följande frågeställningar: Vilka fysiologiska och psykologiska effekter kan påträffas i samband med RWL, samt hur påverkar effekter av RWL idrottsprestation, vilka metoder används återkommande för att studera effekterna av RWL? Metod: En systematisk granskning har utförts i tre databaser: PubMed, Cochrane Librairy, och SPORTDiscus. Utav 1163 screenade artiklar inkluderades 20 stycken i granskningen. Vidare analys bedrevs med Forsberg & Wengströms kvalitetsgranskning för kvantitativa studier-formulär samt Statens beredning för medicinsk och social utvärderings Risk för systematisk bias-formulär. Resultaten summerades sedan och sammanställdes. Resultat: Det tydligaste resultatet var att idrottarna lider av uttorkning och signifikant förhöjda nivåer av Urine Specific Gravity, USG. Dessutom har nyttjandet av RWL negativ inverkan på både kognitiva funktioner och humör, det påverkar viktiga centrala faktorer som reaktionstid. Däremot har många av de negativa fysiologiska faktorerna avtagit efter 4-12 timmar om adekvata återhämtningsmetoder implementerats. Det främsta idrottsspecifika fyndet var en bibehållen relativ anaerob peak power. Därutöver syntes fler positiva resultat bibehållen prestation hos faktorer såsom; counter movement-jump, frivändningar, ryck, judospecifika tester, och balanstester. Slutsats: Trots att utövarna var dehydrerade bibehölls prestation i sportspecifika faktorer. Denna systematiska granskning fann emellertid också en övergripande bristande kvalitet inom de genomförda studierna. Tillräckliga vetenskaplig evidens har inte visat för att konkludera tillförlitliga slutsatser, ytterligare studier av högre kvalitet behövs för framtida granskningar.

Introduktion: Övervikt och fetma är idag en växande folkhälsoutmaning och ökar i de flesta åldersgrupper globalt. De är en medverkande orsak till folkhälsosjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och vissa cancertyper. Sjuksköterskor har ofta som uppgift att motivera patienter till en sundare livsstil för att nå såväl minskad vikt som ett ökat välbefinnande. Dock saknar generellt sjuksköterskor i vården tillräcklig kunskap för att kunna hjälpa patienterna. Syfte: En strukturerad litteraturöversikt syftade till att utforska vilken roll sjuksköterskan haft i hälsofrämjande och förebyggande interventionsstudier som bedrivits inom hälso- och sjukvården där avsikten varit att hjälpa patienter med övervikt eller fetma nå viktnedgång. Metod: Litteratururvalsprocessen grundades på PRISMA-modellen för att säkerställa ett strukturerat tillvägagångssätt. Tio vetenskapliga originalartiklar, både kvalitativa och kvantitativa, hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. De checklistor som tillämpades för att kvalitetsgranska artiklarna var Critical Appraisal Skills Programme. I dataanalysen valdes passande teman från de tio valda artiklarna. Resultat: Fyra teman redovisas i resultatet vilka är Metoder och verktyg för att möjliggöra individanpassning av mötet mellan sjuksköterska och patient, Mötesstruktur som erbjuder patienten kontinuerlig stöttning, Digitala verktyg har visats effektiva vad gäller uppföljning och utvärdering under en beteendeförändringsprocess och Många förväntningar på sjuksköterskan som inte alltid har rätt kunskapsverktyg. Slutsats: Resultatet visade att personcentrerad vård, empowerment samt FaR-recept verkar kunna gynna viktminskningsresultaten. Sjuksköterskor behöver guidning i hur de bäst bemöter patienter med övervikt och fetma, och då förtroendeskapande mellan sjuksköterska och patient verkar vara essentiellt för att viktminskningsinsatser skall ge goda resultat. / Introduction: Overweight and obesity are today a growing public health challenge and are increasing in most age groups globally. They are a contributing cause of public health diseases such as cardiovascular disease, type 2 diabetes and certain types of cancer. Nurses often have the task of motivating patients to a healthier lifestyle in order to achieve both reduced weight and increased well-being. However, in general, nurses in care lack sufficient knowledge to be able to help patients. Aim: A structured literature review aimed to explore the role of the nurse had in health promotion and prevention intervention studies conducted in health care, where the intention was to help patients with overweight or obesity achieve weight loss. Method: The literature selection process was based on the PRISMA model to ensure a structured approach. Ten original scientific articles, both qualitative and quantitative, were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The checklists used to review the quality of the articles were the Critical Appraisal Skills Program. In the data analysis, appropriate themes were created based on the ten selected articles. Results: Four themes are reported in the results which are: Methods and tools to enable individual adaptation of the meeting between nurse and patient, Meeting structure that offers the patient continuous support, Digital tools have been shown effective in terms of follow-up and evaluation during a behavior change process and Many expectations of the nurse who do not always hold the right knowledge tool. Conclusion: The results showed that person-centered care, empowerment and FaR (physical activity) prescriptions seem to benefit the weight loss results. Nurses need guidance on how to best treat patients with overweight and obesity, and then building trust between nurse and patient seems to be essential for weight loss efforts to give good results.

