Syftet med examensarbetet var att ta fram en laserskärande hand till ABB:s kollaborativa robot ”YuMi”. Rapporten beskriver tillvägagångssätt, utvecklingsprocess och resultat av arbetet. Målet för projektet var att ta fram en fungerande funktionsprototyp som svarade mot den övergripande problemformuleringen: ”Hur integreras tillräcklig säkerhet i laserhanden så att användaren på ett säkert och riskfritt sett kan använda laserhanden i en kontorsmiljö?”  Detta har uppnåtts genom att med lämpliga test och analyseringsmetoder besvara frågeställningarna: ➢ Hur kan skadliga partiklar avlägsnas från luften vid laserskärning av plast, gummi, skumgummi, kartong och trä? ➢ Hur utformas laserhanden på så sätt att en extern skyddskåpa blir överflödig (för att inte skada ögonen)? ➢ Hur integreras en säkerhetsfunktion som gör att lasern stängs av om laserhanden skulle tilta eller avvika från vertikal distans? Arbetet innefattar konceptgenerering, planering, konstruktion av kåpor och byggande av prototyp. Projektet resulterade i en fungerande funktionsprototyp som uppfyllde största delen av arbetsgivarens krav. Både studenten och företaget är nöjda med resultatet. / The purpose of the thesis was to produce a laser-cutting hand to ABB's collaborative robot "YuMi". The report describes the approaches, development process and results of the work.  The aim of the project was to develop a functional prototype that corresponds to the overall problem formulation: "How to achieve enough security in the laser-hand so it is safe and risk-free for users to use the hand in an office environment?"  This has been achieved by using the appropriate tests and methods of analysis to answer the questions: ➢ How to remove harmful particles from the air during laser cutting of plastic, rubber, foam rubber, cardboard and wood? ➢ How to design an external protective cover encapsulate the tool (laser beam) so it will be redundant to protective glasses (so as not to damage the eyes)? ➢ How to integrate a security feature to force the laser to turn off, if the hand increases the distance or deviate from vertical orientation higher then specified limits? The work includes concept generation, project planning, construction of encapsulation and prototype overall construction. The project resulted in a working prototype that fulfilled most of the requirements. Both the student and the company are satisfied with the result.

Kabe AB är beläget i samhället Tenhult utanför Jönköping och kan ses som Sveriges ledande tillverkare av husvagnar och husbilar. Företaget består av en husvagnsfabrik, en husbilsfabrik samt en snickerifabrik. Denna studie är utförd på husvagnsfabriken, vilken har en produktionslina på rullande band som består av ett tjugotal tillhörande förmonteringar. Dessa förmonteringar är placerade längs med produktionslinan där det monteras moduler av inrede, som sedan lyfts in i husvagnarna för slutmontering.   Problemet som studeras i detta arbete är avgränsat till en förmontering, vilken monterar moduler av ett specifikt barskåp för en viss variant av husvagnar. I nuläget tar monteringen av detta barskåp för lång tid, vilket bidrar till övertid eftersom montörerna inte hinner montera i produktionslinans takt. För att studera problemet närmare har rådata samlats in från de 2 involverade montörer som arbetar med monteringen av barskåpet. Rådata som har samlats in har skett i form av tidsstudier som sedan har analyserats i programvaran AviX. Med hjälp av AviX kunde sedan cykeltider för ingående arbetsmoment på förmonteringen sammanställas och kategoriseras för vidare effektiviseringsarbete.   I diskussion med företaget ansågs det lämpligt att arbeta vidare med en linjebalansering som en eventuell lösning på problemet. Genom att beräkna en önskvärd cykeltid och en verklig cykeltid av nuläget kunde det bevisas att denna förmonteringen inte var synkroniserad med produktionslinans takt. I och med det lades det grund för åtgärdsförslag för att nå en verklig cykeltid som understiger den önskade cykeltiden och därmed ett taktat flöde. Det slutgiltiga åtgärdsförslaget resulterade i att överföra en del av arbetsuppgifterna från montör 1 till montör 2. På så sätt fås en mer balanserad arbetsfördelning, som är mer tidseffektiv och minskar den verkliga cykeltiden. Efter att linjebalanseringsberäkningarna var genomförda kunde ett resultat i form av en minskad balanseringsförlust med 50% tas fram.   Denna studies resultat angående en förminskad balanseringsförlust på 50% skulle kunna ligga till grund för ett vidare arbete inom företaget, där denna metod testas på fler förmonteringar längs produktionslinan som anses ha liknande problem. På så sätt skulle Kabes produktion bli mer effektiv och därmed kunna producera fler husvagnar.

