Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar för att främja elevers förståelse för ämnesspråket i ämnet teknik i årskurserna 1–6. Studien inriktar sig därför på att undersöka vilka arbetssätt som läraren fokuserar på för att utveckla ämnesspråket samt hur läraren kan stötta eleven i ämnespråket. Metoden som använts för att svara på studiens frågeställningar är kvalitativa intervjuer med lärare i årskurserna 1–6 som undervisar i ämnet teknik, vare sig de har behörighet i ämnet eller ej. Resultatet visar att lärarna använder sig av en kombination mellan en teoretisk samt en praktisk undervisning för att främja ämnesspråkutvecklingen i teknikämnet. När eleven genom en laboration får testa sin nyvunna teori i praktiken fördjupas kunskapen om begreppet samt skapar sig eleven en bild om fenomenet. Tekniklärarna i studien beskriver även att bilder, filmer och modeller är till hjälp för att visualisera samt stötta eleven till begreppsförståelse då teknikämnet innehåller många abstrakta begrepp. Stöttning i ämnespråket teknik sker genom att eleverna ges möjlighet att diskutera så mycket som möjligt i ämnesspråket vilket informanterna menar ofta sker enligt EPA-modellen. Teknikläraren finns där och lyssnar samt samtalar med eleverna i ämnesspråket för att stötta dem. Vidare visar resultaten att teori, praktik samt med möjlighet till diskussion i olika konstellationer med lärarens hjälp ger den bästa förutsättningen för att främja ämnesspråket i teknik. / <p>Pedagogiskt arbete inriktning teknik</p>

För att nå internationella klimatmål bör de globala koldioxidutsläppen halveras till och med år 2030. I flygintensiva organisationer, där flygresor utgör en betydande del av organisationens totala, årliga koldioxidutsläpp finns det således ofta en strävan att minska på anställdas flygresande. Forskningsprojektet FLIGHT på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) utforskar verktyg som ämnar hjälpa organisationer att minska sina flygrelaterade koldioxidutsläpp. På uppdrag av FLIGHT har studenter på KTH framställt verktyget FlightViz, som sammanställer och visualiserar information om flygresor gjorda av anställda på KTH. Denna studie ämnar undersöka hur FlightViz bör vidareutvecklas för att vara användbart för fler än den ursprungliga användargruppen - forskarna involverade i FLIGHT. Forskningsfrågan som ställs är vilka funktioner som bör inkluderas och vilka designförändringar som bör implementeras för att FlightViz ska vara användbart för en bredare grupp användare på KTH. Forskningsintervjuer med hållbarhetsstrateger på KTH Sustainability Office och med anställda på olika skolor på KTH genomfördes i syfte att kartlägga användarbehov och skapa underlag till att besvara forskningsfrågan. Resultatet av studien visade att en rad funktioner och designförändringar är av hög betydelse för FlightViz användbarhet. Att visualisera personanpassad data per årsarbetskraft, årsvis och i förhållande till olika genomsnitt är eftertraktat, och visades vara av hög betydelse vid vidareutveckling av FlightViz. Huruvida datan ska vara anonym är en fråga utan ett lika självklart svar. Trots det var anonymitet ett viktigt ämne i studien. / In order to reach international climate goals, global carbon emissions must be halved by 2030. In flight-intensive organisations, where air travel makes up a significant portion of the organisation’s total annual carbon emissions, there is therefore often an ambition to reduce employee flight travel. The research project FLIGHT at the Royal Institute of Technology (KTH) explores tools that are designed to help organisations reduce their flight-related carbon emissions. On behalf of FLIGHT, students at KTH have developed a tool called FlightViz, which combines and visualises information about travels by flight, made by KTH employees. This study aims to investigate how FlightViz can be developed further, in order to be useful to a larger group of users, other than the originally intended user base - the researchers in the FLIGHT project. The research question asked is what features should be included and what design changes should be implemented in order to make FlightViz useful for a wider group of users at KTH. Research interviews with sustainability strategists at KTH Sustainability Office and with employees from different schools at KTH were conducted, with the aim of identifying user needs and creating a basis for answering the research question. The results of the study indicated that a number of features and design alterations are desirable in order to make FlightViz usable for a broader user base. Visualising personalised data per annual workforce, per year and in relation to various averages was found to be of high importance in the further development of FlightViz. Whether the data should be anonymous or not, was a question with a less obvious answer. Nevertheless, anonymity was an important topic in the study.

