Att enskilda politiker och partier väljer att använda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvändning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehållsmässig analys kring twitteranvändandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades på relationen mellan en användares följare och följande, den innehållsmässiga på de taggar nätverkets mikroblogginlägg märkts med. Bland annat identifierades två partier med en ren tvåvägskommunikation, och ett parti med en klar envägskommunikation. Två av de undersökta partierna hade även tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare. Den innehållsmässiga analysen pekade även på att de olika partiernas nätverk till viss del har en liknande sammansättning, politikerna hade en tendens att följa varandra och partispecifika taggar dök upp i samtliga av de analyserade partiernas nätverk. Datan använd i analysen hämtades med hjälp av en utvecklad prototyp.

På Storängen i Söderköping bygger Bygg GG i Norrköping i samarbete med G Gunnarsons Fastighets AB ett hus innehållande 14 ägarlägenheter. Då försäljningen av lägenheterna startade innan huset var färdigt bestod den största delen av säljunderlaget av ritningar och skisser. Syftet med examensarbetet var att utföra en visualisering av det blivande husets yttre i form av en digital 3d-modell samt att visa hur några av de blivande lägenheterna skulle komma att se ut. Då många av lägenheterna i huset liknar varandra togs beslutet att visualisera tre av husets lägenheter. Rapporten beskriver hur arbetet med att ta fram visualiseringen genomförts. Den ger även en inblick i visualiseringsprocessen samt de programvaror som använts för projektet. Projektet kan delas in i två delar. En exteriör del och en interiör del. I den exteriöra delen byggdes en 3d-modell av huset i 3d-programmet Google SketchUp som är ett lättanvänt program för att skapa digitala skisser och 3d-modeller. Modellen som kopplades samman med programmet Google Earth som är en ”digital jordglob” visar hur husets yttre skulle komma att se ut. Till den interiöra delen, som var projektets huvuddel byggdes en ny modell i samma program som den tidigare modellen. Modellen exporterades till 3d-programmet Autodesk 3ds Max där texturering, ljussättning och rendering för tre av de fjorton lägenheterna i huset genomfördes. 3ds Max som är ett mer avancerat program än SketchUp, ger användaren möjligheten att göra verklighetstrogna visualiseringar. Från 3ds Max renderades totalt 36 olika bilder fram från de tre lägenheterna. Ett urval av bilderna användes senare som säljunderlag för lägenheterna.

