Godkänd; 2011; 20101221 (root); DISPUTATION Ämnesområde: Arbetsvetenskap/Human Work Science Opponent: Professor Rolf Solli, Handelshögskolan, Göteborgs universitet Ordförande: Docent Ylva Fältholm, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 4 mars 2011, kl 13.00 Plats: D770, Luleå tekniska universitet

This thesis has been done in cooperation with Lindab AB. The goal of the project is to create a tool wich aims to help the assembly of a ventilation silencer because it takes to much effort from the operators and is a non-ergonomic way of work. The construction method which will be used in this thesis is developed by Doctor Fredy Olsson in his thesis Systematical Construction at the instution of Mechanical Construction at Lunds Tekniska Högskola. The construction stages which is applied in this project are principle och primary construction. These stages will help the authors to generate a koncept of an assembly tool. The koncept has been adjusted several times after discussions with operators and supervisors to achieve the purpose of the project. These thoughts has been analysed and validated with intervies and FEM-analysis. The summary of the project is a developed koncept and support to complete the problem definition. With the limited amount of time and the need from Lindab to prioritize its resources elsewhere a final prototype was not able to be manufactured.

Studien har utförts på Swereco Industri AB i Lenhovda, ett företag som förväntar sig ökad efterfrågan och därför behöver öka sin produktionskapacitet. Målet med arbetet är att leverera en lösning som eliminerar den nuvarande flaskhalsen och ökar kapaciteten i de valda linjerna. I studien identifieras produktionens flaskhals och författarna genomför experiment för att sedan framställa ett antal användbara förbättringsförslag.

This thesis is done at Swepart transmission AB in Liatorp. Swepart is a manufacturing company of transmission solutions. As customer demands and production volumes increase, it results in higher requirements on the production. The main purpose with this thesis has been to improve the Overall Equipment Effectiveness (OEE) and the profitability in one of the company’s robot cells, with an associated lathe. The study is limited to the three most common articles that is produced in Cell 1: 433, 401 and 296. The research questions purpose is to identify the potential of the capacity in the cell, but also to analyse the actions that can be done to improve the capacity. To be able to answer the research questions, observations of the production has been made and collected data from Axxos has been used. The production layout has carefully been studied to find out which factors that affect the utilization in the cell. With this collected data the OEE-index has been calculated, for the whole cell as well as for each article. Time analyses have also been made over the robots and the machines cycle times, in order to see what time losses that occur in the cell. The result in the study shows that the biggest capacity losses are related to the performance for two of the articles. Though the timeline for the last article shows that the cycle time can be decreased, just by increasing the production rate of the milling. There are also a lot of big losses in the availability that can be improved. One of the bigger losses is the lack of staff. Another important part to consider is routines with the lathe. The company have to work with the lathe by the theory of constraint, which means that the lathe always must be available and producing. An important but simple action is to increase the production rate in the article 433. This would imply that the possible run time of the lathe would increase, but also for the whole cell due to the lathe is a bottleneck. Another important action is to overhaul the way they work with OEE in Axxos, as they according to their current work is hiding big and important losses in the production. It is also important to make sure that the stops and cycle time of the lathe is registered in Axxos. Since the lathe is a bottleneck is it the most important machine to keep track of. The study has shown that there is a big potential of the capacity in the cell, but that it is mostly limited by the lathe’s slow production rate. Therefore, it is important to process the lathe as a bottleneck and eliminate the factors that decreases the lathe’s possible production time. / Detta examensarbete är utfört på Swepart transmission AB i Liatorp. Företaget är ett tillverkande företag av transmissionslösningar. Allt efter som kundkrav och tillverkningsvolymer ökar innebär det att högre krav ställs på produktionen. Syftet med arbetet har därför varit att höja OEE-talet och lönsamheten i en av företagets produktionsceller, med tillhörande svarv. Studien är begränsad till de tre vanligaste artiklarna som går i cell 1: 433, 401 och 296. Frågeställningens syfte är att identifiera kapacitetspotentialen i cellen, men även att analysera vilka åtgärder som kan göras för att höja kapaciteten. För att svara på frågeställningarna har observationer av produktionen gjorts och insamlade data från Axxos har använts. Produktionslayouten har noga studerats för att få reda på vilka faktorer som påverkar utnyttjandegraden i cellen. Med denna data har OEE-talet räknats ut för cellen, både för hela cellen och för de olika artiklarna. Även tidsaxlar över robotens och maskinernas cykeltider i cellen har gjorts för att se vilka tidsförluster som sker i cellen. Resultatet visar att de största kapacitetsförlusterna ligger i anläggningsutnyttjandet för två av artiklarna, där svarven är den styrande faktorn. Tidsaxeln för den sista artikeln visar dock att cykeltiden enkelt kan minskas genom att öka hastigheten för fräsen. Det finns också stora förluster som kan förbättras i tillgängligheten, där personalbrist utgör en stor del av stoppen. En annan viktig del att ta i beaktning är att arbeta med svarven enligt flaskhalsteori. Detta innebär att se till att svarven alltid är tillgänglig för produktion. En viktig men enkel åtgärd är att öka tillverkningstakten för artikeln 433. Detta skulle innebära att den möjliga körtiden för svarven hade ökats, och därmed för hela cellen på grund av att svarven är en flaskhals. En annan viktig åtgärd är att se över sättet de arbetar med deras OEE-tal i Axxos, då de enligt det nuvarande arbetssättet döljer viktiga och stora förluster. Det är också viktigt att se till att stoppen och cykeltider i svarven också registrerar i Axxos. Eftersom svarven är en flaskhals är den det viktigaste att hålla koll på. Arbetet har visat att det finns stor kapacitetspotential i cellen, men att det är till stor del begränsat av svarvens långsamma produktionstakt. Det är därför viktigt att behandla svarven som en flaskhals och att eliminera de faktorer som gör att svarven inte kan producera under planerad produktionstid.

