Syftet med studien är att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lärande och hälsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvärderingen av studiecirkeln Det goda livet, från två studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet från den ena studiecirkelgruppen består av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkelträffar. Från den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkelträff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfälle, fick besvara några frågor. Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förväntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande. Oavsett deltagarnas motiv för cirkeldeltagandet har deltagandet haft betydelse för deras lärande och hälsa. Ett lärande som har visat sig som: förvåning, bekräftelse, förändrad handling, förstärkning och eller som att ta till sig boklig kunskap. Detta lärande har inneburit en anpassning utifrån respektive deltagares livsvärld. En livsvärldsanpassning som har betydelse så att deltagarna ska kunna må bättre, ha hälsa i sin vardag. Studiecirkeldeltagandet har, med andra ord, inneburit ett hälsolärande för deltagarna. Det framkommer även att studiecirkelns karakteristika liknar de fem första folkhälso-målen och att cirkelformen är flexibel. Detta innebär att en ideal studiecirkel har en anpassningsförmåga till både det omgivande lokalsamhället och deltagarna. Anpass-ningen har betydelse för cirkeln, deltagarna, lärandet och hälsan, vilket gör det möjligt att påstå att en idealt formad studiecirkel är både lärande och ger hälsa.

Denna uppsats handlar om folkbildningens särart, vad som gör folkbildning unik, vad som definierar folkbildning som begrepp och koncept. Syftet med studien är att söka efter variation kring vad folkbildning kan uppfattas vara, att göra explicit en annars tyst och oreflekterad kunskap. Uppfattningar hos verksamhetsledare på regional nivå inom studieförbunden i ett regionalt avgränsat område låg som fokus för studien. De teoretiska utgångspunkterna har hämtats från en tolkningstradition och undersökningen har en fenomenografisk ansats. Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär. Analysresultaten har genererat fyra kategorier, identitet, form, resultat och process som begreppsnivåer för folkbildningens innebörd. Slutsatsen är att folkbildning delvis definieras av personer utifrån ideologisk bakgrund, utifrån aktuell kontext genom uttryck knutna till analysens fyra kategorier.

The purpose of this study is to investigate how the researcher experiences its role in real life in relation to the field of education and adult learning. The context of the study is the academic department of education and adult learning in Swedish institutions. This is a qualitative study, inspired by Grounded Theory. Data consist of interviews, texts from policy documents and reports. Both the aspects gender and context have been taken into consideration. The main category, status and career, is discussed in relation to concepts like quantity, competition, strategy, power, policy, independence and the surrounding world. Status depends on quantity and also other arenas outside the academia. Competition is crucial. Status and power are tied together. They are connected to relational structures and strategies. The socialization process is part of the context. Independence is related to funding of projects and the quality of evaluation research. Relevant context outside the academia is referred to as practitioners. Gender is relevant in all aspects mentioned above. Unequal distribution of power is one example. / Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra forskarens upplevelse av sin roll och sin verklighet i relation till fältet vuxnas lärande. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer, läst ett stort antal policydokument och rapporter inom området vuxnas lärande. Ur det insamlade materialet, har koder och minnesanteckningar genererats som senare sorterats med grundad teori som stöd. Aspekterna kön och kontext beaktas. För vår egen förståelse summerar vi våra reflektioner i anslutning till data. Begrepp som kvantitet - konkurrens- strategi- makt och policy framkom ur databearbetningen och bildade vad vi benämner kärnkategori. Vår data behandlar forskarnas syn på begreppen. Här finns reflektioner kring konkurrens mellan discipliner/fält avseende till exempel finansiering. Det råder delade meningar om huruvida forskarna styr utvecklingen inom vuxnas lärande eller om det är politiska tankar som är upphovet. Kommunikativa strategier ur ett könsperspektiv beskrivs på två sätt. Våra intervjupersoner har direkt eller indirekt markerat sin position i förhållande till fält. Makt finns med som teoretiskt begrepp. Här betonas dess relationella karaktär. Forskarrollen inom detta fält är komplex.

<p>The purpose of this study is to investigate how the researcher experiences its role in real life in relation to the field of education and adult learning. The context of the study is the academic department of education and adult learning in Swedish institutions. This is a qualitative study, inspired by Grounded Theory. Data consist of interviews, texts from policy documents and reports. Both the aspects gender and context have been taken into consideration. The main category, status and career, is discussed in relation to concepts like quantity, competition, strategy, power, policy, independence and the surrounding world.</p><p>Status depends on quantity and also other arenas outside the academia. Competition is crucial. Status and power are tied together. They are connected to relational structures and strategies. The socialization process is part of the context. Independence is related to funding of projects and the quality of evaluation research. Relevant context outside the academia is referred to as practitioners. Gender is relevant in all aspects mentioned above. Unequal distribution of power is one example.</p> / <p>Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra forskarens upplevelse av sin roll och sin verklighet i relation till fältet vuxnas lärande. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer, läst ett stort antal policydokument och rapporter inom området vuxnas lärande. Ur det insamlade materialet, har koder och minnesanteckningar genererats som senare sorterats med grundad teori som stöd. Aspekterna kön och kontext beaktas. För vår egen förståelse summerar vi våra reflektioner i anslutning till data. Begrepp som kvantitet - konkurrens- strategi- makt och policy framkom ur databearbetningen och bildade vad vi benämner kärnkategori. Vår data behandlar forskarnas syn på begreppen. Här finns reflektioner kring konkurrens mellan discipliner/fält avseende till exempel finansiering. Det råder delade meningar om huruvida forskarna styr utvecklingen inom vuxnas lärande eller om det är politiska tankar som är upphovet. Kommunikativa strategier ur ett könsperspektiv beskrivs på två sätt. Våra intervjupersoner har direkt eller indirekt markerat sin position i förhållande till fält. Makt finns med som teoretiskt begrepp. Här betonas dess relationella karaktär. Forskarrollen inom detta fält är komplex.</p>