Introduction The implementation or transfer of production systems from the developing organisation to the receiving can induce difficulties, however a connection between achieving readiness of the receiver within the context of PSD has not been investigated previously. The aim of this thesis is thus to examine PSD in a core plant environment, focusing on the transfer activity and readiness for change. The following research questions were asked: How can assessing readiness potentially benefit a PSD project? How can preparation for transfer ensure readiness of the receiving organisation? Methodology A case study was performed and a company was selected due to a recently performed PSD project where the company went from a tradition line-based production to digitalised cells. The thesis is within the COPE research project; thus, some emphasis is on the global aspect. This exploratory and descriptive research study both examines and describes the studied phenomenon. The case study approach enabled the identification of organisational and human factors within the PSD project. Data collection contained interviews and a literature review was performed. Theoretical Framework A literature review was performed which provides insights regarding a general approach to a PSD process. Furthermore, core plant role and the strategic position within the network are described. Other investigated areas are within transfer of; processes, production and knowledge as well as prerequisites for those activities. Maturity assessment models are also introduced to provide an insight on assessing an organisations current state and to establish improvement strategies. An overview of competences which are required in an Industry 4.0 context are presented. Individual and organisational effect on change are presented as well as how change can be combated. Empirical Findings The empirical findings provide an overlook of the current manner in which PSD projects are executed, foremost by investigating a recent PSD project. The investigated aspects were more concretely regarding the need for a readiness assessment, and readiness to transfer a PSD project from the developing to the receiving organisation. Motivation to change and change management were also identified. Lastly, replicability within the core plant context were examined. Analysis and Discussion Possible benefits of a readiness assessment are identified, which are creation of a holistic view, alignment of vision, standardisation need and communication among other things. Participation and assignment of responsibility are also identified as lacking within the case company which is an essential asset within a PSD project. Lastly a framework is developed which can possibly guide the PSD process in achieving readiness for change. Conclusions and Recommendations Multiple benefits of a readiness assessment are identified which emphasises the human and organisational aspects of a change implied by a PSD project. The technical focus identified in the case company can be combated by acknowledging soft variables and skills and by understanding the decisions behind solutions. A framework is developed for Readiness Assessment with a focus on contesting the lack of responsibility and a “we against them” attitude. The mission of the framework is to create alignment and collaboration. / COPE / XPRES

En enhetschef har stora krav på sig att generera en bra verksamhet med de anställda de har till sitt förfogande. Verksamheten skall ske effektivt och med god kvalitet. Det gäller att enhetschefen har kompetens, resurser, rimliga krav, kontroll över sitt arbete och en stöttning för att de skall kunna skapa en bra arbetsmiljö. Det ligger således i enhetschefens uppgift att skapa rätt förutsättningar för sina medarbetare, så att de gör sitt yttersta för att uppnå verksamhetens olika mål. En viktig kompetens för en enhetschef är att kunna bilda goda relationer med sina medarbetare. Relationer bidrar till ett gott arbetsklimat som i sin tur genererar en god kvalitet och effektivitet i verksamheten. En svårighet med detta relationsskapande är dock den personliga integriteten. Studiens syfte är att undersöka enhetschefernas upplevelser av den personliga integritetens påverkan på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön. Fokus kommer ligga på enhetschefernas förhållningssätt till personlig integritet. Vi vill även undersöka enhetschefernas upplevelser av förutsättningar och stöd gällande skapandet av goda arbetsförhållanden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt perspektiv där vi genomfört intervjuer med åtta enhetschefer från diverse organisationer. Vi har huvudsakligen analyserat empirin utifrån Goffmans Dramaturgiska teori. Med teorin som bas har vi kunnat göra konklusionen att enhetscheferna upplever ett behov av att anpassa sitt sätt och hur de själva framställer sin person beroende på tillfälle och medarbetare. Enhetscheferna är medvetna och gör gränsdragningar för såväl sin egen som medarbetarnas personliga integritet och lägger stor vikt vid att skapa förtroendefulla relationer. I detta arbete har enhetscheferna förutsättningar i form av olika stöd, men även motstånd.