Hög personalomsättning och hög sjukfrånvaro är vanligt förekommande inom kommunala verksamheter och däribland inom utbildningsförvaltningarna. En specifik kommun med denna problematik har den senaste tiden försökt att komma till rätta med problemet genom att försöka öka medarbetarengagemanget. En förhoppning fanns i organisationen att genom ökat medarbetarengagemang skapa en bättre social hållbarhet. Denna studie syftar till att studera hur förskolecheferna i en kommunal verksamhet skapar förutsättningar för att ett medarbetarengagemang ska möjliggöras i organisationen. Förskolans verksamhet och förutsättningar har studerats genom tidigare forskning för att klargöra hur arbetssituationen ser ur för pedagogerna. Denna arbetssituation som visat sig vara tuff för pedagogerna har skapat konsekvenser för förskolecheferna i sitt arbete med medarbetarengagemang. Det har även studerats vilket stöd förskolecheferna kan komma att behöva för att göra det möjligt. Sex förskolechefer i den kommunala verksamheten intervjuades i studien. Genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär har empiri samlats in och sammanställts tillsammans med teorier som krav-kontrollmodellen samt Alvessons traditionella Lewins trestegsmodell om förändringsprocesser. Tidigare forskning inom området engagemang har även tillämpats för att kunna förklara upplevelsen hos förskolecheferna. Studien visar att förskolecheferna arbetar i linje med vad forskning anser bidrar till ökat engagemang. Det framkom att verksamheten inom förskolan tenderar att skapa rollkonflikter för förskollärare då de får svårigheter att prioritera sin tid för administrativa uppgifter samtidigt som de ska finnas där för sina barngrupper. Det visade sig även att stram ekonomi och bristande tid försvårar förskolechefernas möjlighet till att engagera sina medarbetare. Av resultatet framgår det att förskolecheferna anser att deras närvaro är viktigt för medarbetarna och därmed måste även antal medarbetare per chef beaktas av kommunen då förutsättningarna mellan de olika förvaltningarna skiljer sig. Det framkommer också skilda meningar från förskolecheferna gällande ett arbetssätt med tydligare ramar gentemot frihet under ansvar. Därav anses medarbetarengagemang vara ett komplext arbete för en organisation att arbeta med då alla individer engageras av olika saker vid olika tillfällen.

