Helgenomsekvensering genererar enorma mängder komplex data som kan vara svår att analysera. Visualisering av denna data är ett viktigt steg för att underlätta analys. Av speciellt intresse är visualisering av strukturella varianter, variationer i DNA större än 1000 baspar, som tros ligga till grund för flera genetiska sjukdomar. För detta ändamål utvecklades fyra verktyg: ett cirkeldiagram, ett täckningsdiagram, ett karyotypdiagram och en interaktionsvärmekarta. Mjukvaran skrevs i språket Python och utnyttjar ramverket Qt och tillhörande Python-bindningar för dess grafiska användargränssnitt, tillsammans med biblioteket Matplotlib för att plotta vissa grafer. Verktygen innehåller en mängd funktioner och knyter ihop dessa i ett för användaren enkelt gränssnitt, men plats för vidareutveckling finns. En rad förslag till sådan vidareutveckling diskuteras, så som att implementera fler funktioner, integrera verkygen bättre med befintlig mjukvara, och förbättra portabilitet genom nätverksfunktioner. / Whole genome sequencing generates enormous amounts of complex data that can be difficult to analyze. Visualization of this data is an important step to facilitate analysis. Of particular interest is visualization of structural variants, variations in DNA greater than 1000 base pairs, some of which are thought to be the cause of genetic disorders. For this purpose four tools were developed: a circle diagram, a coverage diagram, a karyotype diagram and an interaction heatmap. The software was written in Python and utilizes the framework Qt and associated Python-bindings for its graphical user interface, together with the library Matplotlib for some plotting functions. Although the tools feature a variety of functions and tie these together in an easy to use interface, there is still room for development. A number of suggestions for such development is discussed, such as implementing more functions, integrating the tools better with existing software, and improving portability through network functions.

