<p>Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilken syn whole language inspirerade lärare idag har på barnlitteratur och i vilken utsträckning den används. Uppsatsen är grundad på stoff som inhämtats i två olika länder; Sverige och Nya Zeeland. Metoder som används är semi- strukturerade intervjuer av lärare, enkäter med elever och observationer av klassrumssituationer, vilket gör studien till en kvalitativ undersökning med kvantitativa inslag. Resultatet visar att lärare i Nya Zeeland i högre grad styrs av det material de använder i läsundervisningen, medan barnlitteraturen används i underhållningssyfte genom enskild- och högläsning. Resultatet visar också att materialet skapar lust till läsning. I Sverige däremot framhåller lärare även skönlitteraturens viktiga roll för förmedling av kultur och fostran. Denna skillnad är i sig inte underlig då ländernas olika läroplaner ålägger sina lärare att arbeta mot olika mål. Synen på barnlitteraturens viktiga roll för personlighetsutveckling bibehålles därmed hos de svenska lärarna även om de influerats av material och metoder från ett land med andra tillvägagångssätt. Läroplanerna har här en viktig betydelse för undervisningen i de olika nationerna.</p><p>The reading of children’s literature is in the Swedish curriculum thought of to be an important part of the teaching since it can contribute to personal development, cultural understanding and motivation to continuing reading. To learn how to read is a presumption to be able to profit by fiction literature. One way is through the reading program Whole language that with the help of the Kiwi books has had a breakthrough in the Swedish schools. The Kiwi material is made to create reading understanding and reading enjoyment and is based on books from New Zealand. Because both the choosing of reading program and children’s literature are important part of the pupils reading development a curiosity was woken if the reading of children’s literature can be combined with the structured disposition and existing material of the kiwi books. The purpose of the essay is therefore to examine what impression whole language inspired teachers have on children’s literature today and to what extent it is used. The essay is based on information gathered in two different countries; Sweden and New Zealand. The methods used are semi structured interviews with teachers, surveys with pupils and observations of classroom events, which make this study a qualitative examination with quantitative parts. The results show that teachers in New Zeeland are more frequently governed by the material used in the reading programs, while the children’s literature is used for entertainment through private reading and reading in groups. The results also show that the material gives the pupils appreciation of reading. In Sweden however, the teachers emphasize the important part the fiction literature plays for mediation of culture and foster. This difference is in no way peculiar because the curriculum’s in the different countries obligate their teachers to work towards diverse goals. The important role the children’s literature has is therefore kept by the Swedish teachers even though they are influenced by materials and methods from a country with other procedures. The curriculum plays a very important role for the teaching in the different countries.</p>

<p>Syftet med vår undersökning har varit att undersöka, beskriva och jämföra två olika språkleksmodeller, Bornholmsmodellen och Trullemodellen. Med hjälp av frågeställningarna; hur yttrar sig språkleksmodellerna i praktiken, hur arbetar pedagogerna i förskoleklass med språkleksmodellerna samt vilken uppfattning har pedagogerna om arbetet med de olika modellerna, är vår förhoppning att syftet ska klargöras. I litteraturdelen kommer vi att belysa barns språkliga utveckling och lyfta fram två olika traditioner inom läsinlärning. Idag finns det huvudsakligen två traditioner inom barns läsinlärning. Whole language traditionen och Phonics traditionen. Fokus i vår undersökning kommer att ligga i Phonics traditionen eftersom de språkleksmodeller vi riktat in oss på bygger på den. Vi kommer även att gå närmare in på vad språklig medvetenhet är ur Phonics traditionen och hur man enligt Phonics traditionen kan arbeta upp en språklig medvetenhet hos barn i förskoleklass. I den empiriska delen har två observationer och sex intervjuer utförts. En observation och tre intervjuer per språkleksmodell. Syftet med observationerna var att se hur språkleksmodellerna användes i praktiken. Syftet med intervjuerna var att undersöka vad pedagogerna ansåg om språkleksmodellerna och sitt arbete med dem. Det som framkom ur både observationerna och intervjuerna var att modifieringar gjordes för att övningarna i språkleksmodellerna skulle fungera i praktiken. Det stämmer med de förutfattade meningar vi bar med oss från de verksamhetsförlagda utbildningarna.</p>

