<p>Runt om i världen finns en mängd olika typer av stödsystem för att premiera icke</p><p>konkurrenskraftiga energislag. Dessa stödsystem finns främst för att elkonsumenterna ska</p><p>kunna använda sig av relativt billig el. Från konsumentens perspektiv är det därför viktigt att</p><p>de stödsystem som finns fungerar så bra som möjligt. Olika stödsystem innebär olika</p><p>osäkerheter och risker för tänkta investerare. Syftet med denna uppsats är därför att studera</p><p>vilka osäkerheter investerare anser att det finns inom olika stödsystem för vindkraft och hur</p><p>osäkerheterna inom det svenska stödsystemet påverkar deras investeringsbeslut. För att kunna</p><p>granska dessa osäkerheter har tre stödsystem studerats mer i detalj. Framförallt har det</p><p>svenska elcertifikatsystemet undersökts men även det tyska stödsystemet och det som finns i</p><p>Texas har studerats. Osäkerhetsanalysen har utgått ifrån kvalitativa intervjuer med investerare</p><p>samt personer som är involverade i vindkraftsbranschen. Resultatet av denna studie pekar på</p><p>att det avgörande för hur ett stödsystem fungerar är inte de speciefika osäkerheter som finns</p><p>inom det utan snarare stabiliteten och långsiktigheten i stödsystemet.</p><p>Studien av den svenska elcertifikatsmarknaden ägnas till stor del åt havsbaserad vindkraft.</p><p>Detta för att mycket av den osäkerhet som idag finns på markanden har att göra med detta.</p><p>Uppsatsen diskuterar att ett stort problem är osäkerheten som finns angående hur stödet till</p><p>havsbaserad vindkraft kommer att utvecklas.</p>

Runt om i världen finns en mängd olika typer av stödsystem för att premiera icke konkurrenskraftiga energislag. Dessa stödsystem finns främst för att elkonsumenterna ska kunna använda sig av relativt billig el. Från konsumentens perspektiv är det därför viktigt att de stödsystem som finns fungerar så bra som möjligt. Olika stödsystem innebär olika osäkerheter och risker för tänkta investerare. Syftet med denna uppsats är därför att studera vilka osäkerheter investerare anser att det finns inom olika stödsystem för vindkraft och hur osäkerheterna inom det svenska stödsystemet påverkar deras investeringsbeslut. För att kunna granska dessa osäkerheter har tre stödsystem studerats mer i detalj. Framförallt har det svenska elcertifikatsystemet undersökts men även det tyska stödsystemet och det som finns i Texas har studerats. Osäkerhetsanalysen har utgått ifrån kvalitativa intervjuer med investerare samt personer som är involverade i vindkraftsbranschen. Resultatet av denna studie pekar på att det avgörande för hur ett stödsystem fungerar är inte de speciefika osäkerheter som finns inom det utan snarare stabiliteten och långsiktigheten i stödsystemet. Studien av den svenska elcertifikatsmarknaden ägnas till stor del åt havsbaserad vindkraft. Detta för att mycket av den osäkerhet som idag finns på markanden har att göra med detta. Uppsatsen diskuterar att ett stort problem är osäkerheten som finns angående hur stödet till havsbaserad vindkraft kommer att utvecklas.

Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess. Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument. Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess. Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument. Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering.

