Syftet med denna uppsats var att ta reda på om ett tidslinjegränssnitt är ett lämpligt sätt att visualisera personlig data på för vidare utveckling inom projektet A4Cloud. Uppsatsens målgrupp är huvudsakligen medlemmar i A4Cloud men är även intressant för personer med intresse för personlig data eller tidslinjegränssnitt. För att uppnå detta syfte skapades en prototyp över detta användargränssnitt med begränsad funktionalitet för att utföra tester på, för denna studie testades användargränssnittet på datorskärmar. Användningstester med observation gjordes på prototypen med åtta testpersoner för att få fram information om hur användare uppfattade prototypen. Enligt resultaten kan tidslinjekonceptet bli väldigt omtyckt och enkelt att använda. Det finns definitivt skäl till vidareutveckling av detta koncept. Även vissa brister i konceptet och prototypen hittades. Flera designval behöver tänkas om och det kan även vara av värde att jämföra tidslinjen med andra visualiseringsgränssnitt. / A4Cloud

Idag genererar företag stora mängder av loggfiler vilket gör det svårt att hitta och undersöka felmeddelanden i alla loggfiler. En loggsamlare med Logstash, Elasticsearch och Kibana som bas har implementerats hos Ericsson Linköping. Loggsamlarens syfte är att samla loggar från testenheter och möjliggöra sökning och visualisering av dem. En utvärdering av Elasticsearch har genomförts för att se i vilken grad söktiden för sökfrågor ökar med ökad datamängd. Utvärderingen gav en indikation om att söktiden i värsta fallet är linjär.

Virtual Reality och 3D-visualisering är en snabbt växande teknikområde som använder sig av datorgenererade världar för att simulera verklighet och interaktion. I Fiskefunktionen på Länsstyrelsen Gävleborgs projekt ”Återskapa fiskvandring i Gästrikland” (ÅFiG) fanns efterfrågan om en 3D-visualisering och hur den kan användas för ökad förståelse av den tilltänkta återställningen av fiskvandringen i Gavleån och Testeboån. En 3D-modell skulle utvärderas inför planering av beslutsunderlag inför ombyggnation av dammarna vid Forsbacka Järnverk samt visualisering av hur väl kulturminnesområdet bevaras. Dock lades ÅFiG-projektet på is, så resultatet kom ej till användning för beslutsunderlag, men ett arbete har gjorts som förstudie inför modellutveckling i framtiden. För utvärdering av metoden skapades en 3D-modell i Autodesk Maya 2013 som avbildar Rörverksholmen vid Forsbacka Järnverk, med 2D-bilder renderade från den färdiga 3D-visualiseringen som teoretiskt kan användas som presentationsmaterial. Detta empiriska material diskuteras med hjälp av vetenskapliga artiklar om tekniska lösningar och metoder hur VR har tillämpats i andra projekt samt information om andra program. Uppsatsen ger en god genomgång för de som vill göra liknande 3Dvisualiseringar och bygger upp en teoretisk modell med riktlinjer för programval, vilken slutligen analyserar lämpligheten i att göra arbetet med Autodesk Maya.

Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs. Konceptuella modeller är vanligt förekommande i agila projekt och används i samma typer av aktiviteter som i plandriven utveckling. Motiven bakom användandet i agila projekt är relaterade till de konceptuella modellernas egenskaper som visualiserings- och kommunikationsverktyg.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studien avsåg undersöka om visualisering kan påverka eventuell nervositet och självförtroendet hos gymnaster inför tävling i truppgymnastik, samt huruvida PETTLEPmodellen kontra traditionell visualisering1 ger olika resultat. Följande frågeställningar avses besvaras genom studien: 1. Har visualisering enligt PETTLEP-modellen någon påverkan på nervositet och självförtroende inför en tävling? 2. Skiljer sig eventuell nervositet och självförtroende inför en tävling hos gymnaster beroende på om PETTLEP-modellen eller traditionell visualisering används? Metod 19 deltagare (ålder 17,09, ± 0,92) fullföljde studien. De placerades i en interventions- (IG) och en kontrollgrupp (KG) utan randomisering. IG genomgick ett PETTLEP-program (nio sessioner under tre veckor). Visualiseringen utfördes cirka 15 minuter före träning i ett rum intill hallen. IG guidades av studiens författare. KG utförde två sessioner med traditionell visualisering. I studien användes Immediate Anxiety Measurement Scale (IAMS), the Sport Imagery Ability Questionnaire (SIAQ) och en manipulationscheck som mätinstrument. Resultat En mixed ANOVA visade att den enda signifikanta skillnaden var självförtroendets påverkan, p = &gt; .05. Självförtroendets påverkan ökade från M = -0,13 till M = 2,00 för IG. Intensiteten av mental och fysisk nervositet ökade hos KG från M = 3,90 respektive M = 3,70 vid första tillfället till M = 5,20 respektive M = 4,90 vid sista tillfället. Intensiteten av fysisk nervositet och självförtroendet ökade från M = 3,87 respektive M = 3,88 till M = 4,38 respektive M = 4,50 för IG. Den mentala nervositetens påverkan ökade från första till sista tillfället för IG (M = -0,5 resp. M = 0,75). Frekvensen av mental och fysisk nervositet för KG ökade från M = 3,70 resp. M = 3,60 till M = 4,90 resp. M = 4,40. Slutsats Självförtroendets påverkan på prestationen ökade hos IG medan KG minskade. Det kan inte fastställas att studiens innehåll var den enda bidragande faktorn till resultatet. Ett flertal skillnader kunde utläsas (ej signifikanta), men trend och effektstorlek talar för en viss förändring på ett fåtal av resultaten. Således behövs mer forskning inom området. 1Traditionell visualisering, till skillnad från PETTLEP-modellen, tar inte hänsyn till neurovetenskapligt framtagna rekommendationer så som PETTLEP-modellen gör / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Background: What are mental methods, and what kind of utility do you have for using these techniques? Team player and individual athletes are different from the beginning by the way they do there sports, but is there similarities or is it only differences between them. These two sports that will be presented are track and field and basketball and there use of mental methods.Intention: Investigate whether there is any difference between the uses of mental techniques in an individual sport than a team sport?Method: To collect data, TOPS (Test of performance strategies) written by Thomas, Murphy &amp; Hardy (1999) questionnaire form will be the basis for the questions. TOPS is a questionnaire with 10 mental techniques, this study will focus on three of them, goal setting, visualization and pep-talk. To secure that the answers would be as properly answered as possible, were paper questionnaire given personally to every participants.Result: Mental techniques are used by athletes in both team sports and individual sports; however, there is no significant difference between the two athlete groups. The results in this study showed that goalsetting were almost used the same amount between individual athletes and team players. It was however a bigger different between the use of pep-talk and visualization, where team players used more pep-talk while individual athletes were using more the visualization technique. During a comparison between the different sports, the results showed that basketball players in this study were using more pep-talk, while the track and field, and mostly the throwers were using more of visualization.Discussion: The results that have been acknowledge in this study shows that all three mental techniques are used by both individual and team players. My personal thoughts were that the results would give opposite results about visualization and pep-talk between team sports and individual sports. The reason behind these results might be because of that team players, and by that mostly basketball players, have more use of visualize a special technique situation, like throwing a ball, while an individual athlete, in this study track and field athletes, have more use of pep-talk both before and during a race, because they might need more motivational speech to finish the race.