<p>Denna studie, som har en experimentell karaktär, handlar om högläsning i skolår 2. Syftet består i att ta reda på vad som skiljer starka och svaga läsares högläsning åt, samt att undersöka i vilken mån ett medvetet arbete med att göra en obekant text meningsfull kan påverka högläsningen och läsförståelsen i positiv bemärkelse. Dessutom vill jag ta reda på hur olika teorier om läsning kan redogöra för resultaten av ovanstående. För att uppnå dessa mål formulerades följande frågeställningar. (1) Vad skiljer starka och svaga läsare åt beträffande felläsningar och läsförståelse i deras högläsning av en obekant text? (2) Kan en vuxenledd preview-session (förberedande samtal) påverka felläsningarna och läsförståelsen i positiv bemärkelse? (3) Hur kan svaren på ovanstående frågor tolkas utifrån å ena sidan ett whole language-perspektiv och å andra sidan utifrån den nyare läsforskningen? Fyra barn, två starka och två svaga läsare, har deltagit i experimentet. I det första momentet har barnen högläst en obekant text samt återberättat texten muntligt. I det andra momentet har jag hållit en preview-session innan högläsningen. Samtliga högläsningar spelades in på band och har genomgått miscue-analys. Resultaten av det första momentet tyder på att det visserligen går att hitta väsentliga skillnader mellan de starka och de svaga läsarnas högläsning, men att det snarare handlar om kvantitativa än kvalitativa skillnader. Med det menas att skillnaderna inte kan karakteriseras i termer av strategival utan i stället som varierande grad av skicklighet i att avkoda ord. Resultaten av det andra momentet tyder på att en preview-session direkt kan påverka de svaga läsarnas högläsning och läsförståelse i positiv bemärkelse. Till sist visar denna studie att det inte finns någon anledning att upprätthålla en distinkt åtskillnad mellan whole language-traditionen och den nyare läsforskningen.</p><p>The purpose of this experimental study was to investigate the differences between skilled and poor readers’ oral reading (in school year two) and to what extent teachers’ work with making unknown texts meaningful can improve children’s oral reading and actual comprehension. I was also interested in how different theoretical frameworks could explain the outcomes of this study. The following research questions were formulated: (1) What differences can be found between skilled and poor readers’ oral reading when looking only at their oral reading errors and comprehension? (2) Can a preview-session improve children’s oral reading and their comprehension of the text? (3) Can the answers to questions (1) and (2) be explained by the Whole language-movement and the modern science of reading? Four children, two skilled readers and two poor readers, participated in this experiment. In phase one they were instructed to read an unknown text and also to retell it orally. Phase two started with a preview-session of an unknown text and then it followed the same procedure as in phase one. All oral readings were recorded and later analyzed by using miscue-analysis. The results of the study show that it is possible to find significant differences between skilled and poor readers but also that these differences are quantitative in their nature. This indicates that differences cannot be explained in terms of reading strategies but rather as a result of different levels of skill. Results also indicate that a preview-session can improve both oral reading and comprehension of texts. Finally, the results indicate that both the Whole language-movement and the modern science of reading have important things to say about the process of reading.</p>

Läsning av barnlitteratur anses i den svenska läroplanen vara en viktig del av undervisningen då den kan bidra till personlighetsutveckling, kulturell förståelse och motivation till vidare läsning. Att lära sig läsa är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig skönlitteraturen. Ett sätt är genom läsinlärningsmetoden whole language som med hjälp av kiwiböckerna fått genomslag i flera svenska skolor. Kiwimaterialet är ämnat för att skapa läsförståelse samt läsintresse och är baserat på småböcker från Nya Zeeland. Då både val av läsinlärningsmetod och barnlitteratur är viktiga delar i elevers läsutveckling, väcktes en undran om det går att sammanföra traditionell barnlitteraturläsning med kiwiböckernas systematiska upplägg och färdiga bokmaterial. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilken syn whole language inspirerade lärare idag har på barnlitteratur och i vilken utsträckning den används. Uppsatsen är grundad på stoff som inhämtats i två olika länder; Sverige och Nya Zeeland. Metoder som används är semi- strukturerade intervjuer av lärare, enkäter med elever och observationer av klassrumssituationer, vilket gör studien till en kvalitativ undersökning med kvantitativa inslag. Resultatet visar att lärare i Nya Zeeland i högre grad styrs av det material de använder i läsundervisningen, medan barnlitteraturen används i underhållningssyfte genom enskild- och högläsning. Resultatet visar också att materialet skapar lust till läsning. I Sverige däremot framhåller lärare även skönlitteraturens viktiga roll för förmedling av kultur och fostran. Denna skillnad är i sig inte underlig då ländernas olika läroplaner ålägger sina lärare att arbeta mot olika mål. Synen på barnlitteraturens viktiga roll för personlighetsutveckling bibehålles därmed hos de svenska lärarna även om de influerats av material och metoder från ett land med andra tillvägagångssätt. Läroplanerna har här en viktig betydelse för undervisningen i de olika nationerna. The reading of children’s literature is in the Swedish curriculum thought of to be an important part of the teaching since it can contribute to personal development, cultural understanding and motivation to continuing reading. To learn how to read is a presumption to be able to profit by fiction literature. One way is through the reading program Whole language that with the help of the Kiwi books has had a breakthrough in the Swedish schools. The Kiwi material is made to create reading understanding and reading enjoyment and is based on books from New Zealand. Because both the choosing of reading program and children’s literature are important part of the pupils reading development a curiosity was woken if the reading of children’s literature can be combined with the structured disposition and existing material of the kiwi books. The purpose of the essay is therefore to examine what impression whole language inspired teachers have on children’s literature today and to what extent it is used. The essay is based on information gathered in two different countries; Sweden and New Zealand. The methods used are semi structured interviews with teachers, surveys with pupils and observations of classroom events, which make this study a qualitative examination with quantitative parts. The results show that teachers in New Zeeland are more frequently governed by the material used in the reading programs, while the children’s literature is used for entertainment through private reading and reading in groups. The results also show that the material gives the pupils appreciation of reading. In Sweden however, the teachers emphasize the important part the fiction literature plays for mediation of culture and foster. This difference is in no way peculiar because the curriculum’s in the different countries obligate their teachers to work towards diverse goals. The important role the children’s literature has is therefore kept by the Swedish teachers even though they are influenced by materials and methods from a country with other procedures. The curriculum plays a very important role for the teaching in the different countries.

Syftet med vår undersökning har varit att undersöka, beskriva och jämföra två olika språkleksmodeller, Bornholmsmodellen och Trullemodellen. Med hjälp av frågeställningarna; hur yttrar sig språkleksmodellerna i praktiken, hur arbetar pedagogerna i förskoleklass med språkleksmodellerna samt vilken uppfattning har pedagogerna om arbetet med de olika modellerna, är vår förhoppning att syftet ska klargöras. I litteraturdelen kommer vi att belysa barns språkliga utveckling och lyfta fram två olika traditioner inom läsinlärning. Idag finns det huvudsakligen två traditioner inom barns läsinlärning. Whole language traditionen och Phonics traditionen. Fokus i vår undersökning kommer att ligga i Phonics traditionen eftersom de språkleksmodeller vi riktat in oss på bygger på den. Vi kommer även att gå närmare in på vad språklig medvetenhet är ur Phonics traditionen och hur man enligt Phonics traditionen kan arbeta upp en språklig medvetenhet hos barn i förskoleklass. I den empiriska delen har två observationer och sex intervjuer utförts. En observation och tre intervjuer per språkleksmodell. Syftet med observationerna var att se hur språkleksmodellerna användes i praktiken. Syftet med intervjuerna var att undersöka vad pedagogerna ansåg om språkleksmodellerna och sitt arbete med dem. Det som framkom ur både observationerna och intervjuerna var att modifieringar gjordes för att övningarna i språkleksmodellerna skulle fungera i praktiken. Det stämmer med de förutfattade meningar vi bar med oss från de verksamhetsförlagda utbildningarna.

