<p>Jag valde att skriva denna uppsats om negativa tal för att jag har kommit på en metod och förklaringsmodell som kan åtgärda vissa brister inom det matematiska området. Syftet med arbetet var att undersöka om elever i skolans tidigare år kan lära sig räkna med negativa tal med hjälp av visualisering som min metod ”att räkna med gropar” bygger på. Jag har använt mig av ett undervisningsförsök med fördiagnos och efterdiagnos, med en lektionsserie på 4 lektioner mellan diagnoserna. Undervisningsförsöket gjordes i en klass 5 med 28 elever som aldrig tidigare varit i kontakt med det matematiska området negativa tal. Resultatet visade att metoden fungerade väl och att eleverna lärt sig mycket bra. De gjorde en ökning från 35 % rätt på fördiagnosen till 80 % rätt på efterdiagnosen. Det tyder på att visualisering av ett nytt och okänt område med hjälp av min metod fungerar för att eleverna skall få en första förståelse för ett område inom matematiken de kommer ha mycket nytta av under senare år i skolan.</p>

<p>Datorns möjligheter erbjuder idag många olika sätt att presentera ett material på vilket torde vara ett viktigt redskap för inlärningen.</p><p>Vi har skapat tre olika visualiseringsmetoder som vänder sig till eleverna på gymnasiet som har ämnet fysik i undervisningen.</p><p>Metoderna består av en videofilm, text och bild (webbsida) samt interaktiv produktion. Innehållet i alla tre produktioner är det samma och behandlar delområdet energi. Syftet med studien är att försöka kartlägga vilken metod som är effektivast vad det gäller elevernas inlärning.</p><p>Resultatet av denna studie visar att det inte finns någon generell metod som passar alla. Dock har vår studie visat att videoproduktionen var effektivast inom ramen för de uppsatta avgränsningarna.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur elever uppfattar ett nytt digitalt läromedel om rymden, NTA-rymden. Läromedlet bygger på en digitalt visualiserad modell i 3D av vårt solsystem och ingår i skolutvecklingsprogrammet NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Undersökningen är genomförd med en kvalitativ ansats där resultatet bygger på genomförda observationer och intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex. Vid tidpunkten för den genomförda studien var läromedlet ännu under utveckling och alla tänkta funktioner fanns inte tillgängliga. Att ha möjlighet att uppfatta och förstå olika fenomen inom naturvetenskap underlättas ofta genom att använda olika typer av modeller i undervisningen. Dessa modeller kan vara fysiska artefakter eller visualiserade på olika sätt med hjälp av till exempel bilder och animationer. Glädje och inre motivation är viktiga drivkrafter för lärande och ger möjlighet till djupare förståelse för olika fenomen.  Resultatet i denna undersökning visar på att eleverna uppskattar arbetssättet och känner det intressant att arbeta med rymden med stöd av den digitala, visuella, modellen. De har möjlighet att arbeta självständigt och styr modellen med hjälp av datorn. Eleverna får direkt feedback vid sitt arbete med modellen via datorn, vilket ligger väl i linje med ökad motivation. Det finns en variation på elevernas förmåga att hantera 3D-modellen i datorn och eleverna behöver ibland stöd av en lärare för att tolka sina resultat på ett naturvetenskapligt vedertaget sätt.

Inom området för naturvetenskap, och inte minst inom biologi, används visualiseringar som ett hjälpmedel för att förklara olika fenomen. Syftet med den här litteraturstudien har därför varit att undersöka hur vi som blivande biologilärare kan använda oss av visuella representationer i undervisning om cellen. För att ta reda på detta har vi genom en litteraturstudie undersökt elevers preferenser av cellbiologiska bilder, hur olika typer av visuella representationer av cellen påverkar elevers lärande, hur animationer påverkar elevers lärande om cellen och hur visuella hjälpmedel bör användas i biologiundervisning. Urvalet av studierna gjordes på ett systematiskt sätt, men med något hårdare urvalskriterier än vad som brukar användas vid en systematisk litteraturstudie. Resultatet av vår litteraturstudie indikerar att visualiseringar är kraftfulla verktyg, som i fel sammanhang kan skapa problem för elevers lärande. Elevers visuella förmåga bör inte tas förgivet då det direkt påverkar det visuella lärandet. Det finns därför anledning att träna elever i att tolka bilder. Biologilärare bör därför ha en bred repertoar av visualiseringar som representerar cellen för att kunna bemöta olika elevers visuella förmågor och förkunskaper.

