The complexity of Web sites are increasing and transforming into Web applications that contain business logic, interactivity, transaction handling and states. This phenomenon forces the Web developers to adapt more traditional software engineering techniques to keep the Web applications error free, maintainable, reusable, well documented etc. Many Web developers do not use any engineering techniques at all and design mainly to create as fashionable applications as possible with no regards on the application?s functionality. This results in applications that are hard to maintain and with poor functionality. The purpose with this thesis was to see if the use of a more traditional software engineering technique, namely the Unified Modeling Language with the newly added Web Application Extension, resulted in a Web application with good design regarding the maintainability of the application. To investigate the maintainability of an application, the maintainability was further divided into three sub criteria: extensibility, reusability and documentation. These three criteria were then applied on a case study were a Web application was designed. From the analysis of the final design, using the three criteria, the maintainability was derived. The result of the entire investigation showed that the UML WAE had a good support for extensibility, fair support for reusability and very good support for documentation. From these results the main conclusion was derived, that the use of UML WAE resulted in good design regarding the maintainability. However, the result is limited to our case study and the design created in that case. The result may have been different if the three criteria had been applied on a different case. Another aspect to consider is that the quality of a design is often dependent on the knowledge of the persons that carry out the design.

Sammanfattning Idag finns många interaktiva tjänster, till exempel publika webbtjänster. Dessa tjänster väljer användaren själv om han/hon vill använda sig av. Detta betyder att produkten bör vara enkel och behaglig att använda, annars tappar man användare och eventuella kunder. Det finns ett flertal teorier och guidelines för hur man gör en webbplats användbar. I denna rapport har vi valt att behandla de teorier som rör navigering och informationsstruktur och jämför dessa med Blekinge Tekniska Högskolas webbplats. Vi har studerat användbarheten på webbplatsen, om det finns något som kan förbättras och om webbplatsen uppfyller användarens krav när det gäller navigering och informationens struktur. För att kunna ta reda på vår frågeställning har vi gjort olika studier. Vi har intervjuat informationschefen på Blekinge Tekniska Högskola, för att få en bra uppfattning av hur skapandet av webbplatsen gick till. För att ta reda på hur webbplatsen upplevs av användaren, valde vi att utföra användbarhetstester. Vi testade webbplatsens användbarhet på totalt tio användare. Dessa användare bestod av studenter som nu finns på skolan. Men vi hade även användare som bestod av eventuellt blivande studenter. Testerna bestod av moment som användaren skulle utföra, men även av intervjufrågor. Vi kom fram till att användarna uppfattade webbplatsen som användbar och i många olika frågor samtyckte med utvecklaren av webbplatsen. Det fanns dock frågor där de tyckte olika, till exempel gällande informationens placering på startsidan. Det var intressant att se att trots att användarna tyckte att webbplatsen var användbar hade de en hel del synpunkter och förslag som kan förbättra BTH:s webbplats. Dessa tester har hjälpt oss att ta fram en del förbättringsförslag som utvecklaren kan ha nytta utav inför nästa omarbetning av webbplatsen.

Under 2017 spås det att de första åldersresponsiva webbplatserna kommer publiceras. En webbplats som inte bara anpassar sig efter vilken enhet besökaren kommer från, utan även användarens ålder. I denna studie finner vi vilka problem som kan knytas till just användarens ålder.

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå. Urvalet av avsändarinformanterna är begränsat till några av de största medierna i Sverige, bland annat SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningens viktigaste slutsats är att tillgängligheten är ett av de starkaste argumenten till varför både användare och avsändare väljer webb-TV. För avsändare är webb-TV en möjlighet till att locka fler besökare till sina webbplatser och chansen att ge sina besökare något extra i form av snabb information på rörlig bild, när användaren vill ha det. Flera indikationer från informanterna i undersökningen tyder på att webb-TV måste förändras innehållsmässigt men framför allt tekniskt för att nå fler användare än vad tekniken gör idag. Informanterna i undersökningen tror på en framtid för webb-TV men menar också att den inte kommer se ut som den gör idag. Den är fortfarande under förändring.

Denna rapport presenterar design och implementation av ett system för hantering av länkar i ett innehållshanteringssystem för webben – Roxen CMS. Länkhantering innebär att länkar inom en webbplats lagras i en central databas för att senare kunna uppdateras och behandlas då resurser flyttas, så att länkar alltid hålls aktuella och konsistenta. Det hela utmynnar i en lösning där länkar i dokument ersätts med länkreferenser, som slås upp mot databasen när dokumentet visas. Design och implementation tar hänsyn till dagens funktionalitet i Roxen CMS. / This thesis presents the design and implementation of a link management system inside a content management system for the World Wide Web – Roxen CMS. Link management means that links within a web site are stored in a central database to enable the possibility for updates and other processing later on, for example when resources are moved within the site. This means that links are kept consistent at all times. The result is a solution where links in documents are replaced by link references, which are resolved by the database when the document is shown. The design and implementation takes the current functionality of Roxen CMS into account.