I dagens samhälle har många fysiska klädbutiker även öppnat webbshoppar. På en webbshopp kan det vara svårt att framställa känslan man får när man är i en fysisk butik där man har möjligheten att känna på materialet och prova varorna. Detta kan bidra till att det blir svårt att känna sig säker på klädköpet.Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse över hur två olika klädexponeringsverktyg på webbshoppar kan bidra till att användaren kan känna sig tryggare i sitt köp. Vi vill även undersöka om eller hur konsumenten identifierar sig med modellerna som visas i klädexponeringsverktygen. Verktygen vi valt att undersöka är H&M:s Dressingroom samt Nelly:s Catwalkvideo. Målgruppen för undersökningen är kvinnor mellan 18-30 år.Metoden vi valt för studien är av både kvantitativ och kvalitativ ansats för att få så bred och djupgående information som möjligt av vår målgrupp. Den kvantitativa undersökningen bestod av en webbenkät där syftet var att få en inblick i respondenternas vanor kring verktygen. Den kvalitativa undersökningen bestod av en kontextuell intervju med syftet att kunna fördjupa oss mer i målgruppens åsikter och tankar. Resultatet av vår undersökning är analyserat utifrån tidigare forskning kring ämnet. Studien visar att klädexponeringsverktygen påverkar våra respondenter på ett positivt sätt då majoriteten av respondenterna kände sig säkrare gällande deras köpbeslut genom att använda verktygen. En videofilmad catwalk tenderade att hjälpa fler av våra respondenter än vad en virtuell klippdocka gjorde. Däremot upplevde respondenterna att vissa funktioner som den virtuella klippdockan hade var mer underhållande. / Many physical clothing stores today has also opened web shops. In an online shop it can be difficult to produce the feeling you get when you are in a physical store where you have the opportunity to feel the material and try out the products. This can contribute to a feeling that it is hard to feel safe on the clothing purchase.The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how two different clothing exposure tools on web shops can help the user to feel more secure in their purchase. We also want to examine whether or how the consumer identifies with the models that appear in the clothing exposure tools. The tools we have chosen to examine are H&M’s Dressingroom and Nelly’s Catwalkvideo. The target group for the survey are women between 18-30 years. The method we have chosen for the study is of both quantitative and qualitative approach to obtain a broad and deep information as possible of our target group. The quantitative study consisted a web survey in which the purpose was to gain an insight to the respondents habits of the tools. The qualitative study consisted a contextual interview with the aim to deepen and improve our knowledge of the target group’s opinions and thoughts. The results of our study is analyzed based on previous research on the subject. The study shows that the clothing exposure tools affect our respondents in a positive way since the majority of the respondents felt more secure about their buying decisions by using the tools. A video filmed catwalk tended to help more of our respondents than a virtual clip doll did. However respondents felt that certain features that Dressingroom had were more entertaining.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Rikspolisstyrelsen för att ta fram en metod för hur modern medieteknik kan användas för att skapa en ”virtuell brottsplats”. Syftet är att arbetet ska leda till ett förslag till en metod som lämpar sig för att integrera i polisens brottsplatsundersökningar och rättsliga processer, med beaktande av de speciella krav som ställs. Arbetet innehåller två huvuddelar där den första delens utgångspunkt är vad som går att göra med utrustning och teknik som redan finns tillgänglig och den andra delen hur det skulle kunna utvecklas vidare. Till första delen har ett förslag på en metod som kan användas för att utnyttja panoramatekniken, tagits fram. Därför har det också genomförts utvärderingar och tester på befintliga programvaror för att utröna vad som passar syftet bäst. För den andra delen togs en egen lösning fram och implementerades i OpenGL/C++. Denna lösning baseras på laserskanningsdata. Resultatet av denna del är inte en färdig metod som kan börja användas direkt utan mer ett exempel på hur panoramatekniken kan användas till något mer än att bara visa hur en plats ser ut. För att knyta samman projektet med verkligheten har båda dessa delar tillämpats på flera riktiga fall. En slutsats som kan dras av arbetet är att visualiseringar av denna typ är väldigt användbara och till fördel för utredare och åklagare. Det finns mycket kvar att undersöka men det är ingen tvekan om att den här typen av teknik är användbar för detta syfte.

Detta visualiseringsarbete har varit inriktat på att visa möjligheterna att enkelt marknadsföra ett bostadsområde med hjälp av internet. Visualiseringen har varit i 3d för att enklast visa hur området kommer att se ut och webbsidan gjord med vanlig html kod och css (stylesheets). 3d modellen visas med en DWF fil och DWF läsare.

Jag valde att skriva denna uppsats om negativa tal för att jag har kommit på en metod och förklaringsmodell som kan åtgärda vissa brister inom det matematiska området. Syftet med arbetet var att undersöka om elever i skolans tidigare år kan lära sig räkna med negativa tal med hjälp av visualisering som min metod ”att räkna med gropar” bygger på. Jag har använt mig av ett undervisningsförsök med fördiagnos och efterdiagnos, med en lektionsserie på 4 lektioner mellan diagnoserna. Undervisningsförsöket gjordes i en klass 5 med 28 elever som aldrig tidigare varit i kontakt med det matematiska området negativa tal. Resultatet visade att metoden fungerade väl och att eleverna lärt sig mycket bra. De gjorde en ökning från 35 % rätt på fördiagnosen till 80 % rätt på efterdiagnosen. Det tyder på att visualisering av ett nytt och okänt område med hjälp av min metod fungerar för att eleverna skall få en första förståelse för ett område inom matematiken de kommer ha mycket nytta av under senare år i skolan.

<p>Människan skapar mentala modeller för det mesta som hon konfronteras med. Dessa inre föreställningar hjälper henne sedan att hantera situationer som hon ställs inför. Hypermedia är en ny typ av miljö som vi möter bland annat på Internet och som kan vara problematisk att hantera. Som hjälp för navigering i information i hypermedia finns olika hjälpmedel, så kallade navigeringsverktyg. I detta arbete jämförs hur två olika navigeringsverktyg med två- respektive tredimensionell struktur påverkar våra mentala modeller. En kvalitativ undersökning med åtta försöksdeltagare har genomförts och metoder som har använts är observation, intervju samt tecknade skisser. Resultatet visade inte på någon egentlig skillnad i strukturen på de mentala modellerna för respektive navigeringsverktyg. Ur användbarhetssynpunkt framkom dock att den tvådimensionella strukturen var att föredra av de två verktyg som användes i undersökningen.</p>

