Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur distansarbete påverkar chefers ledarskap i deras arbetsliv. Vi vill även se om motivationen påverkats samt om cheferna därmed fått förändra sitt sätt att motivera på grund av distansarbetet. Vidare vill vi även ta reda på om chefernas work-life balance har påverkats av distansen eller om det mest är sammankopplat med chefstiteln i sig. För att kunna besvara detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Hur har distansarbetet förändrat chefernas sätt att leda sin grupp? Vilka möjligheter finns till en bra work-life balance vid distansarbete och i rollen som chef? Hur upplever cheferna motivationen vid distansarbete? I vår studie har vi använt oss av teorier kring olika ledarstilar, medarbetarskap, kommunikation och feedback. Vi har även redogjort för teorier om work-life balance, bland annat dess utveckling över tid för att sedan komma in på teorier kring tillgänglighet, ledarskap på distans och motivation. I motivationsdelen har vi bland annat skrivit om ledarens förmåga att motivera samt skillnaden mellan inre och yttre motivation. Vi har utfört 8 stycken intervjuer med olika gruppchefer på ett större företag som utgör vår empiri. Utifrån de teorier vi valt ut har vi sedan analyserat empirin. Med utgångspunkt i våra resultat kunde vi sedan dra slutsatser kring våra frågeställningar där vi bland annat har kunnat se att distansarbetet haft stor påverkan på chefers ledarskap. Vi kunde även se att motivationen har påverkats till det negativa men inte på grund av ändrat ledarskap utan distansen och situationen i sig. När det kommer till frågeställning om work-life balance har vi sett att mer flexibilitet har uppstått och detta har varit både positivt och negativt.

Traditionally the father of the home was expected to be the provider and breadwinner of the family whilst the mother's role was nurturer and caretaker of the children. However, in modern society with mothers entering the workplace the role of the father has been impacted considerably. Fathers are now expected to actively participate in the rearing and caring of the children whilst upholding their commitment as a co-provider of their children as well. In modern society, fathers are challenged to balance work and family obligations. The workplace has generally not been sympathetic to the dual responsibilities that employed fathers have. Fathers would not always receive the same kind of compassionate support from their employers when it comes to their obligations with regards to the needs of their children as their female colleagues would. However, in recent years, workplaces are progressively recognising that fathers too may find it difficult to balance their work and family life. The goal of the study was to determine the impact of the work and personal life challenges of the fathers employed at a factory in the Western Cape. The two theoretical frameworks that guide this study are the General Systems Theory and Role Theory. Ninety-seven (97) working fathers were purposively selected by means of the non-probability sampling method. The research approach to this study was the quantitative approach. The study sought to immediately provide numerical data that would scientifically describe and explain the phenomena. The researcher used the randomised cross sectional survey design as this design is appropriate for the utilisation of a questionnaire that allows the researcher to examine several groups of fathers at one point in time. Responses were done on a 5-point Likert scale ranging from strongly disagree, disagree, neither agree or disagree, strongly agree and agree. The research results suggest that there is a correlation between the absenteeism in their children's lives of the fathers that were surveyed and the current trend of absent fathers in South Africa. The survey also supports the academic literature that a father's identity is embedded in being able to provide for his family and that fathers from a lower economic status are less likely to reside with their children. Based on the results of this research, it can be concluded that working fathers generally do not implement their right to take leave from their workplace after the birth of their children. The research results also showed that work-life challenges can negatively impact fathers employed in a factory as a workplace in the Western Cape; however, the research also revealed that workplaces that render Employee Assistance Programmes to their workforce can significantly mitigate that impact. Drawing on the results of this study, it is recommended that further research be conducted with regard to fatherhood policies within the workplace. Workplace policies specifically designed to address the needs of the working father would allow the working father to be productive as an employee but also feel successful in the rearing of his children. / Mini Dissertation (MSW)--University of Pretoria, 2017. / Social Work and Criminology / MSW / Unrestricted