The Swedish Public Employment Service is responsible for maintaining a well organized public labor market through match-making of jobseekers and employers. The Swedish Public Employment Service is a government run authority whose mission is assigned by the Swedish parliament. The authority’s functionality within the Swedish public labor market has been questioned by parliament and news-media alike and they are now facing a wide organizational change within the authority. An organizational change they choose to call the renewal journey, whose purpose is to adapt to the Swedish public labor market. The aim with the thesis is to increase the understanding of The Swedish Public Employment Service´s handling process and to examine how a new processing process will be received within the business of The Swedish Public Employment Service. Our collected empirical data comes from eight semi structured interviews. Analysis of the empirical data shows how the renewal journey will make The Swedish Public Employment Service a more effective authority through the implementation of digitalization and standardization within their match-making process. The thesis applies a theoretical framework based on New Public Management, Institutionalization and Taylorism to analyze the organizational change that The Swedish Public Employment Service is undergoing. Furthermore the thesis use earlier research closely linked to digitalization, how to create more effective organizations and standardization. Our conclusion is primarily that the Swedish Public Employment Service needs to undergo the Renewal journey as a mean to adapt to the evergoing changes within our society and to meet public demand.

Vår studie syftar till att undersöka hur två olika företag arbetat mot sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och om Metoo lett till eventuella förändringar inom företagen gällande det förebyggande arbetet kring sexuella trakasserier. Bakgrunden till detta är det globala Metoo-upprop som startade under hösten 2017 och som bland annat ledde till en mängd olika feministiska upprop i olika branscher som ville belysa sexuella trakasserier mot kvinnor på arbetsplatser. Vi utgår från en rad olika teoretiska referensramar, däribland hur kulturförändringar inom organisationer kan implementeras. Även jämställdhetsarbete och feministiska rörelser lyfts och som beskriver hur jämställdhetsarbete i organisationer kan se ut och vilket motstånd det kan medföra, samt hur feministiska rörelser kan beskrivas som vågor. Slutligen lyfter vi i vår teoretiska referensram genus och könsmaktsperspektiv, som beskriver hur kön kan tillskrivas olika egenskaper, färdigheter och yrken och som i sin tur kan leda till en maktobalans mellan kvinnor och män. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats för datainsamling genom att sex semistrukturerade intervjuer på två skilda företag i Sverige genomförts. Av resultatet framgick att båda företagen i studien arbetat aktivt mot sexuella trakasserier genom att ha vidtagit åtgärder i form av en Metoo-aktivitet på ena företaget samt deltagande i ett branschsamarbete mot sexuella trakasserier på det andra företaget. Något som tydligt framgick i resultatet var att samtliga respondenter upplevde en ökad medvetenhet kring sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och att åtgärderna som gjorts fått mestadels positiva reaktioner hos de anställda och i princip inget motstånd. Enligt respondenterna på ena företaget började en ny sund kultur byggas tack vare deras Metoo-aktivitet, medan respondenterna på det andra företaget inte upplevde några märkbara skillnader i kulturen då de inte heller upplevt en hård jargong innan Metoo. Vidare framgick av resultatet att det fanns en undran och oro över huruvida Metoo var en tillfällig våg som skulle falla i glömska eller en rörelse som är här för att stanna. Diskussionen belyser hur Metoo påverkat respondenternas förhållningssätt till sexuella trakasserier. Ytterligare lyfts vikten av chefer och lednings behov av tydliga ställningstagande mot sexuella trakasserier för att förändring ska kunna ske men också problematiken som könsstereotyper speglar.

