Understanding the factors that influence Job Satisfaction of managers is vital because satisfied managers will improve overall effectiveness of an organisation. State Owned Enterprises (SOEs) play a crucial role within economies, however a lack of attention has been focussed on understanding the concept of job satisfaction within this context. The main objective of this research was to identify the factors which are most important to influencing job satisfaction of managers at SOEs and to verify whether these factors are influenced by demographics. A survey was developed and utilised to gather data regarding the importance of several factors to a manager’s job satisfaction. The data that was gathered was statistically analysed in order to support or reject the research propositions. The findings of the research indicated that three factors predominantly influenced the job satisfaction of managers at SOEs; namely, Inspirational Leadership and Purposeful Work, Equitable Rewards and a Facilitative Work Environment and Effective Working Relationships and Work Life Balance. The results also provided support for the research propositions concluding that the factors influencing job satisfaction are certainly affected by demographics. A Three Factor Framework and Organisational Effectiveness Framework were developed to graphically represent the findings of the study. Copyright / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2010. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Abstract The purpose of this quantitative study was to find out how employees self-evaluate work-life balance and their job satisfaction. The participants were divided into two groups, “remote workers” and “office workers.” A comparison was made between the two groups regarding their work-life balance and job satisfaction. Apart from this, a second purpose of the present was to investigate whether there was a relation between work-life balance and job satisfaction of the organisation’s remote workers and office workers. The Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and Questionnaire for SelfAssessing Your Work-Life Balance were used. Also included were three background questions, 45 questions and 20 claims. There were 39 responders (office workers = 15; remote workers = 24). The result of the study showed no significant difference between the two groups regarding their work-life balance or their job satisfaction. However, results showed there was a significant positive correlation with work-life balance and job satisfaction for remote workers. The results of this study could be explained by the fact that all the participants worked at the same organization and had similar tasks.

African American women have high rates of depression and anxiety and are more likely to experience marital instability. Work-life balance (WLB) has been a topic of growing discussion and research as the number of women in the workplace has increased significantly. Researchers have demonstrated that women who work full time outside of the home have the unique challenge of fulfilling work obligations while taking care of household responsibilities. Work-life balance (WLB) has been a topic of discussion and research as the numbers of women in the workplace have increased significantly in the United States. The purpose of this qualitative phenomenological study was to better understand the experiences of married African American women and how they manage the demands of both work and family. The theoretical framework was black feminist theory and work life border theory. Participants consisted of married African American women (n =11) who worked full time outside of their home. Data from interviews consisting of open-ended questions and a thematic analysis was conducted for common themes and meanings. Findings reinforce that of current empirical literature on the importance of having a flexible job and a supportive spouse in order to obtain a work-life balance. Using study findings, social psychologists, employers, and the general public may be more culturally competent in their knowledge of the specific challenges facing African American women, which may lead to potential positive social change. For instance, employers may be better able to meet the needs of their African American female employees, which may help to promote greater WLB, better emotional health, and increased life satisfaction for these women.

Pandemin som utbröt 2020 i världen har resulterat i olika följder, varav en är att mängden distansarbete har ökat. Distansarbete kan bland annat ge möjlighet till ökad flexibilitet i livspusslet. Historiskt sett har kvinnor tagit större ansvar för det obetalda arbetet än män. Med det i bakgrund syftar denna studie till att undersöka om distansarbetet upplevs ha lett till en ökning av det obetalda arbetet, samt om det råder en könsskillnad i denna fråga. Tidigare forskning har gjorts inom området främst nationellt, vilket visar på skilda resultat. Därav finns en begränsad kunskap inom området, rörande en fråga som är högst aktuell i dagens samhälle. Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ studie, där respondenterna fick besvara en enkät med totalt 22 frågor (N=96). Resultatet visar att 11.4% av respondenterna upplever en ökning av hemmasysslor under pandemin, jämfört med innan. Det fanns ingen signifikant könsskillnad i detta. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka fler geografiska områden med större populationer. Vidare finns flera intressanta infallsvinklar som bör tas i beaktning till kommande forskning, såsom karriärmöjligheter och hälsoeffekter.