Denna studie, som har en experimentell karaktär, handlar om högläsning i skolår 2. Syftet består i att ta reda på vad som skiljer starka och svaga läsares högläsning åt, samt att undersöka i vilken mån ett medvetet arbete med att göra en obekant text meningsfull kan påverka högläsningen och läsförståelsen i positiv bemärkelse. Dessutom vill jag ta reda på hur olika teorier om läsning kan redogöra för resultaten av ovanstående. För att uppnå dessa mål formulerades följande frågeställningar. (1) Vad skiljer starka och svaga läsare åt beträffande felläsningar och läsförståelse i deras högläsning av en obekant text? (2) Kan en vuxenledd preview-session (förberedande samtal) påverka felläsningarna och läsförståelsen i positiv bemärkelse? (3) Hur kan svaren på ovanstående frågor tolkas utifrån å ena sidan ett whole language-perspektiv och å andra sidan utifrån den nyare läsforskningen? Fyra barn, två starka och två svaga läsare, har deltagit i experimentet. I det första momentet har barnen högläst en obekant text samt återberättat texten muntligt. I det andra momentet har jag hållit en preview-session innan högläsningen. Samtliga högläsningar spelades in på band och har genomgått miscue-analys. Resultaten av det första momentet tyder på att det visserligen går att hitta väsentliga skillnader mellan de starka och de svaga läsarnas högläsning, men att det snarare handlar om kvantitativa än kvalitativa skillnader. Med det menas att skillnaderna inte kan karakteriseras i termer av strategival utan i stället som varierande grad av skicklighet i att avkoda ord. Resultaten av det andra momentet tyder på att en preview-session direkt kan påverka de svaga läsarnas högläsning och läsförståelse i positiv bemärkelse. Till sist visar denna studie att det inte finns någon anledning att upprätthålla en distinkt åtskillnad mellan whole language-traditionen och den nyare läsforskningen. The purpose of this experimental study was to investigate the differences between skilled and poor readers’ oral reading (in school year two) and to what extent teachers’ work with making unknown texts meaningful can improve children’s oral reading and actual comprehension. I was also interested in how different theoretical frameworks could explain the outcomes of this study. The following research questions were formulated: (1) What differences can be found between skilled and poor readers’ oral reading when looking only at their oral reading errors and comprehension? (2) Can a preview-session improve children’s oral reading and their comprehension of the text? (3) Can the answers to questions (1) and (2) be explained by the Whole language-movement and the modern science of reading? Four children, two skilled readers and two poor readers, participated in this experiment. In phase one they were instructed to read an unknown text and also to retell it orally. Phase two started with a preview-session of an unknown text and then it followed the same procedure as in phase one. All oral readings were recorded and later analyzed by using miscue-analysis. The results of the study show that it is possible to find significant differences between skilled and poor readers but also that these differences are quantitative in their nature. This indicates that differences cannot be explained in terms of reading strategies but rather as a result of different levels of skill. Results also indicate that a preview-session can improve both oral reading and comprehension of texts. Finally, the results indicate that both the Whole language-movement and the modern science of reading have important things to say about the process of reading.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare genom att undervisa enligt kiwimetoden utvecklar elevers läsförmåga. Litteratur som rör hur barn lär sig läsa i allmänhet, och hur elever utvecklar läsförmåga genom kiwimetoden har lyfts fram. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med två lärare, som har gedigen erfarenhet av kiwimetoden. Utöver det har också kompletterande observationer genomförts. Resultatet har presenterats i olika teman. Undersökningen visade att det är effektivt att lära ut lässtrategier, genom att visa och tänka högt dvs. genom att ”modella” hur en god läsare gör för att skapa förståelse för en text. Lässtrategier samt elevers förmågor i att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, utvecklas genom att de tillsammans får diskutera och dissekera texter och bilder. Det visade sig också att elever som undervisats enligt kiwimetoden blir duktiga på att skriva, får ett utvecklat språk, samt upplever läsning som något positivt. För att arbeta med den vägledda läsningen krävs det emellertid att eleverna skolas in i metoden, vilket bland annat innebär att de behöver lära strategier, för att kunna komma igång och arbeta självständigt. / This study aims to examine how teachers by educating in accordance to the kiwimethod can develop students' reading skills. Literature related to how children learn to read in general, and how students develop reading skills by the kiwimethod are presented. Empirical data consist of qualitative interviews with two teachers, who have extensive experience of the kiwimethod. Additional observations have also been implemented. The results have been presented in various themes. The investigation revealed that its effective to teach reading strategies, by viewing and thinking aloud, in other words to “model” what good readers do, when they create understanding of a text. A successful way of teaching readingstrategies also seems to be, by discussing and dissecting texts and images together. It was also found that students, who were taught, in accordance to the kiwimethod become good at writing, got a well-developed language, and experienced reading in a positive way. Working with guided reading however requires, that students receive training in working accordance to the method, which means that students need to learn strategies, that will help them to work independently.