Den stora majoriteten av forskare värden över är överens om att människan bidrar till uppvärmningen av jorden genom växthuseffekten. Bygg och fastighetsbranschen stod 2018 för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Regeringen avser därför införa krav på klimatdeklarationer den första januari 2022 som ett seg i att styra byggsektorn med hjälp av Boverket mot ett hållbart byggande. Klimatdeklarationen omfattar byggskedet i byggnadens livscykel A1-5 och fokuserar på växthusgasutsläpp. Kravet på klimatdeklarationer kommer att kräva att stora delar av byggsektorn tolkar klimatkalkyler trots att branschen i viss mån saknar kunskaper kring LCA metodik. Syftet med arbetet är att undersöka hur resultatet av en klimatkalkyl och klimatdeklaration kan kommuniceras till yrkesverksamma i byggsektorn som inte har tidigare erfarenheter av detta på ett sätt som är lätt att förstå. Målet är att kommunikationen av klimatkalkylens resultat bidrar som verktyg vid utformning av byggnaden. Detta åstadkoms genom att ta fram visuella illustrationer som är användbara i tidiga skeden av projekteringsprocessen för en klimatkalkyl som omfattar livscykelskedena A1-5.  Metoder som används är litteraturstudie, intervjustudie och analys genom ett visualiseringsförslag. Litteraturstudien behandlar teorin bakom klimatkalkylen, en rad visualiseringstekniker samt resultatvisualisering i samband med LCA i byggsektorn. Intervjustudien följer semistrukturerad form där sex respondenter med olika konsultbakgrunder intervjuas. Frågor under intervjuerna handlar om de olika organisationernas resultatkommunikation, svårigheter i att kommunicera klimatkalkyler samt deras utvecklingsarbete av kommunikationsmetoder. Analysens illustrationer bygger på lagförslagets krav om klimatdeklarationer och efterfrågad information från respondenter som illustrerats med hjälp av litteraturstudien. Litteraturstudien omfattar material från vetenskapliga artiklar och böcker som berör ämnena; livscykelanalysens bakgrund, resultatvisualisering, visualiseringstekniker och resultatvisualisering av LCA.  Visualiseringsförslaget kan genomföras i samband med klimatdeklarationen och är uppdelad i två delar; grundläggande information och beskrivande information. Informationen som i och med lagförslaget om klimatdeklarationer blir obligatorisk att tillhandahålla är information om byggnaden, information om byggherren och byggnadens totala utsläpp i kilo koldioxidekvivalenter. I visualiseringsförslagets första del finns den obligatoriska informationens tre punkter med som kompletteras av byggnadens utsläpp i kilo koldioxidekvivalenter per byggandens bruttoarea samt en riktvärdesfigur. Den beskrivande informationen består av projektets status, växthusgasutsläppet i kontext till flygresor och skog samt kilo koldioxidekvivalenter fördelat på; livscykelskeden, byggnadsmaterial och byggnadsdelar. Analysen avslutas med att diskutera framtidens möjliga visualiseringstekniker som; 3D-modelering, redovisning av biogent kol, designjämförelser, kvalitetsgranskningsmetodik, klimatkalkyler som plug-in program och redovisning av samtliga livscykelskeden. / The vast majority of scientists around the world have agreed upon that man contributes to heating of the atmosphere by the greenhouse effect. The construction and real estate industry contributed to 21% of Sweden’s total of greenhouse emissions in 2018. The government intends to legislate requirements for carbon footprint declarations by January 1st 2022 as a step towards a sustainable construction industry. The carbon footprint declaration includes the life cycle stages A1-5 (the construction stage). The carbon footprint declaration entails interpretations of carbon footprint calculations by the industry to a much greater extent even though the industry partially lacks LCA knowledge. The purpose of the work is to investigate how the results of a carbon footprint calculation and carbon footprint declaration can be communicated to professionals in the construction industry who do not have previous experience of this in a way that is easy to understand. The goal is that the communication of the carbon footprint calculation's results contributes as a tool in the design of the building. This is achieved by producing visual illustrations that are useful in the early stages of the design process for a carbon footprint calculation that includes the life cycle stages A1- 5.  The methods used are literature study, interview study and the analysis through a visualization proposal. The literature study processes the theory behind carbon footprint calculations, different visualization techniques, and result visualization in connection to LCA and the construction industry. The interview study is semi structured with six respondents with diverse LCA backgrounds as consultants. The questions were about the various organizations’ result communication, difficulties in communicating carbon footprint calculations and their development work of communication methods. The illustrations in the analysis are based on the bill’s requirements for carbon footprint declarations and requested information by the respondents and are illustrated by knowledge from the literature study. The literature study includes material from scientific articles and books on the subjects; background of the life cycle analysis, result visualization, visualization techniques and result visualization of LCA.  The visualization proposal can be implemented in connection to the carbon footprint declaration and is divided in to two parts: basic information and descriptive information. The information that with the bill on carbon footprint declarations becomes mandatory is information about the building, information about the developer and the building's total emissions in kilograms of carbon dioxide equivalents. The first part of the visualization proposal contains the three points of mandatory information, which are accompanied by the building's emissions in kilos of carbon dioxide equivalents per the building's gross area and a benchmark figure. The descriptive information consists of the project's status, the greenhouse gas emissions in the context of air travel and forest absorption and kilograms of carbon dioxide equivalents distributed on; life cycle stages, building materials and building components. The analysis concludes with a discussion of future possible visualization techniques such as: 3D modeling, display of biogenic carbon, design comparisons, quality examniation methodology, climate calculations as plug-in programs and demonstration of all life cycle stages.

Med ökningen av mobila enheter och dess användning ökar även användningen av mobila applikationer (Fedosov et al, 2016). Ett sätt att möta denna ökning är med hjälp av designprincipen Mobile-First. Att följa Mobile-First innebär att designa med mobila enheter i åtanke först och främst. För att förenkla tillvägagångssättet finns det ramverk vilket är programvarumiljöer som ger en bra bas att bygga på. I det här arbetet ställdes Mobile-First ramverken Bootstrap och Foundation mot varandra i ett experiment om vilket ramverk som hade högst responsivitet vid inläsning av en webbsida med visualisering av data. Olika sidor med olika element sattes upp och genom olika mätserier mättes responsiviteten. Mätningen skedde med skript som mätte svarstid i ms. Resultatet för alla mätningar samt för varje mätserie var att Bootstrap hade i snitt en lägre svarstid än Foundation. Detta går att bygga vidare på genom att jämföra andra element än de som gjordes i just det här arbetet. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Uppsatsen undersöker förhållandet mellan den grafiska designpraktiken och den kritiskakartografin. Genom en kritisk diskursanalys undersöks hur produktionen, konceptet ochutformningen av kartorna i analysen förhåller sig till den sociala praktiken. De teoretiskautgångspunkterna i uppsatsen fokuserar på representation, kartografi, psykogeografi,deltagande- och konstnärlig utforskande praktiker samt diskurser. Kartor utgår ofta frånett universellt perspektiv och denna uppsats synliggör den makt som kartor besitter.Resultatet visar att kartor är högst beroende av sin kontext och styrks av att ses som enprocess snarare än en artefakt. Den har en unik möjlighet i att kunna kombinerageografisk information med annan information och genom formgivning synliggöra nyaperspektiv. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att den grafiska praktiken och denkartografiska praktiken på många sätt är beroende av varandra och inte bör ses som tvåskilda praktiker, utan som olika dimensioner av varandra.