Syftet med detta arbete är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv, utforska hur tre olika memoreringsprocesser av ett pianostycke prövas och tar form. Till detta hör frågeställningen: Hur designar jag tre olika memoreringsprocesser av Etyd op. 10 nr. 2 av Chopin? De tre olika sätten att memorera musik baserades på tidigare litteratur och forskning. Under en period av fem veckor har jag med videodokumentation och loggbok kartlagt denna process. Det teoretiska perspektiv som användes för att synliggöra lärandeprocessen var ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att metod ett, ”repetitionsmemorering”, genom materiella och kroppsliga resurser skapade en koreografi för händerna – ett kinestetiskt minne. För metod två, ”visualization”, designades memoreringsprocessen under två transformationscykler. För den tredje metoden, ”konceptuell memorering”, var analys och ”tvåstolstekniken” två övergripande designer. I diskussionen sätts dessa resultat i förhållande till litteratur, tidigare forskning och utifrån det teoretiska perspektivet. / The purpose of this study is, from a design theoretical perspective, to study how three different memorizing strategies of a piano piece takes shape. This includes the question: How do I design three different strategies for memorization of Etude op. 10 no. 2 by Chopin? The three different ways to memorize the music was based on previous literature and research. During a time period of five weeks,  I used logbook and video documentation as a method to study this process. The theoretical perspective that was used to describe the process was the design theoretical perspective. The results showed that method one, “Memorizing by rote”, created a choreography of the hands – a kinesthetic memory. This by using different physical and material resources. Method two, “Visualization” designed the learning through two transformation cycles. For the third method, “Conceptual memorization”, Analysis and the Two-Chair technique was two overall designs. In the discussion these results are put in relation to the literature, previous research and from the theoretical perspective.

Anxiety and socio-emotional functioning were examined in a single case study of a girl with autism. The objective was to determine the effect of visualization on the experience of anxiety during social interaction, and three target situations that triggers anxiety responses were therefore selected. The ATEC checklist, personal observations and adapted behavior during the specified target behaviors, measured reduced levels of anxiety. The results and conclusions indicate that visualization, as intervention, may be successful in promoting the social and emotional functioning of a child with autism by reducing the high levels of anxiety associated with social interaction. Additionally, increased levels in general functioning, as indicated by the ATEC checklist, and of functioning in different developmental areas were observed. / Dissertation (MEd (Educational Psychology))--University of Pretoria, 2007. / Educational Psychology / unrestricted

Cyclones are complex weather phenomena, affected by multiple variables such as pressure, wind, temperature and more. Therefore, how cyclones are formed, what affects them and how they can be tracked is still actively researched today. Cyclones can have multiple centers (eyes), which can split and merge during its lifetime, which make them even more complex to define mathematically. In this thesis, how multi-center cyclones can be meaningfully visualized for domain scientists using multivariate visualization is investigated. An important aspect of the visualization is how a cyclone’s spread and boundary can be defined. The result is a visualization where the cyclonic region is defined by segmenting a pressure volume, and then a surface is extracted to get the cyclone’s boundary. Temperature is visualized using color mapping onto surfaces, while the wind velocity is shown using particles. The framework allows domain scientists to affect the visualization by picking criteria for segmenting the volume, color maps, and more. In conclusion, an improved cyclonic region could be defined by using multiple fields instead of only pressure, and the visualization would be improved with a greater detail put into the wind part. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska högskolan, Linköpings universitet</p>

