.The Whole language program is in Sweden generally referred to as “Kiwimetoden” - “the Kiwi program” (author’s direct translation) partly due to the fact that the Whole language program originates from New Zealand. Whole language is basically a literacy program and approaches literacy from a holistic point of view. Children learning to read and write should do so in the same natural way children learn to speak their native language which is in the context of authentic language as a whole. In Sweden the program is generally practiced together with a commercial and pre-organised material called “kiwi” or “Stjärnsvenska”. The material is basically made up of small- and big book- fiction and fact books organised to meet several different levels of literacy proficiency and interests. The purpose of this study was to identify some key factors that base the choice of the Kiwi program in the classroom. The informants of the study were four teachers with varied experience who practice the Kiwi program along with (or only uses) the pre-organised material. Through interviews the teachers informed about reasons behind their use of the Kiwi program and how they practice it. The study analyses four key factors to why the teachers chose “the Kiwi program” to begin with and why they choose to continue practicing the program which are: the pre-organised material, the methods within the program, colleagues and dissatisfaction with previous practice. The main key factor was the use of the materials. Our conclusion is that the materials are indispensable and essential for the teachers in the study regarding the practice of the Kiwi program. The teachers considered the materials to be all-purposed, fun, individualised, well thought through and able to include children with special needs (as well as children with Swedish as a second language), generating good academic results, reading pleasure and self confidence for the children. Even though the teachers thought that holistic whole language teaching generates good results in literacy, they all had complimentary teaching approaches towards literacy in analyzing letters and sounds. Conclusively, the study finds that the teachers’ choice of the Kiwi program naturally comply with their previous experience and tacit knowledge of teaching literacy. However, the Kiwi program is utterly dependent on good co-operation with teacher colleagues and the use of the pre-organised materials.

This dissertation is about reading instruction in six mixed-aged classes, called child schools, with six and seven year old children. The overall questions of this study were: How did the teachers in child schools organise work in general and reading instruction in particular? How did they handle for example the increasing range of variation concerning knowledge and skills that goes together with increasing variation of age? With respect to reading the investigation also examined the content of reading instruction and the extent to which teachers took into account those factors that, according to reading research, are important for the acquisition of reading skills? Overall the research aimed to examine how the reading ability of the pupils developed during their first years at school. Six child schools were included in the study. The data collection extended over three years and contained field studies, interviews with the staff and reading tests with the pupils. Reading theories were used to analyse the form of the reading instruction and Basil Bernstein's theory of visible and invisible pedagogy was used to analyse pedagogical practice in its context. With one exception a visible pedagogy dominated in all the child schools. During lessons designated "my own work" the pupils were allowed to plan their work. This weak framing allowed the pupils to sort themselves into groups of more or less successful learners. In reading instruction, elements of two different models for instruction were combined, e.g. the whole language and the basal reading approach. My conclusion is that this combination is effective in a mixed-age group. Pupils at different competence levels benefit from different approaches. The reading comprehension of the child school pupils did not differ from the levels obtained with comparable pupils in national surveys. The test results, like the learning conditions varied between the schools. In my view the test results were not merely a consequence of the instruction, but also of other circumstances that interacted with the pedagogy.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har använts i den tidiga läs- och skrivinlärningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lämplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har två pedagoger från en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en årskurs 2 respektive årskurs 3; och det är deras tankar och åsikter som undersökningen har baserats på. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt inställda till att använda datorn i sin undervisning. De ansåg också att metoden var speciellt lämplig för elever som redan har knäckt läskoden, samt för de elever som kan tycka det är svårt att skriva för hand. Pedagogerna ansåg att den begränsade tillgången till datorer i skolan var en nackdel samt att det inte var bra för eleverna att sitta för länge vid datorerna.

<p>Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ”pedagogikens Mecka” och intresserar ”skolfolk” världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet. Studien belyser även lärares erfarenhet av Kiwimetoden samt den praktiska tillämpningen av läsundervisningsformen vägledd läsning, i grundskolans tidigare år. Verksamhetsfältet är även detsamma som vi, författare till denna uppsats, kommer att bli verksamma i. Sex lärare som använder sig av Kiwimetoden verksamma i södra och mellersta Sverige har intervjuats och observerats. Lärarna anser att det är till elevernas fördel att arbeta med Kiwimetoden då tonvikten ligger på språk och kommunikation. Metoden inbjuder till ett flexibelt arbetssätt lämpligt för individualisering. Arbetssättet uppmuntrar eleverna till delaktighet och reflektion, enskilt och i grupp. Lärare som arbetar utifrån Kiwimetoden följer ett viktigt mål i läroplanen: att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.</p>