I denna studie undersöks olika metoder för att lära sig ny musikrepertoar. Den mer tradition- ella övningen vid instrument jämförs med konsten att öva utan instrument. Frågor som under- söks är hur effektivt det är att öva vid respektive utan instrument och om svårighetsgraden på stycket spelar någon roll. Jag gör fyra experiment med sektioner av olika svårighetsgrad. I vardera experiment ställer jag övning utan och vid instrument mot varandra. Vid övning vid instrument övar jag med piano tills jag kan stycket. Vid övning utan instrument använder jag mig av visualisering. Jag tillåter mig i experiment 1–3 att använda mig av yttre hjälpmedel vid övning utan instrument som att spela på ett bord och användning av ett virtuellt tangentbord för att höra tonernas frekvens. I experiment 4 undersöker jag ren mental övning där inga yttre hjälpmedel är tillåtna. Resultatet visar att det är möjligt att lära sig musik utantill från första stund utan instrument. Gällande effektiviteten så var resultaten något motstridiga. I vissa ex- periment gick det snabbare att memorera musik utan instrument medan det var mindre effek- tivt i andra. I kommande arbeten vill jag undersöka vad detta beror på. / The purpose of this study is to evaluate different methods for learning new pianistic re- pertoire. Traditionally, a pianist’s practice is always conducted in front of the instrument. Here, practicing without the instrument is compared to practicing in front of the instrument. How efficient each method is and if different levels of the choosen repertoire will affect the result is examined. I conduct 4 experiments with sections of music of various difficulty. In each experiment practicing with and without instrument is compared. When practicing with instrument I practice with piano until I know the section by heart. When practicing without instrument I use visualization. In experiments 1–3 I allow myself to use tools when practicing without instrument such as playing on a table and the usage of a virtual keyboard to hear the pitch of the notes. In experiment 4 I examine pure mental practice where no tools are allowed. The result of the study shows that it is possible to memorize music without instrument. Regar- ding the efficiency the results were somewhat conflicting. In some experiments it was more efficient to memorize music without instrument and in some it was more efficient to memorize in front of the instrument. In future studies I would like to see why that is.

Undersökningen jämför databashanterarna MySQL och MongoDB svarstid vid hämtning av data i en webbapplikation. Denna jämförelse mellan databashanterarna kommer att avgöra vilken av dessa databaser som har en kortare svarstid för att hämta Kronofogdens data. Längden på svarstiden hos webbapplikationer är väsentlig eftersom den påverkar användarens nöjdhet. En webbapplikation har utvecklats i denna undersökning, för att presentera Kronofogdens data och detta genomfördes med hjälp av chart.js JavaScript biblioteket. Ett testskript utvecklades för att mäta den tid det tar att skicka en begäran till databasen och visa den hämtade datan. I denna undersökning genomfördes totalt fem tester för MySQL och MongoDB. Slutsatsen som drogs är att MySQL har den snabbaste hämtningstiden på alla tester. Framtida arbete kan bland annat öka mängden data från megabyte till gigabyte, samt att använda olika webbläsare vid mätningen för att se om resultaten varierar.