I dagens vårdsektor finns det stora bemanningsutmaningar som kommer bli allt svårare att möta i framtiden. Utmaningen blir inte mer hanterbar med det faktum att det nästan är uteslutande kvinnor (92%) som arbetar på golvet som sjuksköterskor och omvårnadspersonal. Enligt en rapport som utgavs 2016, kallad "Hälso- och sjukvården 2035", kommer situationen snart att bli helt ohållbar om åtgärder inte vidtas eftersom antalet personer över 85 år kommer att öka med cirka 90% år 2035 (Molin, 2016, s. 8). Denna studie kopplar dessa problem med varandra. För att kunna möta bemanningsproblematiken kan sektorn antas behöva bli mer attraktiv och studien har för avsikt att undersöka möjliga vägar att nå detta mål. Studien syftar bland annat till att undersöka hur vårdanställda män upplever vårdyrket. Detta har gjorts genom att först intervjua arbetstagande män inom vårdsektorn för att undersöka vilka hinder de ser för fler män att söka sig till vårdsektorn, hur de upplever sin arbetsdag, varför de sökte sig yrket från början samt vilka insatser de tror kan bidra till en mer jämn könsfördelning inom vården. En kvalitativ metod med fem semistrukturerade intervjuer har använts för att undersöka detta. Vidare har studien även syftat till att undersöka gymnasieungdomars attityd till arbete där empirin samlats in med hjälp av en enkät. Enkäten skickades ut till gymnasieelever där de fick svara på frågor som handlade om attityder till arbete (inklusive vårdarbete), den skeva könsfördelningen inom vården, vad detta fenomen berodde på och hur vi som samhälle eventuellt ska kunna skapa en jämnare könsfördelning inom denna sektor. I det intervjuresultat som redovisas hävdar respondenterna att det finns ett behov av förändring i medias rapportering kring vårdyrket och att yrket i sin helhet behöver bli mer attraktivt. Respondenterna lyfter att möjliga vägar för att attrahera fler till yrket kan vara att förbättra arbetsvillkor, höja löner och försöka förändra föreställningar om yrket samt yrkets allmänna status. Det framkommer även att respondenterna blir behandlade och bemötta på ett visst sätt för att de tillhör könet man. Enkätresultatet visar bland annat att inställningen till att arbeta inom vården är god och att respondenterna anser att aspekter som att få hjälpa andra och att göra nytta för samhället värderas högt av dem när de ska söka arbete. På grundval av det empiriska resultatet, studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning diskuteras möjliga insatser för att få fler ungdomar och då framför allt unga män att välja vårdyrket. / In today's care sector, there are serious staffing challenges that will become increasingly more difficult to meet in the future. The challenges will not get more manageable with the fact that it is almost exclusively women (92%) who work on the floor as nurses and nursing staff. According to a report published in 2016, called "Hälso- och sjukvården 2035", the situation will soon become completely unsustainable if actions are not taken since the number of persons over 85 will increase by approximately by 90% in 2035 (Molin, 2016, p. 8 ). This study links these problems to each other. In order to solve the staffing problem, the sector as a whole must become more attractive and this study intends to investigate possible ways to do this. The study aims, among other things, to investigate how healthcare men experience the healthcare profession. This has been done by first interviewing employed men in the healthcare sector to investigate what obstacles they see for more men to apply to the care sector, how they experience their working day, why they applied for the profession from the beginning and what efforts they believe can contribute to a more gender balance in health care. A qualitative method with five semi-structured interviews has been used to investigate this. Furthermore, the aim of the study is also to investigate the attitude to work among upper secondary school students. In this case the empirical data was collected using a questionnaire. The questionnaire was sent out to high school students, where they had to answer questions about gender division in health care, what this phenomenon was due to and how we as a society could possibly solve the problem. In the interview results that emerged, the respondents claim that there is a need for change in media reporting on the care profession and that the profession as a whole needs to be more attractive. Respondents emphasize that possible ways to attract more people to the profession can be to improve working conditions, raise wages and try to change the notions of the profession and the general status of the profession. It also appears that the respondents are treated in a certain way because they belong to the gender ‘man’. The survey result shows, among other things, that the attitude to working in healthcare is good and that the respondents believe that aspects such as helping others and making use of society are highly valued by them when they seek work. The conclusion is drawn that men in the profession are exposed to and affected by prejudices regarding norms of gender but at the same time not feeling bad about it in their daily work. Based on the empirical results, the study’s theoretical starting points and previous research, efforts to get an increased number of young people and then especially young men to choose caring profession is discussed.

Kajaker härstammar från inuiterna och är en vattenfarkost som användes för att jaga och fiska. Idag används kajaker även till rekreationspaddling och detta projekt fokuserar på att framställa ett material som ger bättre förståelse för hur det ergonomiska sittandet i en kajak bör se ut. Syftet med projektet är att genomföra det självständigt på ett ingenjörsmässigt sätt och presentera detta skriftligt och muntligt. Projektet genomförs med metoder såsom observationer, intervju, enkäter och faktasökning och mynnar ut i ett informationsunderlag som kan ligga till grund för fortsatt arbete. Informationen presenteras för slutanvändare i form av en broschyr och slutsatsen som dras är att informationen som presenterats för slutanvändarna faller i god jord samt att ett gott ergonomiskt sittande är komplext. / Kayaks originate from the Inuits and is a watercraft that is used for hunting and fishing. Today, kayaks are also used for recreational paddling and this project focuses on producing a material that gives a better understanding of how the ergonomic sitting in a kayak should look. The purpose of the project is to carry it out independently in an engineering way and to present it orally and in writing. The project is carried out using methods such as observations, interviews, questionnaires and searching for facts. It culminates in an information base which can be the basis from which continued work can be carried out. The information has been presented to the end users in the form of a brochure and the conclusion drawn is that the information has been received favourably and that good ergonomic sitting is complex.

