På elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbär att slutkunden själv ska producera sin el främst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett växande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det främst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sätts upp vid deras egendom. I den här studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anläggningar för att producera småskalig elkraft. Men även tittat på den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt ställt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror. Slutligen gjordes en teknisk analys för att se ifall en mikroproduktionsanläggning ger några störningar på elnätet. Utifrån våra mätningar ute på fältet kan vi konstatera att anläggningen inte bidrog till någon störning.

Vindkraften expanderar allt mer i Sverige och årsproduktionen ökade till 6,1 TWh år 2011, vilket är en ökning med 74 % jämfört med 2010. De nya vindkraftverken som sätts upp idag är oftast av effektstorlekarna 2 000 – 3 000 kW. De som restes tidigare är omkring 200 – 600 kW. I Sverige finns det många vindkraftverk som har varit i drift under en längre tid, och det är flera som passerat sin tekniska livslängd på 20 år. De första vindkraftverken som man reste står ofta på platser med väldigt goda vindförhållanden och har väldigt låga effekter, om man jämför med dagens vindkraftverk. Det börjar därför bli högaktuellt att demontera äldre befintliga verk och resa nya. Detta kallas för vindkraftens generationsskifte, kanske mer känt som repowering. Tyskland, Danmark och Nederländerna är länder som redan har bytt ut stora delar av sina vindkraftsflottor. Danmark är världsledande inom repowering och har bytt ut omkring två tredjedelar av sina äldre verk. I många av de projekt som genomförts har en dubblering och ibland till och med en fyrdubblering av energinmängden skett! Genom att resa nya verk blir det oftast färre verk på platsen, samtidigt som mer energi levereras. På så sätt utnyttjas platsen på ett bättre sätt, vindkraftselen blir billigare. Det blir samtidigt enklare att uppnå politiska riktlinjer med mål inom förnybar energi och många anser att landskapsbilden förbättras. Detta examensarbete genomfördes i syfte att undersöka möjligheterna och lönsamheten för generationsskiften i Hallands län. För att veta vart de olika vindkraftverken är placerade i Halland genomfördes en kartläggning och identifiering initialt. När verken var kartlagda gjordes projekteringar av nya parker. Det visade sig vara ont om plats att resa de nya verken, eftersom de är högre än de gamla och kräver längre avstånd till bostäder. Därför genomfördes inte enbart projektering av parker där befintliga vindkraftverk står utan även på helt nya områden som idag inte har någon vindkraft. I varje projekt utfördes ekonomiska beräkningar som grundar sig på energiberäkningarna från projekteringen i vindatlasprogrammet WindPRO. Arbetet har också behandlat hur och om ersättning till ägare av befintliga verk och markägare kan ske, samt vad alternativen är för de befintliga vindkraftverken vid ett generationsskifte. Projektgruppen har varit i kontakt med vindkraftsägare och ställt frågor om hur de ställer sig till ett generationsskifte. Det främsta resultatet som projektgruppen kommit fram till är att generationsskiften absolut har goda möjligheter till att bli lönsamma. Det kan dock bli problematiskt att få plats med nya vindkraftverk på områden där gamla verk står. Det beror på kommunens regler om avstånd till närboende, och att ett visst antal verk måste resas vid nybyggnation. Ändras dessa regler för generationsskiften, blir möjligheterna väldigt goda. Vad det gäller efterhandsvärde