Inledning: Övervikt och fetma är förknippat med flera ämnesomsättningssjukdomar. Kostens betydelse har blivit central i det förebyggande arbetet av övervikt och fetma. Periodisk fasta har under de senaste åren blivit ett populärt verktyg för viktnedgång och förbättring av den allmänna hälsan. Tidsbegränsat ätande (TRF) är en form av periodisk fasta där fastandet sker mellan 14–16 timmar per dygn och resterande timmarna är s.k ätfönster. Preliminära data från studier antyder att TRF som kosthållning för med sig en rad hälsofördelar såsom att förbättra den metabola hälsan och kan därmed förebygga en rad ämnesomsättningssjukdomar. Syfte: Syfte med detta litteraturarbete var att analysera ifall tidsbegränsat ätande (TRF) kan främja viktminskning och förbättra de metabola parametrarna hos människor som har övervikt eller lider av fetma. Metod: Sex experimentella studier analyserades. Studierna söktes i databasen PubMed med sökorden: ”time restricted feeding” OR ”time restricted eating”. De inkluderade studierna valdes på basis av fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Största delen av de inkluderade studierna visade att TRF har en positiv påverkan på viktminskning. De flesta studierna förbättrade inte fasteglukos hos TRF-gruppen i jämförelse med kontrollgruppen. Två studier visade en signifikant förbättring av några av glukosparametrarna. Två av studierna visade att fasteinsulin och HOMA-IR minskade signifikant. Endast en studie visade att faste-triglyceridvärdet minskade.  Diskussion: Sammanfattningsvis visar de flesta studierna att TRF ger viktminskning utan kaloribegränsning och därmed skulle TRF kunna fungera som ett bra verktyg för viktnedgång. Vidare verkar längden på ätfönstret (4-12 timmar) och tiden på dagen (morgon och förmiddag) när matintaget sker viktigt både för att ge viktminskning och för att förändra de metabola parametrarna. TRF skulle därför kunna användas som ett möjligt redskap för att förebygga fetma och därmed förbättra olika metabola parametrar som i sin tur kanske kan förhindra/skjuta upp insjuknande i metabola syndromet, diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. / Introduction: Overweight and obesity are associated with several metabolic diseases. The importance of diet has become central in the preventive work of overweight and obesity. Periodic fasting has in recent years become a popular tool for weight loss and improvement of general health. Time-restricted eating (TRF) is a form of periodic fasting where the fasting window is between 14–16 hours per day and the remaining hours are so-called eating windows. Preliminary data from studies suggest that TRF contributes to a number of health benefits, improves metabolic health, and thus can prevent a number of metabolic diseases. Aim: The aim of this review was to analyze whether time-restricted eating (TRF) can promote weight loss and improve the metabolic parameters of overweight and obese people. Method: Six experimental studies were analyzed. The studies were searched in the PubMed database; the keywords were: "time restricted feeding" OR "time restricted eating". The included studies were selected on the basis of established inclusion and exclusion criteria. Results: Most of the included studies showed that TRF has a positive effect on weight loss. Most studies showed no significant improvement in fasting glucose in the TRF group compared to the control group. Two studies showed a significant improvement in some of the glucose parameters. Two of the studies showed a significant reduction in fasting insulin and HOMA-IR. Only one study showed a significant reduction in the fasting triglyceride value. Discussion: In summary, most studies showed that TRF provides weight loss without calorie restriction, and thereby TRF could work as a good tool for weight loss. Furthermore, the length of the eating window (4-8 hours) and the time of day (morning and before noon) when food intake takes place are important both to provide weight loss and to change the metabolic parameters. TRF could therefore be used as a possible tool to prevent obesity and thereby improve various metabolic parameters that may prevent / delay the onset of metabolic syndrome, type 2 diabetes, and cardiovascular disease.