Studien söker en djupare förståelse för hur chefer inom näringslivet ser på vikten av att ha tillgång till sociala nätverk och hur de använder sig av dem i sitt vardagliga arbete. Studien är genomförd med ett kvalitativt metodval där semistrukturerade intervjuer har använts. Intervjuerna har transkriberats, analyserat och bearbetats genom ett fenomenologiskt perspektiv där respondenternas egna upplevelser och erfarenheter stått i fokus. Teorierna som används för att underbygga studien är Bourdieus socialt kapital, Granovetters sociala nätverk och starka respektive svaga band. Bourdieu och Granovetters teorier kompletteras med Colemans teorier om kulturens inverkan på de sociala nätverkens betydelse och hur det påverkar förmågan för individer att använda sitt sociala kapital. Avslutningsvis använder vi oss av Goffmans teorier om jaget och maskerna. Svenska chefer anser att deras sociala nätverk är en vital del i deras vardagliga arbete. Flera exempel framkom under studien där cheferna återgav situationer där de med hjälp av sina sociala nätverk löst uppgifter som för dem initialt upplevt svåra. Genom att vara en del av en gemenskap och aktiv aktör i ett nätverk upplever chefer en trygghet och ökad tilltro till sina egna förmågor att lösa sina arbetsuppgifter. De sociala nätverken och det sociala kapitalet upprätthålls genom att cheferna ställer sina egna kunskaper och resurser till förfogande för andra aktörer att begära ut. Genom att inte använda andra aktörers kunskaper och resurser på ett sätt att aktörerna upplever sig bli utnyttjade känner cheferna en trygghet i relationerna. För att säkra det sociala kapitalet är det enligt respondenterna viktigt att de framställs som seriösa och trovärdiga. Om andra aktörer i det sociala nätverket får intrycket att respondenterna inte återgäldar tjänster så var respondenterna av uppfattningen att de riskerade att exkluderas. Respondenterna hade en hög medvetenhet och arbetade aktivt med hur de framställs och uppfattas av sina kollegor och omgivning.

Inom konsultbranschen står många arbetsgivare inför utmaningen med att behålla sin personal. För att minska personalomsättningen bör arbetsgivaren se medarbetaren som den viktigaste resursen genom att investera i dem och tillgodose deras behov. I den här studien undersöks vad det är som motiverar medarbetarna att stanna respektive att lämna företaget och vad konsultföretag kan göra för att behålla sina medarbetare. En intervjuguide har använts som stöd vid intervjuer av sju konsulter från ett konsultföretag. Materialet som insamlats har transkriberats och analyserats genom en öppen och axial kodning. Med Herzberg tvåfaktorteori som teoretiska utgångspunkt har en intervjuguide skapats, empirin har kodats och bildat teman och underteman. Resultatet visar vilka faktorer som är betydelsefulla för medarbetare vid ett val av att lämna eller stanna på konsultföretaget. Därför kan konstateras att arbetsgivaren delvis har goda förutsättningar att behålla medarbetare men det finns en brist på avsatt tid för att få mer insyn i vad den enskilda medarbetaren har för behov och motiveras av för att stanna inom det utvalda konsultföretaget.

Tidigare forskning visar hur anställningsbarhet är ett föränderligt fenomen som fått ökad betydelse på den svenska arbetsmarknaden. Anställningsbarhet kan förstås som en diskurs i samhället gällande hur en individ bör vara för att få arbete, kunna behålla det samt kunna få ett nytt om situationen kräver det. Individer som inte ryms inom diskursen för vad som anses anställningsbart riskerar att exkluderas från arbetsmarknaden. I rekryteringsprocessen operationaliseras anställningsbarhet och rekryteraren har makt att definiera vem som är anställningsbar. Syftet med studien är att genom rekryterares upplevelser analysera anställningsbarhet och dess påverkan i rekryteringsprocessen samt undersöka huruvida rekryterares förhållningssätt till fenomenet reproducerar eller utmanar diskursen om anställningsbarhet. Studien genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien tagit fasta vid Foucaults konceptualisering av styrningsrationaliteter och relationell makt samt Becks teori om individualiserad riskhantering i det moderna samhället, vilket empirin analyserats utifrån. Resultatet visar att rekryterarnas uppfattning om anställningsbarhet kan förstås i termer av att uppfylla formella krav, uppvisa önskvärda personliga egenskaper samt hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden genom att vara flexibel. Uppfattningen tyder på ett individualiserat ansvar för anställningsbarhet. Anställningsbarhetsdiskursen upplevs påverka bedömningen i rekryteringsprocessen i form av ett sorteringsverktyg, där individen konstrueras som anställningsbar respektive icke anställningsbar. Till följd av diskursens påverkan i bedömningen kan rekryterarnas förhållningssätt förstås reproducera den rådande diskursen om anställningsbarhet, snarare än att utmana den.