på de gamla verken är slutsatsen, att det går att göra en bra affär genom att sälja sitt verk. Vid skrotning däremot blir intäkterna från försäljning av metallerna för små för att täcka demonteringskostnaden. Generellt sett har vindkraftsägarna en positiv syn till ett generationsskifte. / The installations of wind turbines are expanding rapidly each day in Sweden and 2011 wind energy generated 6,1 TWh. This is an increase with 74 % compared to 2010. The modern wind turbine that becomes integrated in the Swedish electricity grid at the moment often has a power capacity of 2000-3000 kW. Many of those wind turbines which are already integrated in the grid soon need to be replaced. These turbines often have a power capacity of 200-600 kW. Many of these old turbines have been generating electricity for almost 20 year, which is the technical lifetime for a wind turbine. These old turbines are also often located on sites with great energy levels. This makes it interesting to investigate the possibilities and if there is a profit in repowering. Repowering is when you dismantle old turbines and replace them with new ones. Germany, Denmark and the Netherlands are countries in Europe, which have already been doing repowering for some time. Denmark is the country where most repowering has been done. They have exchanged two thirds of their old turbines. In most of the projects which has been done, the energy level has been doubled and in some cases even quadrupled! When the modern larger turbines replace the old smaller ones, fewer turbines are raised on the site although the energy level increases. While doing repowering the sites are used in a better way, it makes the electricity prices cheaper, the political ambitions in renewable energy are easier reached and many people also claim, that the landscape is improved. This bachelor´s thesis has the objective to investigate the possibilities and the profit for future repowering projects in county of Halland, Sweden. To find out where the wind turbines are located in the county, mapping and identification where done. When the mapping was done, projections of new parks where created. It turned out that these old turbines often where located on a very limited area, which makes it hard to establish new larger turbines. This is because they need larger distance to the nearest residences. Because of this, projections also where done on other locations. In every project economical calculations were made, which are based on the energy results from the projections, which were made in WindPRO. The thesis has investigated how and if the owner of the old wind turbines and the land holder can be compensated when repowering. Researching and brainstorming on different scenarios for what will happen to the old turbines has also been done. We have had contact with owners of wind turbines to find out, what their opinion are about repowering. The prime conclusion from this bachelor thesis is that repowering has good possibilities to be profitable. There might be some problems to project new wind turbines on the same site where the old turbines where located, if the municipality don’t change the distance demands to residences and the demand that a group of wind turbines must be raised. If these demands are changed, the future for repowering looks very promising. Another conclusion where that there might be good profit in selling the used wind turbine, but to sell the used material of a wind turbine to recycling is not profitable. Profit from selling the turbine material to recycling does not cover the cost for dismantling it. Owners of the wind turbines have in general a positive attitude to repowering.

