<p>Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation. De lyfter fram att den målade bilden av dramat hjälper till att fokusera det terapeutiska samtalet och menar också att det är en hjälp för att skapa den terapeutiska triangeln, det vill säga klient och terapeut i gemensamt arbete med klientens problem. Symboldramaterapeuterna beskriver att den målade bilden har en viktig funktion, eftersom den tvingar dem att refl ektera över sin egen upplevelse av klientens drama. Genom terapiarbetet med den målade bilden kan klienten få nya erfarenheter av att vara sedd och att ha uträttat något värdefullt, vilket symboldramaterapeuter menar kan vara ett första steg i att bygga upp sin självkänsla.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. </p><p>Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori. Det är även denna teori som ligger till grund för uppsatsen. I den empiriska studien ingår resultatet från 32 elevintervjuer samt en undersökning av bilder i läromedlen: Alma, Räkneresan, Talriket och Mattestegen. Med litteraturstudien som bakgrund undersökte jag vilka bilder elever i år 4 och år 6 har av de grundläggande geometriska formerna. Slutligen tas några konkreta exempel upp på lärares arbete med bild/matematik.</p><p>I resultatet framkommer bland annat att eleverna känner till de geometriska grundformerna samt att de har någon slags förståelse för dem. Eleverna kanske inte alltid har en fullständig förståelse, men de kan använda sig av de geometriska formerna när de exempelvis ska beskriva olika bilder. I resultatet av intervjuerna kunde jag även urskilja vilka av van Hieles inlärningsnivåer eleverna befann sig på.</p>

<p>In this bachelor thesis a comparison and evaluation of six different process visualization programs has been made. The purpose of the comparison is to find a suitable program for an experiment in control, held at Linköpings universitet, but also to get an overview of the market at the time this report was written. </p><p>After the evaluation an implementation is carried out with the programs that were bought. RSLogix, InTouch, InSQL and SuiteVoyager, one programming tool, one visualization tool, a database-manager and a web-portal for interaction over the Internet.</p>

<p>Imagery is an individual and cognitive process (Morris, Spittle, & Watt, 2005). This study has therefore qualitatively examined following objectives: (1) elite powerlifters imagery experiences and (2) if elite powerlifters use imagery deliberately. Five elite powerlifters participated in the study (3 men, 2 women), they were 21-37 years old (M = 27.6; SD = 6.1). The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) was modified and used to meet the objectives for the study. Imagery was used by all elite powerlifters. Several imagery patterns were experienced, and the most common one was <em>Good lift. </em>A few imagery patterns were used by more than one individual; they were however experienced in different ways.<em> </em>The most common purpose was to increase motivation. Through imagery the powerlifters experienced both positive and negative effects. The negative effect was reported in spontaneous imagery, which was experienced by three powerlifters. Deliberate practice was categorized from several imagery patterns experienced by three powerlifters. This study supports the Analytical framework of imagery experiences (Weibull, in press).</p> / <p>Visualisering är en individuell, inre kognitiv process (Morris, Spittle, & Watt, 2005). Denna studie har därför kvalitativt undersökt följande syften: (1) elitstyrkelyftares visualiseringsupplevelser samt (2) om elitstyrkelyftare använder visualisering avsiktligt. I studien deltog 5 elitstyrkelyftare (3 män, 2 kvinnor) som var 21-37 år gamla (M = 27.6; SD = 6.1). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) modifierades och användes för att uppnå studiens syften. Visualisering användes av samtliga styrkelyftare. Flera olika visualiseringsmönster upplevdes, vanligast var <em>Bra lyft. </em>Vissa visualiseringsmönster upplevdes av flera styrkelyftare, dock på olika sätt. Vanligaste syftet för visualiseringsanvändande var att öka motivation. Visualisering upplevdes ge både positiva och negativa effekter. Negativa effekter upplevdes av spontan visualisering som rapporterades av tre styrkelyftare. Ett antal visualiseringsmönster klassificerades som avsiktlig träning hos tre styrkelyftare. Denna studie stödjer den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser (Weibull, i tryck).</p>

<p>För att skapa kraftfullare presentationer måste nya metoder implementeras för att visualisera projekt. Ett aktivitetshus för ungdomar visualiseras i detta projekt genom att 3D-modellen av huset placeras i ett filmklipp från den plats där huset skall stå. Stegen som togs för att realisera detta var förarbete i form av inskaffande av ritningar, filmande, matchmoving, 3D-modellering, rendering, compositing och ljuddesign. Resultatet blev ett filmklipp som ur ett första persons perspektiv både visar exteriören och interiören.</p>