Byggsektorn står idag inför ett ökat krav på öppenhet och dialog under byggnadsprojekt. Teknologiska framsteg har idag gjort det möjligt att med digitala visualiseringstekniker redovisa byggnadsprojekt på många olika sätt. Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka värden som visualiseringstekniker kan bidra med i ett kommunikationssyfte mot allmänheten. Syftet var även att identifiera eventuella hinder och utmaningar med att använda tekniken. Litteraturstudien visade att byggbranschen står inför ett ökat behov av kommunikation. Tidigare forskning har visat potentialen i hur olika typer av visualiseringar kan användas i kommunikations- och informationssyfte riktat mot olika intressenter. Litteraturstudien gav även ett antal riktlinjer som arkitektoniska visualiseringar bör förhålla sig till.  Den använda metoden utgick från en fallstudie av ett byggnadsprojekt som låg som bas för utvecklingen av ett antal olika visualiseringar med varierade informationsinnehåll och interaktivitet. De testade teknikerna bestod utav perspektivbilder, animerad video, interaktiv solstudie samt interaktiv 3D-modell. I studiens inledande del gjordes en förstudie där tre personer från olika byggföretag intervjuades. Syftet med förstudien var att klargöra hur arkitektoniska visualiseringar riktade mot allmänheten används idag. De framtagna visualiseringarna utvärderades via två olika empiriinsamlingar. Den första insamlingen bestod av en webbaserad enkätstudie som delades online, där ett självselektivt urval fick testa och utvärdera de framtagna visualiseringarna. Den andra insamlingen bestod utav en fokusgrupp med fem personer från ett arkitektkontor som fick diskutera de framtagna visualiseringarna utifrån deras perspektiv.  Analysen delades in i tre olika perspektiv baserat på den insamlade empirin: arkitekter, byggherre/entreprenör samt allmänheten. Studiens slutsatser visade på att det fanns ett intresse bland enkätrespondenterna att ta del av visualiseringar i tidiga skeden av projekt. Enkätrespondenterna hade en positiv inställning till de visualiseringstekniker som de ansåg ge en mer transparent och öppen delning av information, vilka i denna studie var solstudien samt 3D-modellen. Dessa ansågs som mer transparenta då de kunde visa både positiva och negativa konsekvenser av ett projekt. Resultatet visade även problematiken med att använda tekniken, då flera olika intressenters intressen måste beaktas samtidigt. Huvudutmaningen för framtida studier är att klargöra vilket värdeskapande tekniken har utifrån byggföretagens perspektiv, hur ändringar i projekt ska hanteras samt att matcha detaljnivån på projektet mot det skede i byggprocessen som projektet befinner sig i.  Studiens bidrag är att ha utmanat den roll som arkitektoniska visualiseringar har i kommunikationssyfte mot allmänheten. Genom att jämföra olika byggaktörers perspektiv med allmänhetens kunde studien visa på möjligheterna med tekniken men även den komplexitet som berör användningen av arkitektoniska visualiseringar i informationsdelningssyfte. / Today, the construction sector is facing an increased demand for openness and dialogue of construction projects. Recent technological advances in digital architectural visualization techniques have made it possible to present building projects in many ways. The purpose of this study was to identify the values that visualization techniques can contribute to communication with the public and to identify possible problems and challenges with using the technology. The literature study showed how the construction industry today is facing an increased need for information sharing. Previous research has shown how different types of visualizations can be used for communication and information purposes aimed at different stakeholders. The literature study also provided several guidelines which visualizations should adhere to.  The method used in the study was a case study of one building project where several different visualization techniques were developed consisting of a variety of information content and interactivity. The tested techniques consisted of rendered still images, animated video, interactive sun study and an interactive 3D environment. In the introductory part of the study, a pre-study was done where three people from different construction companies were interviewed. The purpose of the pre-study was to clarify how architectural visualizations aimed at the public are used today. The visualizations produced were evaluated via two different collections of empirical data. The first data gathering was done through a web-based survey that was shared online, where self-selective respondents tested and evaluated the developed visualizations. The second data gathering consisted of a focus group with five people from an architect firm who discussed the tested visualizations from their perspective. The analysis was divided into three different perspectives based on the empirical data collected: architects, property developer and the public. The results of the study show that there is an interest among the survey respondents to get access to the visualizations in the early stages of a building project. The survey respondents had a positive attitude towards the visualization techniques that game a more transparent and open sharing of information where the visualizations could show both positive and negative consequences of a project. The results also showed problems with using the techniques, as several different stakeholders’ interest must be considered and be considered simultaneously. The main challenge is to clarify the value created by of technologies from the perspective of construction industry, how changes in the projects are handled and how to efficiently and accuracy match the detail level of the visualizations to the detail level of the project. The study's contribution is to have challenged the role that architectural visualizations play in communication information about construction projects towards the public. By comparing the perspectives of different construction actors along with the public, it was possible for the study to show the possibilities but also the complexity that concerns the use of architectural visualizations for information sharing purposes.