Bakgrund Viktklassidrotter och deras kulturella kontext har genom tidigare forskning påvisats utgöra en risk för ätstörda beteenden, något som beskrivits kunna förorsakas av idrottsliga villkor. Styrkelyft och tyngdlyftning är viktklassidrotter där viktminskningsstrategier nyttjas för en ökad konkurrenskraftighet. Coacher besitter en nyckelroll i att uppmärksamma och motverka ätstörda beteenden hos sina atleter, men det saknas ett djupgående perspektiv avseende hur de förhåller sig till viktminskningsregimernas påverkan på kvinnliga atleter. Syfte Studien avser att utforska coachers erfarenheter av och förhållningssätt till etablerade viktminskningsregimer och viktkontroll inom kraftsporten. Fokus ligger på coachers erfarenheter av att ha tränat damatleter inom de, historiskt sett, mansdominerade kraftsporterna tyngdlyftning och styrkelyft. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio kraftsportscoacher. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier: - Viktminskningskulturen är ett normaliserat fenomen inom kraftsporten, - Kraftsportens villkor kräver användandet av viktminskningsmetoder, - Risk för att ätstörda beteenden utvecklas, maskeras och/eller undgår ifrågasättande, - Identitet och samhällets kroppsideal – bromsklossar för idrottslig utveckling samt - Coacherna saknar stöd och riktlinjer – lämnas ensamma i ansvarsfrågan. Fokus på vikt och viktminskning ansågs allmänt vedertaget inom kraftsporten, vilket medförde att ätstörda beteenden kunde maskeras och förbises. Konkurrenskraftighet beskrevs ligga till grund för viktminskningsstrategierna, berättigat både inom idrotten och utanför, där samhällets utseendenormer därtill försvårade idrottslig utveckling. Coacherna eftersökte interventioner för ökad kunskap i ämnet samt åtgärdsplaner för agerande när en atlet behöver professionellt stöd. Slutsats Kraftsportsatleter existerar i en miljö som ökar risken för dysfunktionella ät- och viktkontrollerande beteenden, och bedöms vara farlig för individer med sårbarhet för att utveckla ätstörda beteenden och ätstörningar. Interventioner behövs om inte kraftsporten ska riskera att bli en miljö där ätstörningar tillåts florera fritt. / Background Previous research has found weight-class athletes to be at risk of developing disordered eating, something that could be induced by the demands of the sport. Powerlifting and weightlifting are examples of weight-class sports where weight loss strategies are utilized for increased competitiveness. Coaches have a key role in recognizing and counteract disordered eating behaviors in their athletes, but an in-depth perspective on how they address the impact of weight loss strategies in female athletes is lacking. Objective The aim of the study is to explore coaches’ experiences of and approaches to established weight loss regimes and weight control within weightlifting and powerlifting. The focus is on coaches’ experiences of having trained female athletes in the historically male-dominated sports of weightlifting and powerlifting.  Method Semi-structured interviews were conducted with nine coaches. The interviews were recorded, transcribed verbatim and analyzed using qualitative content analysis.  Results The analysis resulted in five categories: - Weight loss culture as a normalized phenomenon within the sports, - The conditions of the sports require the use of weight loss methods, - Risk of developing, disguising and/or escape questioning of disordered eating, - Athletic development is held back by identity and society’s body ideals and - Coaches lacking support and guidelines – left alone in the matter of responsibility. The focus on weight and weight loss was considered widely accepted in the sports, which meant that disordered eating could be disguised and overlooked. Competitiveness was described as the basis for the weight loss strategies, justified both within the sport and in society, where society’s body-ideals also interfered with athletic development. The coaches requested interventions for increased knowledge on the subject and action plans for when an athlete needs professional support.  