Detta arbete undersöker hur den nya zeeländska läsinlärningsmodellen Whole language kan se ut i praktiken på en svensk skola utifrån läsinlärningsmaterialet Kiwi. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur materialet är uppbyggt, hur lärarna arbetar med det och vad de anser om metoden som bygger på läsning i tre former: gemensam, vägledd och självständig. Min metod består av tre delar: kvalitativa intervjuer med 5 lärare på min VFT-skola, hänvisningar till min fältdagbok som jag skrev där och en mindre textgranskning av kiwimaterialet. Det viktigaste resultatet är att det finns både lärare som helt har tagit metoden till sig och lärare som skulle vilja slippa arbeta med den. Min viktigaste slutsats är att Kiwi och storbok fungerar bäst om det finns resurser för det. En annan slutsats är att ljudningstekniken måste, på ett meningsfullt sätt, få en plats i en Whole languagebaserad undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur lärare i årskurs 1 utrycker att de undervisar i bokstavsinlärning. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar i årskurs 1. Under intervjuerna ställdes frågor om upplägget på undervisningen, vilka bokstäver som man börjar med samt vilket läromedel och material som används. Resultatet visade att alla respondenter uttrycker liknande sätt att introducera bokstäverna på och en del moment arbetar respondenterna på liknande sätt. Som exempel läggs det fokus på att lära eleverna ljuda, forma och öva på skrivriktningen samt få igång lästräningen samtidigt. Resultatet visade även att alla respondenter använder samma läromedel, men på olika sätt – vissa har den som en utgångspunkt och andra som en repetitionsuppgift. Det som skiljde lärarna sig emellan var att de uttryckte olika tillvägagångssätt för att undervisa i bokstavsinlärning och hur de granskade elevernas förkunskaper samt deras användning av bedömningsstöd och diagnoser.

<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to analyse the reading- and writing-approaches: the LTG-method and the whole language-theory. The attention is to perform a comparative literate-study to distinguish their similarities and differences, and examine which one of the approaches that is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish. The starting-point of the study is the questions: Which similarities respectively differences have the LTG-method and the whole language-theory? Which one of these theories is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish? The study has shown that both the whole language-theory and the LTG-method can anchor in the syllabus for Swedish. However the whole language-theory has stronger hold in the syllabus, as the whole language emphasises the meaning of literature for reading- and writing-learning, and considers the pupils reflection during their learning-process and conquered knowledge-goal. The whole language-theory and the LTG-method have a number of similarities and emanate from similar influences. Finally I insinuate that the LTG-method could be a part or a direction under the parasol of the whole language-theory.</p> / <p>Sammandrag</p><p>Syftet med studien är att studera läs- och skrivlärorna LTG-metoden och whole language-teorin. Avsikten är att utföra en komparativ litteraturstudie, för att urskilja de bådas likheter och olikheter, samt undersöka vilken av dem som är tydligast förankrad i kursplanen för svenska. Studiens utgångspunkt är frågeställningarna: Vilka likheter respektive skillnader har LTG och whole language-teorin? Vilken av dessa teorier finns tydligast förankrad i kursplanen för svenska? Studien har visat att såväl whole language-teorin som LTG-metoden kan förankras i kursplanen för svenska. Dock har whole language-teorin starkare fäste i kursplanen, då whole language-teorin betonar litteraturens betydelse för läs- och skrivinlärning, samt behandlar elevernas reflektion under deras inlärningsprocess och erövrade kunskapsmål. Whole language-teorin och LTG-metoden har en rad beröringspunkter, samt utgår från liknande influenser. Slutligen antyder jag att LTG-metoden skulle kunna vara en del eller en riktning under whole language-teorins parasoll.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs 1. Studien undersöker när elevers läs- och skrivinlärning påbörjas och hur lång tid denna inlärning tar. Dessutom undersöker studien vilka metoder som lärarna använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. En enkät skickades ut för att samla data om hur verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1 arbetar med läs- och skrivinlärningen med hjälp av Läsning på talets grund, Whole language, Tragetonmetoden och Wittingmetoden. Lärarna fick även nämna övriga metoder de använde sig av i sin undervisning. De flesta lärare börjar med läs- och skrivinlärningen i sin undervisning direkt då de får sina elever. Denna läs- och skrivinlärning tar ungefär ett halvår för en elev utan större läs- och skrivsvårigheter. Allra vanligast är det att en lärare använder sig av en blandning av läs- och skrivinlärningsmetoder i sin undervisning. / The aim of this study is to investigate how educators in preschool-class and year 1 in primary school teach their pupils how to read and write, and what methods teachers use to aid this process. The aim is also to see what the connection is between the time it takes for the pupils to learn how to read and write and their development towards literacy. A questionnaire was sent out to collect data of how teachers in preschool-class and year 1 work with literacy using LTG, Whole language, the Wittingmethod and the Tragetonmethod. The teachers also got the opportunity to mention other methods that they used in their education. Most of the teachers immediately start teaching the pupils how to read and write. Learning how to read and write takes approximately half a year for a pupil without any reading and/or writing difficulties. Teachers commonly use a variety of methods in their education.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares syn på sitt arbete med läsundervisning i årskurs 1. Syftet besvaras genom frågeställningarna: Hur uppger lärarna att de genomför läsundervisning? Vilka läsinlärningsmetoder uppger lärarna att de använder i undervisningen? Hur beskriver lärarna sin betydelse för elevers läsinlärning? Studien har en sociokulturell ansats och speglar således Vygotskijs tankar om lärande och utveckling. Undersökningsmetoden är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare för närvarande verksamma i årskurs 1. Resultatet visar att lärarna kombinerar flera metoder i läsundervisningen med syfte att eleverna ska få både fonologisk lästräning och helordsträning. Undervisningen har inslag av bokstavsgenomgångar, samtal, läsning, skrivning och på olika sätt arbete med utgångspunkt från en läsebok. Resultatet visar även att lärare behöver vara kunniga och positiva förebilder som motiverar eleverna till läsning. Lärare ska även kunna ge elever utmaningar efter var de befinner sig i sin läsutveckling för att ge alla elever rätt förutsättningar att utvecklas. / The aim of this study is to contribute with knowledge about teachers’ views on their work with literacy learning. The research questions are: How do the teachers describe that they conduct reading lessons? What literacy learning methods do these teachers use in class? How do the teachers describe their own importance as a teacher for the literacy learning of the pupils? This study is based on a socio-cultural perspective on learning and reflects the ideas of Vygotskij on learning and development. Qualitative semi-structured interviews were conducted with four teachers currently active in grade 1. The results show that the teachers combine several different methods in their literacy instruction with the purpose to give the pupils both phonological reading practice and whole words trainings. The instructions have elements such as learning the alphabet, conversations, reading, writing and, in various ways, work based on a textbook. The results show that the teachers need to be knowledgeable and positive role models in order to motivate their pupils to read. Furthermore, the teachers must be able to provide their pupils with challenges adapted to their reading competence in order to give all pupils the right conditions for development.