Syftet med detta arbete var att belysa diskussionerna om läs- och skrivutveckling inom whole language på Nya Zeeland genom en jämförelse av artiklar från perioderna 1990–1999 och 2008–2017 (de senaste 10 åren). För att undersöka mina forskningsfrågor analyserade jag vetenskapliga artiklar från respektive period och jämförde dem. I urvalet ingick 16 artiklar från den tidigare perioden och 10 från den senare. Urvalet baserades på sökorden whole language och New Zealand i databaserna ProQuest och EBSCOhost. De analyserades kvalitativt med hjälp av tematisk analys och med induktiv ansats. Whole language är en filosofi med en holistisk syn på eleven där läs- och skrivinlärning sker av intresse från elevens sida i en textrik, meningsfull miljö. I studien framgår att det finns många som har åsikter om denna filosofi, ofta med argumentet att phonics, undervisning om kopplingen mellan bokstäver och ljud, är av vikt vid läs- och skrivutveckling. Whole language har genomsyrat undervisningen på Nya Zeeland under många år. Vid jämförelsen av perioderna kan man ana en skiftning i diskussionen om whole language på Nya Zeeland. Under 90-talet verkar diskussionerna ofta vara ett ställningstagande för eller emot whole language. Under båda tidsperioderna kritiseras undervisning baserad på whole language för att inte innehålla tillräckligt mycket fonologisk undervisning. Under 2010-talet verkar debatten ha mattats något, åsikterna är inte lika starka och författarna talar oftare om en utveckling av whole language genom att lägga till en fonetisk del i den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning menar krävs för att elever i årskurs f-3 ska utveckla läs- och skrivkunskaper. I studien beskrivs de överordnade läsinlärningsmetoderna phonics och whole language med arbetssätten Wittingmetoden och LTG. Vidare beskrivs undervisningen och lärarens betydelse för elevers läs- och skrivinlärning. Det framkommer i resultatet att läraren har en betydande roll för elevers läs- och skrivinlärning där undervisningen behöver vara strukturerad och organiserad. Undervisningen behöver innehålla viktiga grundläggande delar och dimensioner såsom fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse för att elever ska utvecklas i sin läsning. Det framgår även att tidiga insatser är av stor betydelse för att elever ska tillägna sig läs- och skrivkunskaper. Informationssökning har genomförts i olika databaser som till exempel ERIC och SwePub för att finna vetenskapligt material som valdes ut för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Materialet består av tidskriftsartiklar, doktorsavhandlingar, en licentiatavhandling och ett konferensbidrag som har analyserats och sammanställts och ligger till grund för denna litteraturstudie.

For decades, together with his colleague and wife Yetta, Kenneth Goodman has been lionized and vilified by educators and education decision makers on both sides of the Atlantic. Kenneth Goodman was on point of the attack on whole language in The Reading Wars in the mid-1990s. Goodman’s theories are something out of the ordinary in this research field, this study examined his work over decades and the criticism he received throughout the years of working on his theories. The reading war is not yet settled, even though most scholars today favours Phonics, which has become the most popular theory, and which is most often used in studies today. Because of that I felt the need to discuss Goodman’s theories, to see what he, with his work could offer the educators of today. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial “Hitta språket” som från och med höstterminen 2019 är obligatoriskt i förskoleklassen. Vi ville undersöka hur materialet var uppbyggt och vilka skriftspråkliga aktiviteter som var synliga, hur lärare beskrev sitt arbete med kartläggningsmaterialet, på vilket sätt kartläggningen bidrog till tidiga insatser, samt vilka för- respektive nackdelar lärare upplevde med kartläggningsmaterialet i relation till elevernas läs- och skrivutveckling.I vårt arbete har vi utgått från de två olika synsätten på språkutveckling, syntetisk samt analytiskt synsätt. Det syntetiska synsättet, även kallat phonics, innebär att gå från del till helhet, med fokus på bokstavskännedom och den fonologiska medvetenheten. I språkutveckling, utifrån analytiskt synsätt, utgår man istället från helhet till del, i ett meningsfullt sammanhang. I vår undersökning ville vi dels analysera kartläggningsmaterialet utifrån det analytiska och syntetiska synsättet, dels belysa lärares åsikter, tankar och funderingar kring materialet. Vi genomförde kvalitativa intervjuer, med sex olika lärare. Våra intervjuer var semistrukturerade, då frågorna var förutbestämda och möjliggjorde för öppna svar. Intervjuerna mynnade ut i en tematisk analys som gav tre teman. Analysen av den insamlade datan visar att pedagogerna uppmärksammar både de syntetiska och de analytiska delarna i materialet och uttryckte att de största svårigheterna syntes i de analytiska delarna. Våra intervjuer visar även på bristperspektivet i form av både utbildning kring materialet, tidsaspekten samt förutsättningarna innan, under och efter kartläggningen. Samtliga pedagoger uttryckte att svårigheter finns på olika nivåer men att de största anpassningarna efter kartläggningen gjordes på gruppnivå.

The aim of this paper was to investigate what principles and approaches can be utilized when helping dyslexic students to improve their reading skills in the English classroom. The structure of this study is narrative research synthesis which means that the paper is based on articles written by others. The results indicate that there are several approaches to make use of, such as the Orton-Gillingham approach, Phonics and Whole language. Many experts support the principle of multisensory structured learning regarding the teaching of dyslexic students. This means that students use all their senses at the same time: visual, auditory and kinaesthetic. In order to further help students improve reading skills, the teacher can create a safe and calm classroom environment to reduce stress.

This study investigates how four teachers working in preschool class–grade 3 perceive the concept of phonological awareness, how they work to stimulate this awareness and whether they see any change over time. Four teachers were interviewed and turned out to have different perceptions of what phonological awareness is. The interviewed teachers obtained their teaching certificates in different years, which can explain the differences in their knowledge and use of the concept. Half of them worked according to the Bornholm model, which is based on phonological awareness. Those who said that they worked more according to the Whole Language and LTG method nevertheless sometimes used rhymes and chants and language exercises, mostly because they appreciated the playfulness and pleasure of these exercises. Through in-service training and contact with other teachers, the interviewed teachers have become increasingly interested in the concept of phonological awareness.