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för Work-life balance för individer som studerar och arbetar samtidigt. Att få utökad kunskap känns därför relevant då Work-life balance för studenter kan vara en utmaning och därmed en intressant frågeställning. Att balansera sfärerna studier, arbete och privatlivet är ett kunskapshål i forskningen och någonting som vi vill belysa och fylla genom vår undersökning. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Vi intervjuade 10 studenter från olika universitet i Sverige. För att få utökad förståelse över respondenternas upplevelser genomfördes den kvalitativa undersökningen i intervjuform. Vi valde att genomföra denna studie på icke-föräldrar och föräldrar som studerar, för att se om det skulle uppstå skillnader eller likheter beroende på familjesituation. Vi anser att det är intressant att se hur respondenterna förhåller sig till de olika krav, egenkontroll och stöd som finns i både arbete och studier, men också vilka gränsdragningar studenterna behöver göra för att att uppnå balans mellan sfärerna och vad som kan påverka deras Work-life balance. Det är få konflikter mellan respondenten och arbetsgivaren, likaså mellan respondenten och partnern. De konflikter som uppstår är främst kopplat till den belastningsbaserade konflikten som handlar om att stress och påfrestningar från en sfär tränger in i en annan. Vi har utgått från den teoretiska referensramen när vi genomfört vår undersökning. Resultatet visar att respondenterna har en bra balans mellan sfärerna studier, arbete och privatliv. Studenterna i undersökningen upplever att de har en bra Work-life balance, av analysen att döma är flexibiliteten mellan studierna, arbetet och privatlivet den viktigaste faktorn för att de ska uppnå en bra Work-life balance.

Denna studie syftar till att skapa förståelse för vad employer branding och work-life balance innebär för arbetsgivare, samt förstå hur arbetsgivare ser på kopplingen mellan dessa två begrepp. Ett starkt employer branding är viktigt för organisationer då de vill attrahera kompetent arbetskraft. Samtidigt söker arbetstagare balans mellan arbete och övrigt liv. På grund av det bör det finnas ett intresse på arbetsmarknaden att se på hur denna koppling kan göras samt hur arbetsgivare ser på de båda begreppen var för sig. Studien är utförd med utgångspunkt i ett arbetsgivarperspektiv för att förstå hur de ser på dessa begrepp och kopplingen mellan dem. Den teoretiska referensramen i studien ligger till grund för hur det empiriska materialet har tolkats och materialet kommer från fem kvalitativa intervjuer med arbetsgivare från olika organisationer. Resultatet indikerar flera samband och slutsats kunde dras att employer branding och work-life balance är två viktiga begrepp som ofta går hand i hand och att work-life balance utgör en del av organisationers employer branding-arbete. Att satsa på arbetstagarna genom work-life balance är att investera i employer branding.

The thesis aims to present to its reader all social law instruments currently available in the Czech legal system, serving to adjust the employment relationship individually, particularly working conditions. The intention here is to introduce the widest possible spectrum of flexible opportunities of work and to inspire employers and employees to negotiate working conditions most favourable for them. This step should change the labour market in a way that the knowledge of flexible instruments leads to the expected growth of potential employees, and consequently to greater economic prosperity of employers. The basis of the whole proposed adjustment lies in the idea of satisfied employees who are more efficient and capable of maintaining their position on the labour market for the longest possible period of their working life solely because of appropriate individual arrangements. Let us assume that an employee who gains more freedom due to flexible conditions, leading in turn to a reconciliation of his/her work and personal life, will be more satisfied, stable and less stressed at work then another employee who has to choose between these two essential parts of his/her life and give preference to one of them on a day-to-day basis. Cases like the latter end up in burnout, as well as in physical and...

Mass migration in the past five decades fills classrooms with a mix of cultures, values and national identities. Swedish teachers find themselves working in multicultural classrooms. The aim of this study is to identify the challenges teachers face and propose solutions. This study uses the qualitative research methods of grounded theory and participatory action research. This exploratory research uncovered the theory that political factors, support, self-image and multicultural competence impacted the teachers’ central task of raising Swedish citizens. Additionally, teachers reveal their tactics and proposed solutions to manage the challenges in multicultural classrooms. Teachers call for policy changes, including smaller class sizes and providing multicultural competency skills for teachers.

Abstract When the covid virus spread and took a major grip on society around the world, it was classified as a pandemic and the Swedish Public Health Agency gave society advice and recommendations that those who could work from home should do so as much as possible. When advice and recommendations ceased, employees must return to the workplace again. Many employers today offer new distance contracts so that they can offer employees continued flexible forms of work, such as working remotely. The purpose of this study is to create a deeper understanding of how women who work in an authority experience the return to the workplace after working remotely for over a year. To achieve the purpose of the following questions: How do female administrators feel about partially returning to the workplace after full-time distance work for a longer period of time? What challenges and opportunities are experienced by partially returning to the workplace?For this qualitative interview study, six semi-structured interviews were conducted where the interviewees would: (1) work at the authority, (2) have worked remotely for a total of at least one year during the pandemic and (3) be women. The collected empirical data has been further analyzed with the help of Karasek & Theorell's Requirements - control and support model, previous research on the balance between private and working life and previous research on flexibility. The results of the study show that the interviewees experience both challenges such as adjusting their days and returning to their old (and new) routines, the logistics in the form of travel time to and from the workplace and the work requirements that are added in the workplace and opportunities such as missing social interactions and continue to be able to use telework, which is seen as the best of both worlds where it is possible to combine working from home and being in the office.