Syftet med studien är att undersöka lärares synsätt och resonemang angående metoder för läs- och skrivundervisning samt vilka faktorer som anses betydelsefulla för barns läs- och skrivinlärning i förskoleklassen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fyra lärare i förskoleklassen. Vårt teoretiska ramverk grundar sig på läs- och skrivtraditionerna phonics och whole language samt en kombination av dessa två. Utifrån traditionen phonics har det utvecklats syntetiska metoder och utifrån whole language har det utvecklats analytiska metoder.   I vårt resultat kan lärarnas utsagor klassificeras i två grupper, där den ena gruppen lärare har ett synsätt som framhäver undervisning som fokuserar på språkljud och grundläggande fonologisk medvetenhet. Den andra gruppen har ett mer avancerat synsätt som framhäver undervisning som integrerar språkljud med bokstavskännedom och skrivning.   Studien visar att lärarna ser betydelsen av att väcka barns intresse för läsning och skrivning genom lekfulla aktiviteter. Lärarna använder både syntetisk och analytisk metod. Barn med språksvårigheter gynnas av syntetisk metod eftersom den ger tydliga instruktioner i sambandet mellan språkljud och bokstäver. Genom den analytiska metoden får barn träna sin läsförståelse. Lärarnas utsagor visar att kombinationen av syntetisk och analytisk metod är ett fördelaktigt metodval. Lärarna bör ha kunskap om olika metoder för att på så sätt kunna anpassa undervisningen efter barngruppens behov. Barns läs- och skrivinlärning påverkas av olika faktorer. Språkutbudet i hem och skola påverkar barnets ordförråd. Studien visar vikten av en språkrik miljö med tillgång till barnlitteratur och högläsning som väcker barns intresse.

Syftet med studien är att undersöka hur läsundervisningsmetoderna phonics och whole language behandlar avkodning och läsförståelse, samt hur dessa metoder påverkar elevernas avkodnings- och läsförståelseförmåga. Genom manuell och elektronisk sökning i databaser har vetenskapliga forskningsartiklar samlats in och sammanställts. Totalt valdes 16 internationella och nationella artiklar inom området, vilket vårt resultat baseras på. Samtliga inriktas mot elever i den tidiga läsinlärningen. Det har länge varit en debatt mellan metoderna, vilken av dem som fungerar bäst och vilken som därför bör användas. Denna debatt är därför intressant att belysa då det finns anledning att förmoda att de båda metoderna fungerar allra bäst tillsammans. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med phonics respektive whole language- undervisning. Metoderna kan i undervisningen användas var för sig eller med den ena metoden som grund och med inslag av den andra. Det vi kan konstatera från denna studie är att en kombination av de båda metoderna är det mest optimala för att uppnå en god läsundervisning.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några lärare i årskurs 1–3 beskriver att de använder sig av skönlitteratur i svenskundervisningen för att stimulera elevers läsutveckling. I studien presenteras tidigare forskning som bland annat redogör för elevers läsutveckling och hur arbetet med skönlitteratur kan ske genom de tre läsaktiviteterna: Tyst egen läsning, gemensam läsning och högläsning. Studien är kvalitativ och intervjuer har bedrivits med sex respondenter som är verksamma lärare i årskurs 1–3. I studiens resultat framkommer det att samtliga lärare inkluderar skönlitteratur i sin svenskundervisning. Lärarna skiljer sig dock i sin inställning till de tre läsaktiviteterna, där högläsning är den aktivitet som de är mest positiva till. Utifrån det lärarna har uppgett i studien kan vi dra slutsatsen att de anser att inkludering av skönlitteratur i svenskundervisningen är fördelaktigt när det gäller elevers läsutveckling och för att skapa meningsfulla läsupplevelser.