Summaries in Afrikaans and English / Text in Afrikaans / Two opposing approaches to beginning reading are used, namely the phonological and global approach, under which the whole word, whole sentence and whole language methods are classed. The whole crux of the controversy is situated in beginning reading as an explicit, intensive and systematic method of teaching phonics, as opposed to implicit beginning reading through discrimination of global configurations, augmented by psycholinguistic guesses within reading context. Arguments about the advantages and disadvantages of the opposing methods have been hurdled to and fro for decades without any discernible gain. The question emerged whether research on brain physiology with respect to language and reading, a relatively new field of study, could shed light on the foundation of an accountable method for beginning reading. Renewed insights to the controversial differences were gained, and brain physiologically accountable parameters as a base for a beginning reading method were framed from these insights. / Twee opponerende aanvangsleesbenaderings word in die skole gebruik, naamlik die fonologiese benadering en die geheelbenadering, waaronder die geheelwoord-, geheelsinen die geheeltaalmetode ressorteer. Die kern van die verskil tussen die aanvangsleesbenaderings le in aanvangslees as eksplisiete, intensiewe en sistematiese foneemonderrig, teenoor implisiete aanvangslees wat die waarneming van globale konfigurasies, aangevul deur psigolinguistiese raaiskote binne die leeskonteks, aanmoedig. In die polemiek om die beste leesmetode word argumente oor die voor- en nadele ten opsigte van die begronding van hierdie opponerende metodes reeds dekades heen en weer geslinger. Navorsingsresultate word eindeloos, sonder duidelike winste, met mekaar vergelyk. Dit het die vraag laat onstaan of navorsing ten opsigte van die breinfisiologie met betrekking tot taal en lees, 'n relatief nuwe studieveld, moontlik lig sou kon werp op die begronding van 'n verantwoordbare aanvangsleesmetode. Die literatuurstudie ten opsigte van breinfisiologie het vernuwende insigte oor die polemiese begrondingsverskille na vore gebring, en breinfisiologies-verantwoordbare parameters as basis vir 'n aanvangsleesmetode is uit hierdie insigte opgestel. / Psychology of Education / M. Ed. (Psychology of Education)

Syftet med den kvantitativa undersökningen var att jämföra ASL (att skriva sig till läsning) i ett helordsperspektiv med den traditionella ljudmetoden gällande elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Jämförelsen gjordes också för att se vilken läsinlärningsmetod som är mest gynnsam och om någon av dessa har bättre möjligheter att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen bygger på sekundärdata från cirka 200 elever med olika läsinlärningsmetoder där i första hand ordavkodningsförmågan jämförs. Resultat gällande fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, stavning samt nationella prov i svenska samlades in från två parallellgrupper (ASL - ljudmetod). Testmaterialet har hämtats från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultatet visade bättre ordavkodningsförmåga för de flesta elever som har haft ASL som läsinlärningsmetod. Detsamma gäller för elever som hade hög ordavkodningsförmåga från årskurs 1. För elever med låg ordavkodningsförmåga visade resultaten däremot ingen skillnad mellan de båda metoderna. En tolkning skulle kunna göras att ASL gynnar ordavkodningsförmågan för många elever, men inte har större möjligheter än ljudmetoden att förebygga läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of the quantitative study was to compare WTR (writing to read) in a whole language perspective with the traditional phonics regarding students' early literacy development. The comparison was also made to see which literacy learning method that is most favourable and if any of them is more able to prevent reading and writing disabilities. The study is based on secondary data from approximately 200 students with different methods of teaching reading in which primarily word decoding ability was compared. Results regarding phonological awareness, word decoding ability, spelling and National tests in Swedish were gathered from two parallel groups (WTR - phonics). The test material has been taken from pre-school to grade 3. The results showed better word decoding ability for most students who have had WTR as literacy learning method. The same applies to students who had high word decoding ability from grade 1. Results from students with low word decoding ability showed however no difference between the two methods. One interpretation would be that WTR favours word decoding ability for many students, but does not have more opportunities than phonics of preventing reading and writing disabilities.

This study examined differences in literacy development between five students attending whole language pre-first-grade classes and five students eligible for pre-first-grade classes but attending modified traditional first-grade classes. Differences between whole language pre-first-grade classes and modified traditional first-grade classes in use of literacy materials, teaching procedures, and amount of time spent on literacy were also examined. The procedures involved testing the subjects on reading and writing skills, observations of the pre-first-grade and first-grade classes, and analysis of subjects' writing samples.

No description available.