Utvecklare tenderar att leverera meningslösa dashboards till användare på olika organisationer. En dashboard är en visuell skärm som presenterar det absolut viktigaste på en enda skärm för att användare därefter ska fatta beslut ifrån. Eftersom det är med hjälp av dashboards som beslut ska fattas är utseendet lika viktigt som att datat är korrekt. En utvecklare har i dagsläget oftast fria tyglar och visualiserar utefter egen erfarenhet och känsla vilket kan få användarna att inte sträva efter att arbeta med dashboarden. Med en användarvänlig dashboard blir det enklare för användaren att fatta sina beslut samt uppskattas det mycket.   Studiens resultat tyder på att det finns viktiga områden som utvecklare ska fokusera på för att det ska vara möjligt att uppnå en användarvänlig dashboard. Studien har endast fokuserat på användarvänlighet utifrån designprinciper. Utifrån fokusområden som tagits fram har det också fastställts punkter som tagits fram utifrån vad samtliga användare själva har sagt och tycker gemensamt om.  De fokusområden som tagits fram är placering av information, färger och val av grafer.  Studiens resultat framställer en tydlig skillnad från vad tidigare litteratur har sagt samt vad användare har gemensamt med litteraturen. / Developers have a tendency to deliver meaningless dashboards to users from different organizations. A dashboard is a visual display that presents the important information on one single screen, for users to make decisions. As it is with the help of dashboards that decisions are to be made, the design is as important as the data is right. Most of the time the developer only throws something up on a dashboard and visualize according to his own experience and feelings, which may cause users not to attempt to work with the dashboard. With a user-friendly dashboard, it becomes easier for the user to make decisions and also becomes more grateful.  2  The results of this study is that there are important areas that developers should focus on in order to be able to achieve a user-friendly dashboard. The study has only focused on user-friendly based on the design principles. Based on the focus areas that have been developed, points have also been established based on what all users themselves have said and share in common. The developed focus areas are the placement of information, colours and choice of graphs. The study´s results make a clear difference from what previous literature has said and what users have in common with the literature.

Many business intelligence tools aim to digest data into easy, understandable and visualizable information for helping decision-making, while they are still lack of ability to support visualizing the history of selections. This limitation concerns the coming future when everything is about data. Due to it, users are not able to share their thinking paths to the decision. Here a history selection path means a sequence of previous selections. As an approach, it helps users in decision-making and discovery insight. This study investigated an efficient graphical visualization system of history selection paths to support communicating and iterative analysis. We selected tree representation as the main visualization model and also propose features needed for the system. Specifically, we researched the significance of this study, existing solutions and also the proper designs and functions for the idea. It is initiated by user research including targeting users and scenario mapping. Based on the understanding, we applied a parallel design to narroww down the suitable design. As a result, tree representation was selected as the visualization model. To evaluate whether it touched user needs or not, we applied usability test to collect quantitative data and qualitative comments. For making the test environment as real as possible, a webbased interactive prototype supported by D3.js library was implemented for testing. We analyzed the user experience and also consolidated improvements. As a case study, we implemented the solution on Qlik Sense to verify the possibility to place this solution into real data visualization tool. Generally, the result of this study formed a valuable initiative for further development and we saw potentials of this tree model system to be used in other areas when it comes to reviewing history as well. / Många verktyg för affärsintelligens avser till att bryta ner data till enkel, förståelig och visualiserar information för att hjälpa till beslutsantagande, medan det fortfarande saknar förmåga att stödja visualiseringen av urvalens historik. Den här begränsningen berör framtiden när allt är om data. På grund av det, användaren är inte kunniga till att dela deras sökväg till beslutet. Här menas historik urvalsväg en sekvens av tidigare val. Som ett tillvägagångsätt, hjälper det användare att fatta beslut och upptäcka insikt. Denna studie undersökte ett effektivt grafiskt visualiseringssystem av historik urvalsvägar för att stödja kommunikation och iterativ analys. Vi valde trädrepresentation som huvudligavisualisering modell och föreslår också funktioner som behövs för systemet. Specifikt har vi undersökt betydelsen av denna studie, befintliga lösningar och även rätt design och funktioner för denna idé. Det initieras av användare undersökningar inklusive målriktning av användare och scenariokartläggning. Baserat på förståelsen använde vi en parallell design för att begränsa den lämpliga designen. Som ett resultat, valdes trädrepresentation som visualiseringsmodell. För att utvärdera om det rörde användarnas behov eller inte, använde vi användbarhetstest för att samla in kvantitativa data och kvalitativa kommentarer. För att testmiljön ska bli så verklig som möjligt implementerades en webbaserad interaktiv prototyp som stöds av D3.js biblioteket för testning. Vi analyserade användare upplevelsen och konsoliderade förbättringar. Som en fallstudie implementerade vi lösningen på Qlik Sense för att verifiera möjligheten att placera denna lösning i ett verkligt data visualiseringsverktyg. I allmänhet bildade resultatet av den här studien ett värdefullt initiativ för vidare utveckling och vi såg potentialerna i detta trädmodellsystem som kan användas på andra områden när det gäller till att granska historik.