No description available.

Mikroproduktion innebar att kunden sjalv kan producera och anvanda sin el. I Sverige finns ett okat intresse for att tillverka sin egen el och har under den senaste tiden okat markant. Denna uppsatsen har jag skrivit for att underlatta vid installation av vindkraft respektive solceller, jag har aven gjort en ekonomisk analys av dessa for att fa en battre bild over det ekonomiska av att producera egen el, darfor finner man nagra olika analys aspekter och kostnadskalkyler i denna uppsats. Genom dessa analyser har jag kunnat dra nagra slutsatser betraffande de bada och om ifall att det ar ett bra kop pa lang sikt. Det visar sig vara sa att en storre anlaggning ar en battre investering an en mindre da det ar installationen av anlaggningen som ar kostsam.

Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpåverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mål satts upp, där ett av målen är att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar år 2020. Regeringen framhåller att vindkraften har förutsättningar att bli en stor och betydelsefull energikälla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Att särskilda satsningar görs på havsbaserad vindkraft beror bland annat på att det till havs finns förutsättningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena är högre och jämnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanläggningar på långt håll och berör därför väldigt många människors livsmiljöer. Det är denna problematik som uppsatsen handlar om – vilka intressen som ska värdesättas och väga tyngst vid planering och tillståndsgivning av havsbaserad vindkraft. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av diskussionen kring styrningen av markanvändning och miljö som förs av Emmelin och Lerman (2006). Författarna talar om två paradigm, miljöparadigmet och planparadigmet, som är delvis svårförenliga i avseende av styrning och beslutsprocess. De teoretiska utgångspunkterna analyseras och diskuteras utifrån studiens resultat för att lyfta detta till en mer generell nivå. Undersökningen i uppsatsen bygger på en studie av två fall där havsbaserad vindkraft planeras. Det som undersöks är hur nationella mål gällande en utbyggnad av vindkraft vägs mot lokala, enskilda intressen i de studerade projekten. I de projekt som undersökts har ett flertal intressekonflikter identifierats. Konflikterna berörde bland annat de planerade projektens påverkan på flora och fauna, Försvarsmaktens verksamhet samt enskilda personer och föreningar som haft synpunkter på projektens påverkan. Dessa gällde främst förändringen på landskapsbilden, minskade fastighetsvärden och störande ljud och ljussignaler. Den genomförda analysen visar att trots att många berörda enskilda intressen överklagat Mark- och miljödomstolens dom om miljötillstånd så har de nationella intressena vägt tyngre. Att det ena studerade fallet prövats i Högsta domstolen bidrar med en intressant aspekt, då denna dom kommer att vara vägledande och väga tungt vid framtida prövningar av liknande fall.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den lokala uppfattningen i Ockelbo gentemot etableringen av en vindkraftspark i näromgivningen samt vad som ligger bakom Upplands Väsbys val att bygga ett vindkraftverk på annan ort. Resultaten visar att NIMBY-åsikter inte ligger bakom Upplands Väsbys val samt att attityden som återges bland de boende och kommuntjänstemännen i Ockelbo kommun präglas av en positiv inställning mot vindkraftsetableringen i deras närmiljö. Den positiva inställningen grundar sig främst på utbetalningen av bygdepengen samt att vindkraften symboliserar och innebär miljövänlig energi.

When planning new wind farms, the cost for the internal electrical grid is estimated to account for 8-9 % of the total investment cost. On top of that, the cost for accumulated reduced income over several years (due to electrical losses), has to be added. The economic lifespan is relatively long (about 20 years) which means that an error in the loss calculation could lead to a bad decision basis. The accumulated reduced incomes due to electrical losses can be higher than the initial investment cost for the internal electrical grid. Today, Statkraft Sweden is using a template number when estimating the electrical losses in a wind farm. The actual losses are probably lower than the template number which could lead to an unnecessary high loss cost when planning a new wind farm. The aim of this M.Sc. thesis is to develop a better method than the one currently used to estimate the electrical losses in an early stage of the planning process. With necessary information of the proposed wind farm, an early calculation can be done.The user will then have the option to make changes in the wind farm to minimize losses, long before the wind farm is actually built. In the initial stage of the thesis, the components generating losses was modeled using available literature. Next, a MATLAB-program was constructed where the user could build a proposed wind farm consisting of wind turbines, cables and transformers. The program was named Wind Farm Electric System Calculator (WFESC). Finally, WFESC was verified with measurement data from one of Statkraft’s wind farms in Småland, Sweden. WFESC can simulate the electrical losses and production from a wind farm. The simulation takes turbine information, cable types and transformer specifications into account. The user gets detailed information about the different types of losses which makes it possible to minimize losses in the wind farm. In a comparison, WFESC presents a result that differs 5 % from measured data acquired from one of Statkraft’s wind farms in Sweden. The difference between data produced with WFESC and measured data emerges from approximations done in WFESC and difficulties in estimating cable temperatures in a wind farm. The conclusion is that WFESC estimates the internal electrical losses well and can be used when planning a wind farm.

I takt med att behovet av förnybar energi växer så har vindkraften varit en av de energikällor som har kommit att öka mest i Sverige på senaste åren. Just nu växer energikällan fram som en ny industri i Norrland och i Sollefteå kommun som jag valde att undersöka finns planer på att etablera ett flertal storskaliga vindkraftsparker inom de närmaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunikation och medborgardeltagande vid etablering av vindkraft kan påverka lokalinvånares acceptans och attityder till energikällan. Undersökningen gjordes genom en fallstudie och med hjälp av intervjuer. Resultatet visar att bland annat att en brist på deltagande och en öppen kommunikation har lett till en känsla av utanförskap och skapat negativa attityder till den specifika vindkraftsetableringen. Det framkommer även att etablering av vindkraft vid specifika lokala sammanhang är komplicerad, speciellt när lokalbefolkningen har en stark platsförankring som i det här fallet.