Vindkraftsutbyggnaden i Sverige har ökat i hög takt de senaste åren. Mellan år 2008 – 2011 ökade produktionen av el från vindkraft med 209 %.  Under år 2011 motsvarade detta en energiproduktion på 6,1 TWh, vilket tyder på att Sverige ligger i god fas för att uppnå det av riksdagen antagna utbyggnadsmålet att produktionen år 2020 ska uppgå till 30 TWh. Vid etablering av vindparker är en väl genomförd projektering av stor vikt för att uppnå lönsamhet och minimera riskerna i projektet. De olika faserna i projekteringen innefattar en viktig förprojektering där förutsättningarna för etableringen utreds, projektering med samråd och upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning, ansökan om de tillstånd och lov som krävs, upphandling av verk och entreprenadarbeten samt den avslutande byggnationen där vägar anläggs, verk uppförs och starkströmsledningar ansluts till elnätet.  I arbetet ges en generell modell för hur man kan gå tillväga och vilka faktorer som ska beaktas. Syftet med arbetet är att utreda hur rätt till väg kan säkerställas i samband med vindkraftsetablering på arrenderad mark. Frågan är viktig i sammanhanget och behöver lösas för att kunna uppföra, underhålla och nedmontera verken. Då arrendeupplåtelse föreligger ges arrendatorn i avtalet vanligtvis rätt att inom arrendeområdet nyttja och anlägga de vägar som behövs för etableringen. Utom arrendeområdet är det inte alltid lika självklart hur rätten till väg ska säkerställas. Vanligtvis behöver breddning och förstärkning ske av de befintliga vägar som ska nyttjas samt även nya vägsträckningar anläggas. Beroende på vilka förutsättningar och behov som föreligger i det enskilda fallet kan nyttjanderätt, gemensamhetsanläggning eller i vissa fall officialrättigheter bli aktuella. Den faktor som är av störst betydelse för vilket alternativ som kan användas är om vindkraftsanläggningen är uppförd eller inte. Eftersom vindkraftbolaget i arrendefallet inte äger någon fastighet som en rättighet kan knytas till kan endast nyttjanderätt användas då anläggningen inte är uppförd. Om berörda fastighetsägare motsätter sig åtgärden finns även möjlighet till att tvångsvis expropriera nyttjanderätt. När anläggningen är uppförd är även alternativen att inträda i en gemensamhetsanläggning eller upplåta ett officialservitut enligt anläggningslagen möjliga. Dessa kan tillämpas både när fastighetsägarna är positiva till åtgärden men även i vissa fall utan deras medgivande. I arbetet utreds de olika alternativens innebörd och tillämplighet för att i slutändan analyseras och sammanfattas. / The expansion of wind power in Sweden has increased at a rapid pace in the recent years. Between the years 2008 – 2011, the productions of electricity from wind power were increased by 209%. During 2011, this corresponded to an energy production of 6,1 TWh, which suggests that Sweden is in a good phase to achieve the environmental objectives, adopted by the Parliament. The objectives purpose is that the production in 2020 will amount to 30 TWh. When a wind farm is to be establish a well-executed project is of great importance for achieving profitability and minimize the risks in the project.  The different phases of the project includes an important pre-planning where the conditions for establishment are investigated, the planning with consultation and preparation of an environmental assessment, the application of needed authorizations and permissions, procurement of works and construction works and the final construction where roads and wind turbines are constructed and power lines connects to the mains. This thesis provides a general model for how to proceed and what factors should be considered in the establishment of wind farms. The purpose of this thesis is to investigate how the right of roads can be ensured in the case when the wind park shall be established on leased land. The question is important and needs to be solved in order to construct, maintain and decommission the wind turbines. When lease tenure is hold, the lessee in the contract usually gives the right to use and construct roads within the leased area. Outside the leased area it’s not always as obvious how the right of roads should be ensured. Usually needs widening and strengthening of the existing roads that will be used as well as new roads are to be constructed. Depending on the circumstances and requirements of the particular case, tenancies, joint facility, easements or expropriation can be present in order to secure the right of roads. The factor of most importance for when the options can be used is if the wind park is built or not. Since the wind power company in a lease case doesn’t own any property only tenancies can be used when the wind park isn’t built. If the property owners oppose the measure it’s also possible to forcibly expropriate tenancies. When the wind park is built it’s also possibly to enter into a joint facility or grant an easement. These can be applied both when the property owners are in favor of the action, but also in some cases without their consent. This thesis investigates the various options, their meaning and applicability to finally be analyzed and summarized.

The aim with this study was to collect fundamental information, and to plan, a wind power farm in Juddhult , Småland in southern Sweden. The goal is to collect the best available projecting planning support. The pieces of this projecting planning support that will be presented is; Environmental Consequence Description (MKB), production calculations, comparisons between different plant types, economic calculations, evaluate the economy and give some farm design suggestions. The imagined wind farm will be located in forest environment and which may cause a number of new problems. Special interest that will be affected, where special consideration because of the forest environmental is requested is, hunting, wetlands, ancient monuments and wind turbulence. To perform calculations of expected energy transformation, sound-, shadowand landscape influence the program WindPro has been used for these calculations. The economic calculation methods used in this project is the annual method and electricity price prognosis. Among the results some interesting KPI (Key Performince Indicator) for the wind farm is presented. To be able to do a risk analysis three scenarios has been created, the worst case scenario, the most likely scenario and the best possible scenario.

Wind power is expanding rapidly in Sweden. Increasing amounts of wind power sets higher requirements on balancing power and grid expansions and would affect the whole Swedish electricity system. The aim of this report is to examine the factors affecting the wind power expansion in Sweden. How many wind power plants projects will obtain building permissions and what costs and revenues can be expected? How much balancing power will be required and does a changing geographical distribution of the wind power plants reduce the need of balancing power? A survey of the county board’s official applications has been made and out of all the applications, corresponding to 80 TWh produced per year, about half of the applications are expected to obtain a permit with a major portion of them located in the north of Sweden. Especially older wind power plants, deriving revenue from Nord pool, find themselves today in a complicated financial situation. However new wind power plants with favorable wind conditions and with revenues from fixed prices are likely to be more commercially viable and less dependent on electricity certificates. The power production can be expected to even out with a greater geographical dispersion and the balancing power requirement can be estimated to 60-80 % of the totally installed wind power. During short periods, of the order of hours, the power gain or loss is usually less than 10% but during longer periods, of the order of day, the wind power can in extreme cases experience losses and gains in power up to 70 % of the installed capacity.