I och med att industri 4.0 är på frammarsch ställs höga krav på företag gällande bland annat kvalitet, flexibilitet samt snabba omställningstider. Examensarbetet skrivs för Högskolan i Skövde och Volvo GTO där fokus ligger på att identifiera möjliga människa-robot samarbeten i en manuell monteringslinje. Huvudmålet med examensarbetet är att ta fram en metod för att skapa en specifikation vid implementering av en virtuell människa-robot station. Hållbar utveckling har en central del i examensarbetet. Genom att reducera ergonomiskt belastande och stressrelaterade moment kan den sociala hållbarheten öka och i sin tur leda till mindre kassationer och kvalitetsavvikelser. Förutsättningarna som ligger till grund för arbetet analyseras och diskuteras där standardiserat arbetssätt är en central del. Fyra generella kollaborativa metoder beskrivs i arbetet samt färdigheter för en specifikt kollaborativ robot som fanns till förfogande under hela examensarbetet. Vid analyser av tidigare forskning belyses svårigheter gällande säkerheten vid implementeringen av en kollaborativ robot. En riskanalys av säkerheten rekommenderas att utföras när en layout och momentfördelningen mellan människa och robot är utformad. Genom att analysera och samla in data över befintliga stationer skall möjliga moment som en kollaborativ robot kan utföra identifieras. Analysen resulterade i att endast en station innehöll lämpliga moment, där av utfördes en momentanpassning på den stationen. Detta för att skapa en arbetssekvens där människa-robot samarbeten kan utföras. Fem moment identifierades för den kollaborativa roboten. Examensarbetet resulterade i två implementeringsförslag där skillnaden var stationens utformning. Skillnaden berörde en kåpans ursprungsplacering vilket kräver en förändring i den externa materialtillförseln. De nya arbetssekvenserna för de berörda varianterna reducerar människans arbetsbelastning då ergonomiskt belastande moment överförts till roboten. Den framtagna metoden för att skapa en specifikation är baserad på det genomförda examensarbetet där rekommendationer och metoder som är lämpliga att använda för ett liknande arbete är sammanställda. Vikten vid att skapa liknande grundförutsättningar för att tillämpa den framtagna metoden ligger i ett standardiserat arbetssätt. Som fortsatt arbete rekommenderas det att skapa en efterliknande station i en virtuell miljö där en riskanalys bör genomföras. Detta för att skapa en säker stationsmiljö. / As industry 4.0 is rising companies are obliged to work to increase their quality, flexibility and reduce their changeover time. The final year project is written for Högskolan I Skövde and Volvo GTO with focus to identify possible human-robot collaboration tasks in a manual assembly line. The main objective for the thesis is to developed a method for a specification for implementation of virtual collaboration station. A central point for the thesis is sustainable development. By reducing non ergonomically and stressful tasks, social sustainability can be increased which can lead to lead to less scrap and quality deviation. Presumptions for the thesis are analyzed and discussed where standardized work is a central and important part. Four general collaborations methods are mentioned. A specific collaborative robot where used and its proficiency analyzed during the work, a UR10e. Previous researched mentioned the safety issue related to implementation of a collaborative robot. A recommendation to properly ensure the safety is to perform a risk assessment when the work sequence and layout is generated. To identify potential tasks for the collaborative robot data related to the defined stations needs to be analyzed. The conclusion was that only one station included all the five identified potential tasks for the collaborative robot. This resulted in an adjustment of the work order for the selected station and thereby create a human robot collaboration. Two implementation suggestions where created and differed only in the location of a specific component. The new position for the component requires a reorganization of the material handling to the station. There are two categories of product variants and the new working sequences reduce the work load because tasks are performed by the robot. The generated method to create a specification is based on the work performed during the thesis. This method includes recommendation and methods which will facilitate similar projects. Standardize work is a key factor to create similar prerequisites. A recommendation for continual work is to create a virtual environment where a risk assessment can take place in order to generate a safe work environment.