Change is taking place all the time and it has happened as much for the last 50 years as in the entire human history. Hence changes are taking place at an ever higher rate, it is a must for companies to keep up with the development and streamline themselves to not be outdone by other companies. Companies compete with each other by offering high quality products at attractive prices with short lead times. Lean philosophy has become a widespread tool for companies to work with in this necessary streamlining work. The purpose of the work in this report is to streamline the manufacturing of elementary products at the case company. The reason has been to chart how the production process works today by performing a value-flow analysis. Our project is based on the value-flow analysis to find what deficiencies there is in the production and create an improved future position. Value-flow analysis, shortened VSM in literature, is a Lean production tool for mapping the flow of a product or service. It is a visual tool that helps identify value-enhancing and non-value enhancing parts and clearly illuminate wastes. The case company has a large product mix where many of the products undergo different processes, making it difficult to perform a proper value-flow analysis. We constrained our work to the 80/20 products and within these products found a suitable product family for our value-flow analysis, which symbolizes a large part of the case company's production. The improvements we propose mean a significant reduction of lead time within the production, which means more efficient production with lower costs and shorter delivery times. The production strategy we present that in theory leads to a significant reduction in lead time, requires further investigations and needs to be adapted to the case company's production with a high product mix before implementation.

Syfte: Syftet med detta arbete är att hjälpa företaget Kanthal att kunna öka kapaciteten och sänka ledtiden i sin montering, inom produktionsområdet Heating Systems, genom att komma med förbättringsförslag. Idag tillämpar företaget bänkmontering, men vill även ha förslag på hur en monteringslina kan utformas. Det finns en klar koppling mellan kapacitet och produktivitet, där företaget har förbisett sin produktivitet. Därför har författarna valt att besvara följande frågeställningar:       Vad påverkar produktiviteten och ledtiden i en bänkmontering med hantverksmoment och processtider?   Hur utformar man arbetsprocessen för en monteringslina som ökar produktiviteten och sänker ledtiden i en montering med hantverksmoment och processtider?    Metod: Genom en fallstudie har författarna valt att undersöka valda frågeställningar. Tillvägagångsättet började med en processkartläggning och tidsstudie för att sedan kunna göra en värdeflödesanalys. Parallellt genomförde författarna en litteraturstudie som skapar en bredare förståelse vid analys av insamlande data. För att samla in data har författarna använt sig av intervjuer och observationer.     Studiens resultat: Resultatet av studien visar genom en processkartläggning nuläget över processerna på företaget där författarna har identifierade befintliga flaskhalsar. Kartläggningen har begränsats utifrån uppdraget av företaget där fokus legat på monteringen. Brister och flaskhalsar som uppdagats av processkartläggningens resultat. Dessa brister är bland annat torkningstid och onödiga arbetsmoment. För att tackla dessa brister har de två forskningsfrågorna hjälpt studiens framfart vilket har resulterat i en ny layout i kombination med förslag på arbetsprocesser kring monteringslinan.   Slutsats: Syftet har uppfyllts genom processkartläggningen och analysen av resultatet. Studien besvarar forskningsfrågorna som har möjliggjort en analys av monteringslinans utformning. Analysen över arbetet har resulterat i ett förslag på en ny layout och alternativa material och verktygspresentation samt andra arbetsmetoder.    Rekommendationer: För att gå vidare med förbättringarna som kartlagts bör företaget hitta ett standardiserat arbetssätt och samtidigt se över arbetsmetoderna och ergonomin i monteringen.     Nyckelord: standardiserat arbetssätt, slöserier, monteringslina, produktivitet, ledtidsförkortning.

Hur kan en produktionsledare säkerställa att standardoperationsblad följs och uppdateras? Denna fråga ställdes inledningsvis i detta examensarbete, som är gjort i samarbete med Saab Aerostructures i Linköping. Bakgrunden till arbetet är att det i dagsläget finns flera olika sätt att utföra arbetsmoment på. Genom att göra på olika sätt uppstår variation av säkerhet, kvalitet och cykeltid. Syftet med examensarbetet var att utforma ett standardoperationsblad till en arbetsstation och sedan analysera hur arbetet med framtagning och uppdatering av standardoperationsbladen skulle utföras. För att uppfylla examensarbetet syfte och besvara de ställda frågeställningarna har författarna samlat information genom samtal med berörd personal, observationer av arbetssekvenser och litteraturstudier. Författarna har genom litteraturstudier beskrivit grundläggande teorier relevanta för området och sedan använt den insamlade informationen för att skapa en nulägesbeskrivning. Nulägesbeskrivning har tillsammans med analysen legat till grund för författarnas åtgärdsförslag. Efter att observationer av en arbetsstation genomförts, upprättade författarna i samråd med montör ett standardoperationsblad. För att säkerställa att standardoperationsbladen hålls levande tog författarna fram en process som ska förenkla framtagning, uppföljning och uppdatering av standardoperationsbladen. Under arbetet har författarna även diskuterat kring hur processen kan appliceras på andra avdelningar på Saab och eventuellt andra företag. Slutsatsen för examensarbetet är att författarna har kommit fram till ett resultat som minskar variation av säkerhet, kvalitet och cykeltid genom att arbeta standardiserat. Författarna har även upprättat en process för arbetet kring standardoperationsblad.