När Sverige tacklar klimatutsläppen för att nå Parisavtalets mål är energisektorn och vindkraften en essentiell del i arbetet. Att veta vad som behövs för att utbyggnaden av vindkraft ska öka är därmed av stort intresse. I uppsatsen undersöks sambandet mellan attityder till utbyggnad av vindkraft i Sverige och etableringen av ny vindkraft. Undersökningen skedde genom att sammanställa en modell med variabler som rimligen har en påverkan på utbyggnaden av vindkraftverk och sedan utföra en regressionsanalys med paneldata på länsnivå för åren 2003 till 2016. Resultatet visar att det inte går att finna ett samband mellan större andel som vill satsa mer på vindkraft och effekten från vindkraftverk. Däremot finner studien andra variabler som korrelerar med effekten från vindkraftverk.

År 1995 investerade kooperativet Hammarövind i ett av de modernaste största vindkraftverken på marknaden, Wind World 3700 med effekten 500 kW.  Verket togs i drift den 13 december år 1995 ute på Boholmen i Hammarö därav namnet Lucia af Boholmen.  Nu 21 år senare börjar vindkraftverket nå sitt slut och när planer för avvecklingen av vindkraftverket börjar tas fram fanns det intresse inom kooperativet att veta vindkraftverkets miljöpåverkan från vaggan till graven, en livscykelanalys. Den undersökningen utförs i detta arbete.   En LCA undersöker en produkts miljöpåverkan från när råvaran utvinns, tillverkning av produkten, användning och till slut hur produkten behandlas efter att livslängden har tagit slut. LCA är inget nytt inom vindkraft utan det finns ett stort antal LCA gjorda både av äldre kW verk till modernare MW vindkraftverk. Det finns en god uppfattning kring LCA resultatet för vindkraftverk, att det enbart tar ett antal månader för verket att producera den mängd energi som går åt i konstruktionsfasen och driftfasen, att koldioxidekvivalentutsläppen ligger runt 20 g/kWh.  Sedan skiljer sig olika LCA ifrån varandra beroende på olika vindkraftverks effekter, geografiska aspekter, olika antagande som har gjorts och inkonsekventa data för att nämna några orsaker. Det har visats sig att dessa LCA har en brist i och med att avvecklingsfasen av vindkraftverken inte undersöks. Anledningen till detta är att det saknas erfarenhet och intresset för detta moment är lågt då storskalig nermontering av vindkraftverk inte förväntas påbörjas förrän om 10 år. Men om hållbara metoder för att ta hand om vindkraftverken inte undersöks och utvecklas kommer detta att bli ett stort problem i framtiden då avfallsmängderna förväntas öka lavinartat och vindkraftverken bild som en grön energikälla kan ta skada. Syftet med detta arbete är att utreda hur olika avvecklingsmetoder för vindkraftverket Lucia af Boholmen påverkar resultatet för LCA.  De olika avvecklingsmetoderna som undersöktes var återvinning, fortsatt produktion på samma plats och flytt till annat land för fortsatt produktion. Resultatet visade att utan avvecklingsfasen tar det lite mer än 14 månader för vindkraftverket att producera den mängd energi som går åt i konstruktion och driftfasen av vindkraftverket. Intensiteten för energi hamnade på 0,063 kWh/kWh och koldioxidekvivalentutsläppen 20,52 g/kWh. Återvinning av vindkraft ger en energivinst mellan 157 och 193 MWh beroende på hur vindkraftbladen behandlas och de koldioxidekvivalentutsläpp som undviks ligger mellan 57,5 och 59,4 ton. Om vindkraftverket renoveras och fortsätter producera på samma plats upp till 10 år kan intensiteten för energi sänkas till 0,0368 kWh/kWh en sänkning med 41 % och koldioxidekvivalent till 12,4 g/kWh en sänkning med 39 %. Dock är chansen att få en ekonomisk lönsamhet med dagens elpris väldigt låg. Om vindkraftverket flyttas till ett annat land där stödsystem ingår kan en ekonomisk lönsamhet uppnås samtidigt som en stor miljövinst erhålls.