På grund av kalhuggning har förutsättningen förändrats förhålboende fåglar. Bohålsbristen går att åtgärda med placering av nya fågelholkar. Genom att använda GIS går det att strategiskt välja de bästa områdena att sätta ut nya fågelholkar. Med hjälp av crowdsourcing och mobiltelefoner går det kartlägga holkarna som kan användas som underlag för nyplacering eller som hjälp för analys som t.ex. arters spridning. Studien visar hur man kan erhålla ett system för multikriterieanalys i realtid online för mobiltelefoner som utnyttjar crowdsourcing och öppna standarder. PostGIS, Leaflet, Geoserver, PyWPS, GRASS GIS har använts för att uppfylla kraven på prototypen. Tidsåtgången av detta system utvärderades genom att mäta tiden för utförande av algoritmen och tiden för förfrågan till utritningen av resultatet. Resultatet visar att det är möjligt att utföra multikriterieanalyser på kort tid som är acceptabel för användare av smarta mobiltelefoner på fält och att det går att urskilja närliggande fågelholkar. Denna metod skulle kunna anpassas för liknande scenarion.

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhålla större förtjänst utifrån sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna är webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt är att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder används i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem. För att erhålla en bättre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemställning inleddes undersökningen med att studera tillgänglig litteratur. Problemställningen besvarades genom svar som inhämtades från ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls från litteraturstudien. Arbetet har förts på en strategisk nivå där de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit är att traditionella systemutvecklingsmetoder används, men då förädlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem. Ytterligare ett resultat gav ett tydligt anspråk av ett iterativt arbetssätt vid utveckling av webb-baserade informationssystem.

Marknaden av smarta mobila enheter blir större och större och det kan vara ett bra sätt att nå ut med sin tjänst eller produkt till den breda massan genom att driftsätta en mobilapplikation. De applikationer som kan installeras på de mobila enheterna och som använder sig av enhetsspecifika funktioner kallas native-applikationer och är bundna till en plattform. De kan därför bara användas av de enheter som använder sig av den plattformen. De två största plattformanar är iOS(används av mobila enheter från Apple) och Android(används av en mängd olika enheter varav Samsung, LG och HTC är några av dem). Detta betyder att om målet är att nå ut till flera plattformar måste en separat applikation för varje plattform utvecklas. Det krävs också att utvecklaren/utvecklarna har en viss kunskap om de programmeringsspråk som används för varje plattform. Detta kan bli både tidskrävande och dyrt, speciellt om ett företsg ska anställa utvecklare att utveckla sin app. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det med hjälp utav Phongap går att utveckla en mobilapplikation som kan distribureras och installeras på flera mobila plattformar genom att använda webbtekniker som CSS, HTML och JavaScript. I denna undersökning ska en mobilapplikation skapas och utvärderas. Det kommer att undersökas om någon speciell hänsyn behöver tas till de olika enheterna med olika egenskaper och funktioner. Användartester kommer dessutom genomföras för att bestämma hur nära en native-känsla denna teknik kan ge. Resultatet visar att Phonegap är ett utmärkt verktyg för åtkomst av enhetsspecifika funktioner och tillsammans med gränsnittsbibliotek som jQuery Mobile kan större delen av de nyare mobila enheterna som finns i dag nås. Analyser om applikationens omfattning kräver ett gränssnittsbibliotek kan dock vara nödvändig att utföra då tillgängliga sådana kan prestera sämre på vissa mobila operativsystem. / The market of smart mobile devices is getting bigger and bigger and it can be a great way to reach out with your service or product to the crowed by deploying a mobile application. The installable applications on the mobile devices that uses device-specific functions is called native applications, and are tied to one platform. They can therefore only be used by those devices that make use of that platform. The two largest platforms is iOS (used by mobile devices from Apple) and Android (used by a variety of devices including Samsung, LG and HTC). This means that if you want to reach out to multiple platforms you will have to create a separate application for each platform. It also requires the developer/developers to have the proper knowledge of the programming languages in which the platform is compatible to. This can be both time consuming and expensive, especially if you as a company is hiring developers to develop your app. The purpose of this study is to determine whether the open source library known as Phonegap can be used to develop a mobile application that ultimately can be distributed and installed on multiple mobile platforms, this by using Web technologies such as CSS, HTML and JavaScript. During this study a mobile application will be created and evaluated. Studies will be done on how to go about and if there is anything one might need to take in consideration when it comes to the variety of units with different properties and functions. Usability testing will also be performed to determine whether a near native performance can achieved with this technique. The results show that Phonegap is an excellent tool for access of device-specific functions and that you together with interface frameworks such as jQuery Mobile can reach out to most of the newer mobile devices available today. However, one would do well to analyze if the scope of the application requires an interface library, as those who are available may perform poorly on certain mobile operating system.