<p>På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. </p><p>För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. </p><p>Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. </p><p>Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. </p><p>För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.</p>

På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.

How to represent data visually in an intuitive and effective way for gaining quick insights is something that the field of visualization deals with. Effective in this context means that a visualization can be understood accurately or rapidly by the viewer. However, how to visualize geospatial time series data effectively is challenging. The challenge consists of how to visualize geospatial time-dependent data in a single view that can provide both an effective overview and details of the data set. With three or more data dimensions the available coding options grows; hence, the challenge consists in combining several visual coding and viewing options into a single effective view. This thesis investigated visualization guidelines that should promote effectivness for a visualization of geospatial time-dependent data. Furthermore, in this project the data set consisted of historical air temperature measurements in Sweden, which has both geospatial and time-dependent features. The guidelines where used in an iterative design process to redesign an existing geospatial time series visualization. The goal of the redesign was to increase the effectiveness of the existing visualization. An alternative visualization was created and compared to the original visualization in a user study. The results indicate that these users experienced the alternative visualization as more effective than the original. However, the performance of the participants on four tasks indicates that the alternative visualization is not more effective. Furthermore, compared to related work the alternative visualization is not more effective. In conclusion, the alternative visualization is harder to learn than the original which may have an effect on the user’s performance. However, once the visualization is learned, then it may be more effective than the original visualization. Additionally, the use of guidelines was helpful in the design process but, in this case, did not guarantee an effective visualization. / Hur data bör representeras visuellt på ett intuitivt och effektivt sätt undersöks i det vetenskapliga fältet om visualiseringar. Vidare är det utmanande hur geografiska tidsserier ska visualiserar. Utmaningen består i hur en enda visualiserings vy ska skapas som både kan ge en överblick över data och detaljer om specifika data punkter. Anledning till att detta är utmanande är att med fler data dimensioner blir även de möjliga visuella kodnings möjligheterna flera. Därför består utmaningen i hur olika visuella kodningssätt och vyer ska kombineras i en enda vy effektivt. För att designa en effektiv vy undersöktes olika designriktlinjer kopplade till effektivitet. Dessa riktlinjer användes sedan för att designa om en existerande geografisk tidsserie visualisering in en iterativ designprocess. Data som visualiserades var historiska lufttemperaturmätningar i Sverige, en datamängd med både geografiska och tidsberoende komponenter. Den skapade alternativa visualiseringen jämfördes med originalet med hänsyn till effektivitet i en användarstudie. Resultaten tyder på att användarna uppfattar den alternativa visualiseringen som mer effektiv än originalet. Men prestations resultatet på fyra uppgifter tyder inte på att den alternativa visualiseringen skulle vara effektivare. Vidare, jämfört med relaterade arbeten är inte den alternative visualiseringen mer effektiv. Sammanfattningsvis är den alternativa visualiseringen svårare att lära sig än originalet, vilken kan påverka användarnas prestation. Men när användarna lärt sig att använda den alternativa visualiseringen, kan den alternativa vara effektivare att använda än originalet. Vidare är designriktlinjerna användbara i en designprocess men, ingen garanti för en effektiv visualisering i detta fall.