Conclusion Athletes in powerlifting and weightlifting exist within an environment that increases the risk of dysfunctional eating and weight control behaviors and is deemed dangerous for individuals with susceptibility to develop disordered eating behaviors and eating disorders. To avoid a setting where eating disorders flourish freely, interventions will be needed within the sports.

Kroppsuppfattning påverkar vår livskvalitet. Utöver att prestera på tävling behöver tyngdlyftare och styrkelyftare delta på en invägning, där deras kroppsvikt avgör vilken viktklass de tävlar i. Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan lyftares kroppsuppfattning och upplevelse av att vara aktiv och tävlande inom tyngdlyftning och/eller styrkelyft. Metod: 210 svenska tyngdlyftare och styrkelyftare med tävlingserfarenhet i åldrarna 15–70 år deltog i studien. Deltagarna svarade på en digital enkät som inkluderade ett av författaren nyskapat instrument om förekomst av beteenden och upplevelser av att tävla i en viktklassidrott, samt Body Esteem Scale for Adolescents and Adults om kroppsuppfattning. Resultat: Signifikant positiva korrelationer av måttlig styrka påvisades mellan kroppsuppfattning och tävlingsupplevelse, samt mellan kroppsuppfattning och viktupplevelse. Svag positiv korrelation påvisades mellan kroppsuppfattning och invägningsupplevelse. 60 % av studiedeltagarna rapporterade positiv kroppsuppfattning och 40 % rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning. Slutsats: Studiens resultat indikerar att kroppsuppfattning och upplevelse av att tävla, upplevelse av sin kroppsvikt och att tävla i viktklass(er), samt upplevelse av invägning har ett samband. Då 40 % av populationen rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning tyder resultaten på praktiska förbättringsmöjligheter där idrottares kroppsuppfattning kan förbättras. / Body image affects our quality of life. In addition to performing in competition, weightlifters and powerlifters need to participate in a weigh-in, where their body weight determines which weight class they compete in. The purpose of the study was to investigate whether there was a relationship between lifters’ body image and experience of being active and competing in weightlifting and/or powerlifting. Method: 210 Swedish weightlifters and powerlifters with competition experience aged 15–70 years participated in the study. The participants responded to a digital questionnaire that included an instrument newly created by the author on the prevalence of behaviours and experiences of competing in a weight class sport, as well as the Body Esteem Scale for Adolescents and Adults. Results: Positive correlations of statistical significance and of moderate strength were found between body image and competition experience, as well as between body image and weight experience. Weak positive correlation was demonstrated between body image and weigh-in experience. 60 % of the participants reported positive body image and 40 % reported mixed/split or negative body image. Conclusion: The results of the study indicate a relationship between body image and experience of competing, experience of one's body weight and competing in weight class(es), as well as experience of weigh-ins. As 40 % of the population reported mixed/split or negative body image, the results indicate practical opportunities where athletes’ body image can be improved.