This thesis considers the integration between Savonius wind turbines and photovoltaics to form a hybrid power system. Different integration techniques were studied to find the most suited technique and the necessary components. The hybrid system was then to be compared with a solar panel system of equal sizing to investigate whether it could compete in terms of production and profitability. A model of the hybrid systems was built in MATLAB Simulink to simulate the production of the systems. Simulations used SMHI measurement data over wind speeds, solar radiation and temperature, with data resolution of one hour for 2017. The Swedish electricity trading market was also studied to determine which guidelines and prices that apply when selling electricity to the grid. The investment costs for the systems were estimated to allow economic conclusions to be drawn. The result was that a hybrid system had a higher power delivery to the load but the total production was higher for the solar system. The hybrid system couldn’t compete with the profitability of the solar system in the studied case. Possible reasons for the result was that the wind resources at the tested location wasn’t enough and that the price for wind turbines was high. Conclusions was that the price of the turbines needs to decrease in order to make the hybrid system more competitive. For hybrid systems that contain wind turbines, it is important that the chosen site has good wind resources to take advantage of the potential of the turbines.

Denna studie syftar till att undersöka takanvändningen i Uppsala tätort med dess möjligheter och hinder samt hur kommunen och andra aktörer arbetar med detta. Undersökningen har genomförts med en induktiv metod där insamlat material jämförts med tidigare forskning för att leda fram till diskussion och slutsatser, materialet är hämtat från rapporter, styrdokument och hemsidor men även från intervjuer med ett antal nyckelpersoner som är aktiva inom utveckling och planering för takanvändning, dessa har valts utifrån olika befattningar för att få ett bredare perspektiv. En nödvändig uppdelning i arbetet har gjorts för kategorierna solceller, urban vindkraft, gröna tak och takträdgårdar, takodling samt verksamheter, med sammanställning av material och tidigare exempel från respektive område. Generellt så visar resultaten och analysen på att Uppsala har kommit långt inom planering av solceller då detta även bedöms som ekonomiskt lönsamt medan urban vindkraft står stilla. Inom gröna tak, takodling och verksamheter är bilden mer splittrad, där har markägandet stor betydelse eftersom kommunens rådighet avgörs av vilka krav som går att ställa, vilket visar sig tydligt i var taken utvecklas eller inte. Denna problematik och fler aspekter tas upp i en diskussion som även ger förslag på framtida möjligheter.

Sverige har höga ambitioner att ställa om till 100 procent förnybar energiproduktion och att tillmötesgå mål 7 i Agenda 2030, vilket är inom räckhåll. Med goda vindlägen, långa kuster och relativt grunda vatten har Sverige alla förutsättningar att lyckas om man enas politiskt, ser över riktlinjer och skapar ekonomiska förutsättningar för utbyggnad av vindkraft.   Syftet med rapporten är dels att redovisa de vanligaste hindren för utbyggnad av vindkraft i Sverige, dels vad som har föreslagits för att främja vindkraftsutvecklingen. Rapporten ger en överblick över relevanta frågor kring vindkraftsutvecklingen och fokuserar på frågorna:  Vilka är vanligaste hindren för vindkraftsprojekt? Vad har föreslagits för att underlätta för utbyggnad av vindkraft? Med hjälp av utförda myndighetsutredningar, rapporter från branschorganisationer, myndighetspressmeddelanden, debatter, intervjuer och EU-direktiv för förnybar energi och havsbaserad vindkraft utforskar den här rapporten den havsbaserade vindkraftens förutsättningar, samt betonar de vanligaste hindren för projektering och genomförande vid en framtida utbyggnad av vindkraft. Det finns stor potential för vindkraft genom direktiv från EU. De hinder som återkommande orsakar förseningar för utbyggnad av havsbaserad vindkraft är den kommunala vetorätten, Försvarsmakten intressen, anslutningskostnader som styr utbyggnadstakten, avvägning mellan riksintressen, tolkning och verkställande av artskyddsförordningen, politisk dragkamp och växande motstånd på lokalnivå.  Trots befintliga hindren är uppsatsen slutsats att det finns stor potential för vindkraften. / Sweden has high ambitions to adapt 100 percent renewable energy production and to meet goal 7 in Agenda 2030, which is within reach. With good wind conditions, long coasts and relatively shallow waters, Sweden has all the prerequisites to succeed if it agrees politically, reviews guidelines and creates economic conditions for wind power. The purpose of the thesis is partly to report common obstacles of wind power development in Sweden, and partly to report what has suggested for wind power development. The report provides an overview of relevant issues regarding wind power development and focuses on the issues: What are the most common obstacles to wind power projects?What has been proposed to facilitate the expansion of wind power? Through exploring government investigations, industry organization reports, government press releases, debates, interviews and EU directives for renewable energy and offshore wind power conditions for offshore wind power. Furthermore, highlighting what obstacles encounters for developers in the event of a future expansion of wind power. The obstacles that repeatedly cause delays in the development of offshore wind power are municipal endorsement that is being review now, the Armed Forces' interests, connection costs that control the pace of expansion, balancing national interests, interpretation and implementation of the species protection regulations, political disagreements and growing resistance at local level. Despite existing obstacles, the thesis concludes that there is great potential for wind power.