För att skapa kraftfullare presentationer måste nya metoder implementeras för att visualisera projekt. Ett aktivitetshus för ungdomar visualiseras i detta projekt genom att 3D-modellen av huset placeras i ett filmklipp från den plats där huset skall stå. Stegen som togs för att realisera detta var förarbete i form av inskaffande av ritningar, filmande, matchmoving, 3D-modellering, rendering, compositing och ljuddesign. Resultatet blev ett filmklipp som ur ett första persons perspektiv både visar exteriören och interiören.

This thesis aims to investigate which elements of the design process in production that have key features for successful progress of production and how these are regulated in the developed production model, the NCC Project planning, NCC Construction Sweden AB. A study of NCC Project planning used in construction output in the department of Mälardalen has been carried out and proposals for implementation of the model has been proposed. The work is carried out through interviews and archival analysis of NCC's business system.  NCC Project planning is a production model based on LEAN Construction's governance model pull-planning and 5S principle. By means of the production model desired involvement in the work and control over the work process increase. In the current situation is not production model to the extent that the company wishes and therefore the reasons why mapped and solutions to the problem have been proposed.  One of the biggest reasons that the NCC Project planning is not used in practice is the lack of commitment from supervisors, managers and production managers. As a solution to the problem suggested mentors, field trips and custom training for production management model.

Att köpa grisen i säcken är ett examensarbete i informationsdesign, med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur man kan förmedla och förstå ett rums möjligheter och funktioner genom en 3D- visualisering. Detta för att ta reda på vad som egentligen är relevant att visa i en 3D-visualisering. Arbetet kommer resultera i ett gestaltningsförslag, där ett rums funktioner och möjligheter tillsammans med en 3D-visualisering kommer presenteras. Gestaltningsförslaget strävar efter att underlätta och tydliggöra informationen i en 3D-visualisering av en nyproducerad lägenhet för den potentiella kunden. Från tillvägagångssätten: omvärldsanalys, kvalitativ intervju, telefonintervju, enkäter och förstudie, går det att utläsa att det är viktigt att kunna anpassa sin framtida bostad efter personliga preferenser och behov. Det går alltså inte att förvänta sig att en och samma bostad passar alla. Tillvägagångssätten har sedan kopplats samman med litteratur om: digitala skisser, designfixering, valmöjligheter, rumsupplevelse, med mera. Utifrån Litteraturen framgick det bland annat att ett rum bör anpassas för användaren, att vi uppfattar ett rum på olika sätt och att verklighetstrogna digitala skisser kan vara låsande. Utifrån informationen från tillvägagångssätten och litteraturen har ett gestaltningsförslag tagits fram för att tydliggöra om och hur en potentiell köpare kan anpassa sitt framtida hem. Förslaget innebär ett tillägg till 3D- visualiseringarna för att visa om och hur ett rum går att anpassas för användaren. Med tillägget finns informationen om ett rums funktioner och möjligheter nära till hands utan att störa 3D-visualiseringen och den verkliga uppfattningen av rummet. Denna rapport kan vara av intresse för fasighetsmäklare, 3D-designers och forskare inom design och kommunikation. / Att köpa grisen i säcken is a thesis in information design, with focus on spatial design. The aim is to simplify and clarify the information in a 3D-visualization of a newly built apartment for the potential customer. The study explores how to communicate to potential customers the capabilities and features of a particular room through 3D-visualization. This is to find out what actually is relevant and helpful to show in a 3D-visualization. The work will result in a design proposal, where a room’s features and capabilities along with a 3D- visualization will be presented. From the following approaches and methods: market analysis, qualitative interviews, telephone interviews, surveys and pre-study, it is possible to read that it is important for buyers to be able to adapt their future homes for personal preferences and needs. It should not be expected that a single solution is for everyone. These approaches and methods have then been linked with literature about: digital sketches, design, fixation, choice, spatial experience, and more. From the literature it became apparent, among other things, that a room should be adapted to the user, and that we perceive rooms differently and realistic digital sketches may be a cause of fixation the specific design solution presented. Based on information from the approaches and literature a design proposal has been created to clarify whether and how a potential buyer can adapt their future home. The proposal involves an addition to the 3D-visualizations to show whether and how a room can be adapted to the user. Included in the addition is information about the room’s features and capabilities, placed at the user’s fingertips without disrupting the 3D-visualization or the experience of the room the visualization is intended to communicate. This report may be of interest to real estate agents, 3D-designers and researchers in design and communication.