Rapporten beskriver arbetet med att ta fram ett förändringsförslag för ett kappprum. Kapprummet finns i Elimkyrkan i Eskilstuna. Vid framtagandet av förslaget skulle särskild uppmärksamhet ägnas åt information/anslagstavlor, men utan att försumma helheten. Den problemformulering som utformades som en sammanfattning av uppgiften var: Visualisering av förslag som förbättrar kommunikation och funktion i Elimkyrkans kapprum. Resultatet visualiserades med hjälp av Open Source programmet Blender.

I dagens samälle utsätts mottagare för informationsförmedling på ett dagligt basis, vare sig det är via reklam, nyheter eller grafer och diagram som presenteras under möten.  På grund av detta fenomen har det uppkommit olika synsätt på hur man ”bäst” förmedlar den data man vill förmedla till en mottagare. Dessa synsätt är ofta fokuserade kring effektivitet.  Detta arbete fokuserar på att via studier inom bland annat visuell förmedling av data (Few, 2009)(Tufte, 1983), Semiotik (Eco, 1976) samt informationshantering och upptagning (Karvonen, 2000), undersöka när och hur coding och anpassing bör tillämpas för att på bästa sätt förmedla information till en mottagare.

Utlärning utav programmering börjar krypa ner i åldrarna även i de svenska skolorna. Men är verkligen vanligt textbaserad programmering enklast att lära sig som nybörjare? Arbetet kommer att diskutera grafisk programmering och visualisering och jämföra detta mot gammal hederlig textbaserad programmering. Målet är att ta reda på vilket utav de olika formerna av programmering som egentligen är enklast att förstå och vilket sätt som är snabbast att använda för att lösa enkla programmeringsproblem.

Den här rapporten är en kartläggning av klustret Vetenskaplig och Medial visualiseringsteknik. Jag har på uppdrag av Näringslivskontoret i Norrköping och E.S.D.A i Linköping intervjuat ett antal företag som arbetar med visualiseringsteknik. Frågorna har bland annat rört företagens sysselsättning/produkt och framtida planer för verksamheten. De flesta företagen har vänt sig mot nöjesindustrin och då främst spelbranschen men en del har arbetat med vetenskaplig forskning med medicinsk inriktning. Alla tror på en framtid med visualiseringstekniken även om den svenska marknaden för en del är för liten och samtliga har svarat att det finns gott om kompetent arbetskraft på området. Detta medför att de flesta ser positivt på det egna företagets möjligheter till att expandera och växa. I slutet av rapporten finns mina egna tankar om hur jag tror att framtiden kommer att utvecklas. Jag tror att visualiseringstekniken är här för att stanna och att vi har sett långt ifrån alla möjligheter som tekniken innebär. Campus Norrköping har medfört att flera nya småföretag som sysslar med visualiseringsteknik har startats och förhoppningsvis kommer det i framtiden att medföra att stora delar av marknaden kommer att förflyttas hit till Norrköping vilket skulle vara mycket positivt för kommunens näringsliv.

Syftet med detta arbete är att skapa en applikation som ska hjälpa och gynna Sunnerbogymnasiet när det gäller att locka till sig elever som går på högstadiet. För att göra detta har gruppen använt sig av bland annat VR (Virtual Reality) och Panorama som metoder till att göra applikationen attraktiv för målgruppen. För att få fram vad som kan locka elever till att använda applikationen utfördes enkätundersökningar på målgruppen som är elever i årskurs 8-9. Genom undersökningarna fick gruppen fram vad för information applikationen bör innehålla för att locka till sig elever. Med hjälp utav intervjuerna som utfördes på elever som går på Sunnerbogymnasiet, framkom det vilka platser som eleverna ansåg vara populärast på skolan. På dessa platser togs det bilder som sedan gjordes om till panorama filmer. Det finns en introduktionsdel där gruppen har visualiserat Sunnerbogymnasiets entré. Tanken bakom det är att elever ska känna igen sig när de besöker skolan. Resultatet blev en kompletterande applikation med en introduktionsfilm i 3D som föreställer skolans entré. För att visa upp populära platser på skolan finns det panorama filmer på dessa platser.

Denna uppsats visar utvecklingen av ett konferenshotell i 3D med restaurang, spa och omkringliggande stugor samt modellerad omgivning. Vi fick uppgiften att modellera Öjeberget Järvsö AB: s vision om hur deras ombygge av skidorten Öjeberget ska se ut. Vi använde oss av programmet Autodesk Maya 2009 att göra modellerna och Adobe Premiere för att redigera våra kameraåkningar. Anledningen till att kunden ville ha deras ännu ej genomförda ombyggnad i 3D var för att visa sponsorer och eventuella framtida gäster hur ombyggnaden skulle kunna se ut och hur arbetet fortlöper.