Den här studien behandlar hur lärare arbetar med olika didaktiska metoder för elevers läsinlärning. Syftet är att utreda vilken eller vilka läsinlärningsmetoder 24 verksamma F-3 lärare i Sverige säger sig använda samt om de upplever sig besitta tillräcklig kunskap om vald metod och hur de har fått kunskap om den eller dem. Frågeställningarna är således: vilken didaktisk metod använder lärare vid läsinlärning i yngre åldrar? Upplever lärarna sig ha tillräcklig kunskap om vald metod/metoder? Vad uppger lärarna om på vilket sätt de har tillägnat sig denna kunskap? Metodansatsen för studien är kvalitativ då tidigare forskning om läsinlärning har satts i kontext med insamlad empiri i form av enkätundersökning och intervjuer. Respondenterna är avidentifierade och anonymiserade för att dessa inte ska spåras. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna visar att lärarna som deltog kombinerar olika didaktiska metoder för att öka elevers läsinlärningsprogression. Resultatet visar även att lärare säger sig ha kunskaper om metoderna de använder, dock vill majoriteten av respondenterna utveckla sina kunskaper genom kompetensutveckling. En annan faktor är även vikten av att föra reflekterande samtal med kollegor för att öka sina egna kunskaper och professionen i läraryrket. Slutsatsen är således att lärarna i studien gör medvetna val av didaktiska metoder och de besitter kunskaper kring metoderna.

本研究之目的在於比較蒙特梭利語文教育與全語言教育對不同年齡幼兒閱讀能力影響之差異。研究對象為接受蒙特梭利教育與全語言教育的中班與大班學前幼兒。研究者選取兩所位於台北市且實施蒙特梭利與全語言教育之幼稚園，依照這些受試者的年齡、家庭社經地位、在園時間、入園時間及畢保德圖畫詞彙測驗分數等條件後，進行配對選取，最後選取的總受試幼兒共58名。本研究中之幼兒閱讀能力指幼兒聲韻覺識能力、認字量與閱讀理解能力。研究工具在聲韻覺識測驗上採用侯淑柔、林佩蓉（2007）所編製之聲韻覺識測驗中之得分，認字與閱讀理解力採用楊怡婷（1995）改編之故事及自編之理解能力測驗，幼兒閱讀能力之資料皆至幼稚園對幼兒施測而得。 研究結果顯示，幼兒閱讀能力，有「年齡」的差異，大班生優於中班生；幼兒閱讀能力有「教學法」的差異，接受蒙特梭利教學的幼兒在閱讀能力的表現上優於全語言教育的幼兒；在「年齡」與「教學法」的交互作用上並無顯著之差異。而單獨進行大班幼兒閱讀能力的差異檢定發現，大班幼兒在聲韻覺識上的表現呈現顯著差異，接受蒙特梭利教學的幼兒在閱讀能力的表現上優於全語言教育的幼兒，而在認字和閱讀理解上則無顯著差異；在中班幼兒閱讀能力的差異檢定結果，中班幼兒閱讀能力表現無論在聲韻覺識、認字量和閱讀理解上皆無顯著差異。此外，針對所有閱讀能力測驗結果進行相關分析後，發現聲韻覺識、認字量和閱讀理解兩兩之間皆具有顯著之相關，而在控制聲韻覺識變項之後，認字和閱讀理解呈現顯著的高度相關，而控制認字變項之後，聲韻覺識和閱讀理解之間的關係便消失了，足見認字在幼兒閱讀能力中所佔之重要角色。 / The purpose of this study was to compare the literacy of young children who attended Montessori or Whole Language education program. Their literacy which includes word recognition, reading comprehension, and phonological awareness. The sample (n=58) consisted of the pre-kindergarten (age 4-5, n=26) and kindergarten (age 5-6, n=32). Schools were selected base on grossly similar school profiles on Taipei city. To control and match age, socioeconomic status (SES), the score of the Peabody Picture Vocabulary Test-Revised of the children whose attended different programs. Results of the study showed significant difference on “age” and “education program” : The children in the kindergarten whose literacy was better than the children in the pre- kindergarten；the children attended Montessori education program whose literacy was better than the children attended Whole Language education program. Significant different on “phonological awareness” : The children in the kindergarten of the Montessori education program whose phonological awareness was higher than the children in the pre- kindergarten of the Whole Language education program, but no significant difference on “word recognition” and “reading comprehension”. The children in the pre-kindergarten between Montessori education program and Whole Language education program showed no significant difference on “word recognition” and “reading comprehension” and “phonological awareness”.