Med tanke på att byggföretag bygger alltmer centralt i städerna, där det är tätare och merkompakt med hög trafik, blir en dynamisk arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan) allt viktigare, avgörande och utmanande. Eftersom planering och konstruktion kan vara utmanandeatt implementera utan att hindra varandra eller personer som bor eller befinner sig i närheten av projektets område, kan visualiseringen vara en lösning som har potential att underlättaplaneringen och utformningen. Denna lösning använder BIM-modellering för att inkluderatiden utöver den traditionella tredimensionella modellen för att bygga en 4D-modell som är en drastisk utveckling över de tvådimensionella skisserna. Tidigare studier har visat möjligheten att visualisera med en 4D-modell för olika projekt, tillexempel en APD-plan eller en trappa i en byggnad. Men en studie (Thomasson &amp; Guldbrand,2018) tillhandahåller inte en detaljerad beskrivning av visualiseringsmetoden, utan fokuserade stället på vilka program som kan användas och möjligheten att visualisera. Den andra studien (Kacprzyk &amp; Kępa, 2014) presenterade en metod för att visualisera en del av en byggnad, men den fungerar över små delar enligt författarna. Vid större projekt kan programmen möta svårigheter och problem med lägre prestanda, så en annan metod krävs för större projekt. Denna studie utforskar hur tekniken kan anpassas för större projekt och hur teknikens funktioner kan utnyttjas. Metoden som används i studien inkluderar en fallstudie av böcker, artiklar och studier som är kopplade till byggprocessen, arbetsplatsdispositionsplan och mjukvarorna som används förvisualisering. Metoden inkluderar även skapandet av en prototyp som visas för experter och branschrepresentanter för att få återkoppling om vad som anses vara positivt och negativt, samt eventuella förbättringar. Utvärderingen av prototypen genom intervjuer visade att det finns både positiva och negativa resultat. Enligt respondenterna är fördelarna med prototypen eller sättet modellen skapas att den bidrar till en ökad förståelse av projektet, ökad säkerhet och besparing i tid och kostnader under arbetstiden och bebyggelsen. Dessutom kan modellen göras tillgänglig för allamedarbetare som arbetar på projektet. Å andra sidan inkluderar nackdelarna behovet av manuelluppdatering som görs av experten som jobbar med tekniken. Dessutom är det tidskrävande att bygga modellen som skulle visas för personalen. Metoden presenteras med utmaningar och svårigheter som kan påverka en effektiv visualisering av modellen. Dessutom krävs kunskap om tekniken tidsinvesteringar där bristande kunskap bidrar till ökad tidsåtgång för attv isualisera modellen.

No description available.

The problem of rising temperatures and climate change is of great importance to all life. It has been made a global target by the UN and 194 countries has signed the Paris agreement which states a goal of keeping average global temperature raises two degrees below pre-industrial temperatures. Despite this, it is not clear what needs to be done. One thing for sure is that greenhouse gas emissions and ways to lessen them must be communicated in a concrete way in order to influence people and help fight climate change. This study explored how carbon budgets could be a tool for making greenhouse gas emissions less of an abstract concept. The study also examined how the implementation intentions-model could be used for increasing motivation in implementing behaviours in order to motivate reducing emissions of students. The focus of the study was to motivate participants to decrease consumption of aerial transportation and meat as these were ruled as important sources of emission for students. The study showed statistically significant results of whether these methods can be used in influencing participants behaviours. / Problem med klimatförändringar är av större vikt än någonsin tidigare för allt liv på jorden. FN har gjort bekämpning av klimatförändringar till ett av sina globala mål och 194 länder har skrivit under Paris-avtalet och dess mål att hålla temperaturökningen motsvara de under två grader förindustriella temperaturer. Att motivera folk till att minska sina utsläpp är ett viktigt steg i kampen mot klimatförändringar, men hur det ska gå till har inte konkretiserats. Denna studie utforskar hur koldioxidbudgetar skulle kunna vara ett verktyg för att omvandla utsläppen av växthusgaser till ett mindre abstrakt koncept. Studien utforskade även hur implementation intention-modellen kunde användas för att öka studenters motivation att implementera nya beteende för att minska sina utsläpp. Studiens fokus var att motivera deltagarna att minska sin konsumtion av kött och långväga transport med flyg då dessa är stora utsläppskällor. Studien har kunnat visa statistiskt signifikant resultat om hur dessa metoder kan användas för att påverka deltagarnas medvetenhet om sina utsläpp.

No description available.