Abstract The purpose of this study is to analyse the reading- and writing-approaches: the LTG-method and the whole language-theory. The attention is to perform a comparative literate-study to distinguish their similarities and differences, and examine which one of the approaches that is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish. The starting-point of the study is the questions: Which similarities respectively differences have the LTG-method and the whole language-theory? Which one of these theories is most clearly anchored in the syllabus of the subject Swedish? The study has shown that both the whole language-theory and the LTG-method can anchor in the syllabus for Swedish. However the whole language-theory has stronger hold in the syllabus, as the whole language emphasises the meaning of literature for reading- and writing-learning, and considers the pupils reflection during their learning-process and conquered knowledge-goal. The whole language-theory and the LTG-method have a number of similarities and emanate from similar influences. Finally I insinuate that the LTG-method could be a part or a direction under the parasol of the whole language-theory. / Sammandrag Syftet med studien är att studera läs- och skrivlärorna LTG-metoden och whole language-teorin. Avsikten är att utföra en komparativ litteraturstudie, för att urskilja de bådas likheter och olikheter, samt undersöka vilken av dem som är tydligast förankrad i kursplanen för svenska. Studiens utgångspunkt är frågeställningarna: Vilka likheter respektive skillnader har LTG och whole language-teorin? Vilken av dessa teorier finns tydligast förankrad i kursplanen för svenska? Studien har visat att såväl whole language-teorin som LTG-metoden kan förankras i kursplanen för svenska. Dock har whole language-teorin starkare fäste i kursplanen, då whole language-teorin betonar litteraturens betydelse för läs- och skrivinlärning, samt behandlar elevernas reflektion under deras inlärningsprocess och erövrade kunskapsmål. Whole language-teorin och LTG-metoden har en rad beröringspunkter, samt utgår från liknande influenser. Slutligen antyder jag att LTG-metoden skulle kunna vara en del eller en riktning under whole language-teorins parasoll.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur några lärare organiserar den tidiga läsundervisningen genom olika metoder och arbetssätt i årskurs ett. Vi ville även undersöka hur dessa lärare motiverade sina elever till sin läsinlärning. För att samla empirisk data har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna bedriver en snarlik undervisning med Phonics-metoden som utgångspunkt men med inslag av andra metoder. Slutsatsen är att lärare inte ska låsa in sig på en metod eftersom att alla elever lär sig olika då vi människor är olika. De tillfrågade lärarna anser det vara viktigt att man anpassar sin undervisning så att alla elever utvecklas i sitt lärande.