Expatriater beräknas vara cirka 90 miljoner runt om i världen. På grund av en globaliserad marknad förväntas antalet expatriater fortsätta att öka. Samtidigt har det noterats att expatriater i allmänhet har en dålig work-life balance (WLB). Denna studie syftar därmed till att undersöka huruvida distansarbete i samband med Covid-19 haft en positiv eller negativ inverkan på expatriaternas WLB. För att besvara studiens frågeställning intervjuades sju expatriater från sju olika länder. Målet var att få en djupare förståelse av expatriaternas erfarenheter gällande WLB i samband med Covid-19. Empirin visade att distansarbete har främjat expatriaternas WLB. Majoriteten av respondenterna påpekade att det är främst privatlivet som främjats genom distansarbete i samband med Covid-19. Likheterna mellan länderna vad gäller den positiva effekten av distansarbete var till exempel möjligheten till flexibilitet och självstyre. Detta underlättade för expatriaterna att kunna utföra spontana aktiviteter och hobbyaktiviteter som att laga mat, lära sig ett nytt språk, träna, umgås med familjen etcetera. Minskningen av stress framhölls också som en annan fördel med att inte behöva pendla till arbetet och resa till andra länder för yrkesändamål. De negativa aspekterna var bristen på den sociala kontakten vilket också resulterade i att en av respondenterna drabbades av panikattacker. Sammanfattningsvis visar empirin att även om WLB har förbättrats under pandemin, fanns det ett fåtal viktiga bakomliggande faktorer som spelade en betydande roll för expatriaterna. Studien visar även att ett möjligt negativt utfall av distansarbete i samband med Covid-19 var psykisk ohälsa.

Coronapandemins utbrott har inte bara förändrat människors tillvaro utan också påskyndatutvecklingen av distansarbete som arbetsform. Den snabba förändringstakten har utmanatflera aspekter av både arbetslivet och privatlivet i samband med att hemmet förvandlats till enarbetsplats. Omställningen kan tänkas påverka relationer i och utanför hemmet, inte minstrelationen till personer i samma hushåll. Allt fler människor väljer att leva som sambos ochsamborelationer blir en allt vanligare boendeform. Med bakgrund av detta, tillsammans medden anpassning som påtvingat förvärvsarbete hemmavid innebär, undersöker studien huruvidadistansarbetet har en inverkan på sambolivet. Undersökningen baseras på sju kvalitativaintervjuer med kvinnor som arbetat på distans sedan tidig vår år 2020. Efter insamlandet avmaterial bearbetades data genom att tillämpa en innehållsanalys, där förbestämda kategorierutmynnade i teman som representerade materialets centrala delar. De olika teman somframkom analyserades sedan med hjälp av studiens tre huvudteorier; krav-kontroll-stödmodellen, work-family conflict och genussystemet.  I resultatet framkom att majoriteten av respondenterna upplevde högre krav följt av mindrekontroll i arbetet som en konsekvens av bristande kommunikation till kollegor och chefer,vilket också resulterade i ett försämrat socialt stöd. Däremot upplevde respondenterna ett ökatstöd från sina sambos, vilket kan förklara varför respondenterna inte upplevde ett försämratvälmående i relation till att arbeta på distans i hemmet. Sammanfattat har respondenternadelade uppfattningar om sin arbetssituation och hur det inverkat på sambolivet, och bådepositiva samt negativa aspekter lyfts fram. En negativ konsekvens som respondenternaupplever är att arbetet och privatlivet flyter mer samman, då de arbetar i hemmet. Åt andrahållet upplever respondenterna att distansarbetet genererat en ökad ömsesidig förståelse förvarandras arbeten, vilket har uppfattats som positivt. Slutligen visade resultatet på ytterst fåkönsskillnader hos respondenterna i deras samboförhållanden och majoriteten skattarfördelningen av hushållsarbetet som jämlikt. Avslutningsvis diskuteras de likheter ocholikheter som observerats i studiens resultat och förslag för framtida forskning presenteras.

No description available.