I denna rapport sammanställs information om brandsäkerhet och utrymningssäkerhet i vindkraftverk för att dra slutsatser om hur säkerheten skulle kunna förbättras. Orsaken till att detta anses vara ett intressant område för studier är att det är en bransch som snabbt växer och som är extraordinärt ur en utrymningssynpunkt på grund av höjden på dagens kraftverk. Med hjälp av litteraturstudier, en enkät riktad till tekniker inom vindkraftsbransch och intervjuer av både personer inom bransch och från räddningsorganisationer så har information om ämnet samlats in. Med hjälp av personer med dessa mycket olika perspektiv på vindkraft och säkerhet så dras slutsatser om dagens läge och vad som skulle kunna förbättras ur en säkerhetskritisk synvinkel. Vid enkätstudien tillfrågades 32 personer som arbetar i vindkraftverk olika frågor som på ett eller annat sätt berör brand och säkerhet i deras arbetsmiljö. Resultaten från denna enkät tyder på att servicetekniker på kraftverken generellt sett känner sig förhållandevis trygga på sin arbetsplats, men tycker samtidigt att den går att förbättra ur en säkerhetsynpunkt. Något som tas upp är bland annat bristen på brandlarm och automatiska släcksystem i maskinhuset på kraftverken. Båda typer finns på en del kraftverk, men personal på anläggningarna vill i många fall se det på betydligt fler av verken. Utrymning verkar inte vara något som serviceteknikerna oroar sig för, men en rapport från Nanjing Tech Univeristy, RISE, Technical Univeristy of Denmark och Univeristy of Zilina tyder på att utrymning i händelse av brand kan vara problematiskt i vindkraftverk. I rapporten har linorna som är tänkt att användas som en del i utrymningen testats utifrån resultaten i en simulerad brand i maskinhuset. Vid simuleringen användes PyroSim för att simulera brandförlopp där temperaturer kunde tas fram vid olika tider. Dessa temperaturer och tider jämfördes sedan med antändningstemperatur för de linor som används vid utrymning. Resultatet visade att linorna antänds inom den tid som är tänkt för utrymning från vindkraftverket. Stämmer detta kan inte vinschning ses som en alternativ väg för utrymning i händelse av brand. Vid intervjustudien med räddningsorganisationer har fokus legat på släckning av vindkraftverk. De organisationer som deltagit har svarat väldigt lika på dessa frågor. På grund av höjden på kraftverken och den höga brandbelastning som oftast uppstår så har inga släckningsförsök vidtagits vid insatser i vindkraftverk. I stället har räddningsinsatserna fokuserats på att spärra av området kring kraftverket och försökt att minimera brandspridningen till omkringliggande område. Räddningsorganisationer med vindkraftsparker i sitt område verkar ha en god relation med ägare från branschen. Tillsammans utför de båda kontinuerligt övningar inom livräddning på kraftverken tillsammans med båda parter. Dessa övningar är dock inte på något sätt en förberedelse för livräddning vid brand i till exempel maskinhus, utan snarare fokuserade på livräddning vid annan olycka eller sjukdom. Slutsatserna från arbetet är att mer information skulle behövas för att helt kunna utvärdera om brandsäkerheten är tillräcklig i vindkraftverk. Den rapport från 2014 som visar på att utrustningen för vinschning ej tål brand är förvisso alarmerande, men enligt rapporten så krävs ytterligare undersökningar för att kunna dra några mer konkreta slutsatser. Mellan bransch och räddningsorganisationer tycks relationen vara god men de möjligheter som räddningsorganisationer har att släcka eller livrädda personer i brinnande kraftverk är mycket små. Detta medför att i princip allt ansvar inom brand- och utrymningssäkerhet ligger på branschen. Den mest uppenbara åtgärden skulle vara att ställa krav på installation av automatiska släcksystem och brandlarm. Detta är också det som många servicetekniker, vilka är den mest utsatta yrkesgruppen i sammanhanget, efterfrågar.