The purpose of this research is to investigate whether the implementation of Cooperative Learning (CL) activities, incorporating the insights given by Howard Gardner’ (1993) theory of Multiple Intelligences (MI) and the notion of Whole Language Approach (WLA) in college EFL classrooms will have a positive effect on students’ language proficiency and attitude. A quasi-experimental study was developed. The site of this study was in an EFL classroom in a Taiwanese College. The subjects were from the researcher’s three English classes at Chung Hwa Institute of Medical Technology during one semester. Many learning activities based on Gardner’s theory of Multiple Intelligences were used while a Cooperative Learning approach was practiced. The data for this study was collected from three sources. One was from the subjects’ questionnaires on attitudes and on motivation, regarding Cooperative Learning and Multiple Intelligences. Another was from student interviews. The third was from the students’ test scores on their language proficiency tests. The results of the study showed that the experimental group that was taught using the ideas based on CL and MI outperformed the group based on CL, and the control group, on the Simulate English General Proficiency tests for the four language skills. Though there were no significant differences among them within this short-time study, the motivation in learning English was enhanced a great deal for the experimental group that was taught using the CL and MI ideas. Based upon the insight gained from this study, CL, MI, WLA and Language Learning Center were thus recommended to be integrated into the Junior College English curriculum. Pedagogical implications for the application of CL and MI in an EFL classroom were developed. Above all, suggestions for teacher development in CL and MI were proposed. Finally, suggestions for future research have been recommended.

<p>.The Whole language program is in Sweden generally referred to as “Kiwimetoden” - “the Kiwi program” (author’s direct translation) partly due to the fact that the Whole language program originates from New Zealand. Whole language is basically a literacy program and approaches literacy from a holistic point of view. Children learning to read and write should do so in the same natural way children learn to speak their native language which is in the context of authentic language as a whole. In Sweden the program is generally practiced together with a commercial and pre-organised material called “kiwi” or “Stjärnsvenska”. The material is basically made up of small- and big book- fiction and fact books organised to meet several different levels of literacy proficiency and interests.</p><p>The purpose of this study was to identify some key factors that base the choice of the Kiwi program in the classroom. The informants of the study were four teachers with varied experience who practice the Kiwi program along with (or only uses) the pre-organised material. Through interviews the teachers informed about reasons behind their use of the Kiwi program and how they practice it.</p><p>The study analyses four key factors to why the teachers chose “the Kiwi program” to begin with and why they choose to continue practicing the program which are: the pre-organised material, the methods within the program, colleagues and dissatisfaction with previous practice. The main key factor was the use of the materials.</p><p>Our conclusion is that the materials are indispensable and essential for the teachers in the study regarding the practice of the Kiwi program. The teachers considered the materials to be all-purposed, fun, individualised, well thought through and able to include children with special needs (as well as children with Swedish as a second language), generating good academic results, reading pleasure and self confidence for the children. Even though the teachers thought that holistic whole language teaching generates good results in literacy, they all had complimentary teaching approaches towards literacy in analyzing letters and sounds.</p><p>Conclusively, the study finds that the teachers’ choice of the Kiwi program naturally comply with their previous experience and tacit knowledge of teaching literacy. However, the Kiwi program is utterly dependent on good co-operation with teacher colleagues and the use of the pre-organised materials.</p>

Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ”pedagogikens Mecka” och intresserar ”skolfolk” världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet. Studien belyser även lärares erfarenhet av Kiwimetoden samt den praktiska tillämpningen av läsundervisningsformen vägledd läsning, i grundskolans tidigare år. Verksamhetsfältet är även detsamma som vi, författare till denna uppsats, kommer att bli verksamma i. Sex lärare som använder sig av Kiwimetoden verksamma i södra och mellersta Sverige har intervjuats och observerats. Lärarna anser att det är till elevernas fördel att arbeta med Kiwimetoden då tonvikten ligger på språk och kommunikation. Metoden inbjuder till ett flexibelt arbetssätt lämpligt för individualisering. Arbetssättet uppmuntrar eleverna till delaktighet och reflektion, enskilt och i grupp. Lärare som arbetar utifrån Kiwimetoden följer ett viktigt mål i läroplanen: att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.