Till följd av att användningen av Internet har ökat kraftigt de senaste åren har många företag etablerat sig med webbplatser på detta medium. Ett av hoten mot webbservrar är distribuerade överbelastningsangrepp vilka kan skada ett företags rykte genom att göra deras webbplats otillgänglig. Angreppen har som mål att överskölja en webbserver med data och därmed göra den oanträffbar för andra användare. Det är svårt att skydda sig mot ett angrepp av det här slaget eftersom datamängden är mycket stor och den normala trafiken får svårt att nå webbservern. Målsättningen i detta projekt är att utveckla och undersöka en skyddsmetod som kan användas på en webbserver för att skydda den mot överbelastningsangrepp. Resultatet av utförda simuleringar och en jämförelse med en liknande metod visar att den framtagna skyddsmetoden fungerar som det är tänkt i en simulerad miljö och är konkurrenskraftig

Knowledge is today one of the most important resources for an organization to handle. But knowledge can also be difficult for organizations to manage. The internet is still growing and new tools take form that allows users to effectively share information. The purpose of this report was to describe how organizations can make use out of internal social media to facilitate knowledge management processes. Three issues involving mapping, coding and dissemination of knowledge to were produced to answer the thesis. The study was limited to examining the identification, coding and dissemination of knowledge through the internal social media plattformen, IBM Connections. The theoretical framework emphasizes how social networks can promote knowledge sharing, how a knowledge mapping can promote knowledge dissemination and sharing, how knowledge can be stored in data sources and how important interaction is to spread awareness. The theory has been supplemented by descriptions of how the system IBM Connections works. Surveys were conducted on four companies that use IBM Connections as an internal communication plattformen. The four companies were selected to illustrate how they use the plattformen of knowledge management processes and we chose to interview the people who were responsible for the introduction of the plattformen. The study identified several similarities between the different companies and that although there were some technical and cultural recalcitrant units against this new type of system within the organization so favored IBM Connections knowledge in several ways. The built-in search automatic created a map of knowledge through the plattform's user profiles. Saved files and documents could be found even after the employees left the company, which encodes knowledge into the company knowledge resources. The opportunity to interact with one another, often over great distances, favored the sharing of knowledge. A comparison with the theoretical framework provided us with the conclusion that internal social media can be used in several ways to Knowledge management through automated knowledge maps, the ability to store knowledge within the company and to communicate knowledge across functional and geographical boundaries in interactive discussions. / Idag är kunskap en av viktigaste resurser för en organisation att hantera, men kunskap kan också vara svår för organisationer att hantera så att de kan dra nytta av den. I skrivandets stund växer internet fortfarande explosionsartat och nya verktyg tar form som gör det möjligt för användare att effektivt sprida information. Syftet med denna rapport var att beskriva hur organisationer kan använda sig utav interna sociala medier för att underlätta Knowledge management-processen. För att besvara syftet användes tre frågeställningar som berörde kartläggning, kodning och spridning av kunskap. Undersökningen avgränsades till att undersöka kartläggning, kodning och spridning av kunskap via den interna sociala medieplattformen IBM Connections. Den teoretiska referensramen betonar hur sociala nätverk kan främja kunskapsdelningen, hur en kunskaps-kartläggning kan främja kunskapsspridning och delning, hur kunskap kan sparas i data källor och hur viktig interaktion är för att sprida kunskap. Teorin har kompletterats med beskrivningar av hur systemet IBM Connections fungerar. Undersökningsobjekten var fyra företag som använder sig utav IBM Connections och de valdes ut för att belysa hur de använder sig av plattformen inom Knowledge management-processen. Vi valde att intervjua de människor som ansvarade för införandet av plattformen på företagen. Undersökningen visade på flera likheter mellan de olika företagen och att även om det fanns vissa tekniska och kulturella motsträvigheter gentemot denna nya typ av system inom organisationen så främjade IBM Connections kunskapsöverföring på flera olika sätt. Den inbyggda sökfunktionen skapade en automatisk kartläggning av kunskapen genom plattformens användarprofiler. Sparade filer och dokument kunde hittas även efter att anställda lämnat företaget vilket kodar kunskapen in i företagets kunskapskällor. Genom möjlighet att interagera med varandra, ofta över stora avstånd, främjades kunskapsspridningen. En jämförelse med den teoretiska referensramen gav oss slutsatsen att interna sociala medier går att använda på flera sätt för Knowledge management genom automatiska kunskapskartor, möjlighet att spara kunskapen inom företaget och möjlighet att kommunicera kunskap över funktionella och geografiska gränser i interaktiva diskussioner.