Syftet med följande undersökning är att få ökad insikt om hur lärare i Svenska för invandrare(sfi) gör när de använder sång i språkinlärningen, vilka sånger de väljer, vilka övningar detillämpar på dem samt hur de anser att arbetssättet mottagits hos eleverna. Det är en kvalitativstudie och sju lärare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgångspunkt i ett sociokulturelltperspektiv på lärande.Informanternas svar ger en lång lista på användbara sånger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De väljer sånger med texter på elevernas nivå som samtidigtövar något av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen. Många användersångens ljud och rytmer till uttalsträning. Sånginslagen har överlag gett mycket positiv responshos eleverna.En förhoppning med studien är att språklärare ska inspireras till att använda sånger isamband med inlärning av svenska språket. Arbetets bilaga inrymmer av det skälet en extranoggrann redogörelse för i studien angivna sånger.

Denna studie behandlar tio invandrarkvinnors möte med dramapedagogiska metoder i deras lärande av svenska språket. I studien har jag genomfört fyra dramapedagogiska möten med tio invandrarkvinnor i åldersgruppen 50-70 år under våren 2010. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogiskt drama kan stimulera invandrarkvinnors kommunikativa kunskaper i svenska språket genom dramaövningar och att analysera vilka faktorer som har haft betydelse för detta. Jag har i studien använt mig av aktionsforskning som är ett kvalitativt tillvägagångssätt att påverka ett utvecklingsarbete genom praktiska experiment. I studien har jag varit både ledare och deltagande observatör. Jag har även använt mig av en kvalitativ fokusgrupp där deltagarna reflekterade och diskuterade utifrån fyra öppna frågor. Resultatet baseras på deltagande observation, den dramapedagogiska processen och fokusgruppintervjun. Vid sammankomsterna använde jag mig av dramaövningar med huvudfokus på det kommunikativa berättandet. Materialet är indelat i fyra kategorier, Initiativ, fantasi, användning av kunskap och gruppens betydelse. Kategorierna har utarbetats genom observationer, litteraturen och de teoretiska begreppen. Slutsatser som jag har kommit fram till i min undersökning är att de gemensamma gruppövningarna gav större möjligheter för invandrarkvinnorna att ta kommunikativa initiativ än vad de tycktes ha i parövningarna. Det kommunikativa flödet var även större i de gemensamma gruppövningarna och deltagarna hade större möjlighet att delta utifrån sina språkliga premisser, eftersom ansvaret fördelades. De gemensamma berättarövningarna bidrog i högre grad till att kommunikationen drevs framåt än i de övningarna där formen och innehållet ställde högre krav på en individuell kommunikativ förmåga.

<p>”Ta trappan till uppsatsen” är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU).</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid Linköpings Universitet upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet.</p><p>Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer.</p><p>Under genomförandet ansåg majoriteten att olika ”mentala verktyg” varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.</p><p>Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna.</p><p> </p> / <p>Abstract</p><p>“To take the stair to the Essay” is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi- structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU).</p><p>The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at Linköpings University experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University.</p><p>The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work.</p><p>During the realization the majority thought that different “mental tools” had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process.</p><p>At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.</p>

<p>"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU).</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet.</p><p>Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer.</p><p>Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.</p><p>Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna.</p> / <p>"To take the stair to the Essay" is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi-structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU).</p><p>The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at LiU experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University.</p><p>The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work.</p><p>During the realization the majority thought that different "mental tools" had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process.</p><p>At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.</p>

"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU). Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet. Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer. Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen. Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna. / "To take the stair to the Essay" is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi-structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU). The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at LiU experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University. The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work. During the realization the majority thought that different "mental tools" had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process. At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.

”Ta trappan till uppsatsen” är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU). Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid Linköpings Universitet upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet. Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer. Under genomförandet ansåg majoriteten att olika ”mentala verktyg” varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen. Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna. / Abstract “To take the stair to the Essay” is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi- structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU). The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at Linköpings University experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University. The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work. During the realization the majority thought that different “mental tools” had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process. At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.