<p>Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildspråk i en populärkulturell analysmodell på tre nivåer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildspråkliga påverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nådde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken från sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev då även att utforska vad som utmärker designgruppernas bildspråk kopplat till postmodernismens tillstånd, konsthistorien och populärkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.).</p><p>Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kändaste konstnärer under modernismens epoker från bl.a. surrealismen. Det framkommer också att deras arbete har samband med det rådande postmoderna tillståndet av intertextuella- och fragmentariska lån ur populärkulturella texter som producerats för en masskultur. Med detta blottas designgruppernas kreativa arbetssätt och bildspråk utmärkande av sin fantasieggande hybrid mellan konst- och filmvärlden samt fotografikonsten – vilket skapat dem ett eget varumärke som designers. Deras omslagsdesign har dessutom nått utanför musikindustrin som genre och arbetsfält genom andra konstnärliga fält. Man kan se på deras arbete som <em>kreativ konst</em> utan gränser.</p>

<p>Problem: How is Lean, a production-focused model being applied to non-productive focused industries.</p><p>Purpose: To examine how Lean has been applied to the department of Turbuhaler-Kvalitetskontroll and which parts have been successfully applied.</p><p>Problem statement: How does the implementation of Lean’s basic concept, which originated in the car industry, differentiate itself from the implementation of Lean in the pharmaceutical industry, in this case the department of Turbuhaler-Kvalitetskontroll at AstraZeneca.</p><p>Conclusions: The department has had success in its implementation of lean. They have developed and modified the basic concept in order to apply it and excluded the parts they did not consider necessary. Through their work they have accomplished numerous improvements in, among other things, the reduction of lead time. </p>

<p>Syfte:</p><p>Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match.</p><p>Frågeställningar:</p><p>Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match?</p><p>Metod:</p><p>Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.</p><p>Resultat:</p><p>Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter. Dock visar det sig i följdfrågorna att tränaren arbetar med den idrottspsykologiska färdigheten, men inte medvetet och strukturerat. De idrottspsykologiska färdigheterna används såväl före som under och efter match. I scenariofrågorna är tränarna överens om att insikt och kunskap om idrottspsykologiska färdigheter är av stor betydelse för deras prestation.</p><p>Slutsats:</p><p>Idrottspsykologiska färdigheter används i mindre än hälften av fallen medvetet av tränare för sin egen prestation såväl före som under och efter match. I resten av fallen använder tränaren idrottspsykologiska färdigheter, men de gör det omedvetet och ostrukturerat. Ett medvetet och strukturerat användande av idrottspsykologiska färdigheter skulle ge tränaren ett verktyg till att jobba med den mentala pressen, må bättre (både fysiskt och psykiskt) och utveckla sitt tränarskap. Det skulle ge Sverige bättre tränare och därmed utveckla svensk fotboll.</p>

Arbetet behandlar en uppsättning verk som består av sammanlagt 37 illustrationer där jag medvetet använder olika fysionomiska formelement och omgivningsbeskrivningar för att gestalta valda typer av karaktärer. För att hinna genomföra arbetet begränsade jag det till visualisering av ett par grundkaraktärer, ond respektive god. Den första delen av arbetet består av enbart persongestaltningar, alla gjorda i gråskala. I den andra delen är de gjorda i färg och innefattar även symbol- eller händelsebeskrivande bakgrunder. Under arbetet har jag haft stor nytta av observationer från tillämpad kognitionsforskning. Det gäller dels hur vi observerar ansiktsdrag, kroppshållning och proportioner för att gruppera människor i vad vi tror är meningsfulla sociala, egenskapsbeskrivande kategorier, dels de formelement – särskilt när det gäller ansiktsuttryck – vi då tar speciellt intryck av. Testningar har genomförts med de två uppsättningarna illustrationer där paneler fått tolka karaktärerna. Enligt min bedömning uppfyller resultaten målsättningarna för arbetet.

Syfte: Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match. Frågeställningar: Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Metod: Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press. Resultat: Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter. Dock visar det sig i följdfrågorna att tränaren arbetar med den idrottspsykologiska färdigheten, men inte medvetet och strukturerat. De idrottspsykologiska färdigheterna används såväl före som under och efter match. I scenariofrågorna är tränarna överens om att insikt och kunskap om idrottspsykologiska färdigheter är av stor betydelse för deras prestation. Slutsats: Idrottspsykologiska färdigheter används i mindre än hälften av fallen medvetet av tränare för sin egen prestation såväl före som under och efter match. I resten av fallen använder tränaren idrottspsykologiska färdigheter, men de gör det omedvetet och ostrukturerat. Ett medvetet och strukturerat användande av idrottspsykologiska färdigheter skulle ge tränaren ett verktyg till att jobba med den mentala pressen, må bättre (både fysiskt och psykiskt) och utveckla sitt tränarskap. Det skulle ge Sverige bättre tränare och därmed utveckla svensk fotboll.