<p>Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått. Det andra antagandet som gjordes var att vi med hjälp av det semantiska minnet daterar händelser som innehåller faktakunskaper, det vill säga detaljer som går att uttrycka verbalt. Detaljhypotesen behandlar sambandet mellan detaljkunskap och det absoluta felet i tidsdateringen. Hypotesen om detaljkunskap fick stöd av korrelationsberäkningarna, men inte visualiseringshypotesen. Det visar att antagandet om att vi daterar händelser på olika sätt beroende på vilket minnessystem som används inte går att styrka. Fortsatta fördjupade studier behövs.</p>

<p>Behovet av beslutsstöd är stort, inte minst i den militära sektorn där beslut kan få stora konsekvenser. CoMap är ett verktyg framtaget av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) för att stödja beslutsfattaren fatta dynamiska beslut. CoMap gör det möjligt att se omvärlden på en karta i såväl 2D som 3D.</p><p>Studien ämnar besvara frågor om vilken visualiseringsdimension som föreligger den bästa prestationen i dynamiskt beslutsfattande samt hur prestationen förändras i förhållande till visualiseringsdimensionen. Likaså hanterar studien frågor om informationshantering. Hur mängden information påverkar dynamiskt beslutsfattande samt hur mängden information upplevs hanterbar och i vilken utsträckning beslutsfattarna skattar att beslut grundats på delgiven information. Interaktionen av delgiven informationsmängd samt visualiseringsdimension av mikrovärlden i vilken studien utförs studeras likaså.</p><p>För att besvara dessa frågor med både kontroll och hänsyn tagen till kontexten har studien utförts i en mikrovärld. Totalt sjuttiotvå personer i grupper om sex personer uppdelade på två lag har genomfört en simulerad strid i PC-spelet Battlefield/Silent Heroes. En person i varje lag agerade stidsledare, till sin hjälp hade de verktyget CoMap.</p><p>Studiens resultat visar att inga signifikanta skillnader finns för prestation vare sig beroende på visualiseringsdimension eller informationsmängd. Däremot pekar en tendens mot att beslutsfattarens prestation förbättras när beslutsfattaren förses med lite information och endast ges möjlighet att arbeta i 2D. Likaså tenderar prestationen förbättras när beslutsfattaren med mycket information har möjligheten att använda såväl 2D som 3D. Att döma av observationer och försöksdeltagarnas skattningar används 2D ungefär 90 % av tiden för att leda striden. För att lösa tilldelade uppgifter har 2D använts 82 % av tiden. 3D har använts främst som ett stöd vid specifika situationer när beslutsfattaren behöver bilda sig en uppfattning om miljön soldaterna befinner sig i eller när riskfyllda situationer utforskas närmare. Observationer har visat att för att guida sina trupper i detalj är lägeskartan i 3D ett bra hjälpmedel.</p>

<p>Naturvetenskapen är abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler är osynliga och måste åskådliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjälp av kulor och pinnar eller så kan man visualisera modeller på datorn. För det första är det intressant att veta hur modeller visualiseras i läroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna. För det tredje vilken attityd eleverna har till 3D-visualisering. En förstudie för identifikation av innehållsligt fokus utfördes. Vidare analyserade jag läroböcker genom att till att börja med identifiera de bilder som används i respektive bok i de avsnitt där dipol och geometrisk form behandlas och därefter följer en analys av de utvalda bilderna. Mot bakgrund av ovanstående resonemang har jag undersökt hur elever tolkar dipol och geometrisk form genom bildanalys av läroboksbilder och interaktiva 3D-modeller. Elever fick svara på enkäter med öppna frågor som sedan bearbetades för att se skillnader och likheter vad eleverna visualiserat. Vidare utformades en enkät utefter likertsystemet för att undersökta elevernas attityd till 3D-visualisering. Undersökningen visar dessutom hur eleverna läser en lärobok eftersom en fråga var utformad för att ge svar på det. Resultatet av min undersökning blir alltså att förstudien visar att elever anser dipol abstrakt. Läroböcker visar relativt många modeller och olika varianter av modeller. Vidare använder man sig av de konventionella symbolerna δ- och δ+. De flesta visar en bild från vardagen. Enligt min undersökning finns det vissa skillnader och likheter på hur eleverna tolkar läroboksbilder och 3D-visualisering. Eleverna är positiva till 3D-visualisering och de anser att det abstrakta blivit mer konkret med 3D-visualisering.</p>