Work-life balance är ett område som har stor inverkan på vår hälsa, och har vuxit fram alltmer i den nutida samhällsdebatten. Begreppet handlar om individers förmåga att balansera mellan sitt arbetsliv och privatliv. Syftet med studien är att undersöka skiljelinjen mellan privatliv och arbetsliv för politiker samt redogöra för potentiella rollkonflikter som de ställs inför på grund av sitt yrke. Viktiga aspekter som studien beaktar är politikernas livssituation, och om det finns några skillnader i upplevelser mellan manliga och kvinnliga politiker. Studiens teoretiska ramverk behandlar teorier som berör balansen mellan individers privatliv och arbetsliv, rollkonflikter och rollförväntningar. Undersökningen är genomförd med hjälp av informantintervjuer med yrkespolitiker i Sverige. Yrkespolitiker har politik som sin huvudsakliga sysselsättning och försörjer sig på sitt politiska arbete. Intervjupersonerna var både män och kvinnor i olika åldrar, med varierande livssituationer. Intervjupersonernas utsagor analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Studiens syfte besvarades med hjälp av tre frågeställningar. Studien visar, att vissa av politikerna är medvetna om att de lever i en obalans mellan arbetslivet och privatlivet, medan andra anser att det inte finns några skarpa linjer mellan de två sfärerna. Samtliga av politikerna ger uttrycket av att livet att livet i det stora hela fungerar, men med konsekvensen att privatlivet blir lidande. För politikerna är det arbetstrycket som gör det svårare för dem att uppfylla ansvarsområden i privatlivssfären. Faktorer som kan tänkas bidra till en obalans är arbetsbelastningen, en upplevd tidsbrist, kraven om en konstant tillgänglighet, att individer inskränker på politikernas privata sfär och användningen av sociala medier. Politikerna synliggör att de är politiker 24/7, och ställs på grund av det främst inför inter- rollkonflikter. Eftersom politikerna alltid bär med sig sin yrkesroll och agerar inom den, så finns det förväntningar som krockar och inkräktar på andra roller som de intar i sitt privatliv. Studien visar även att det finns en skillnad mellan manliga och kvinnliga politiker: kvinnliga politiker betalar högre personliga kostnader för sitt politiska arbete på grund av att de påverkas mer negativt av allmänhetens och kollegors förväntningar, får skjuta upp sin politiska karriär och blir mer ifrågasatta i sitt politiska arbete.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som har lett till barnmorskors beslut att säga upp sig. För att besvara studiens syfte kommer studien att ta utgångspunkt i de olika hygien- och motivationsfaktorerna från Herzbergs tvåfaktorteori. Genom intervjuer med åtta barnmorskor visar resultaten från denna undersökning att anledningar till att de sagt upp sig beror på faktorer som undermålig organisation, hög arbetsbelastning och arbetslivets inkräktande på privatlivet. Övriga anledningar som uppges är personliga skäl såsom att till exempel prova en annan inriktning mot forskning eller ledarskap. Samtliga barnmorskor har angett att de älskar yrket i sig. Därför har själva yrket i sig inte varit anledningen till att de sagt upp sig eller bytt arbetsgivare, utan det har varit på grund av ovan nämnda faktorer. Hygien- och motivationsfaktorer från Herzbergs tvåfaktorteori används i analysen för att beskriva barnmorskornas anledningar. Resultaten jämförs med tidigare forskning inom området. Det har visat sig att flera av våra resultat liknar tidigare forskning. Något som inte syns från tidigare forskning är barnmorskornas medvetenhet om det egna värdet. De menar att det aldrig kommer bli brist på barnmorskor vilket kan göra dem benägna att våga testa nya vägar eftersom de vet att de alltid kan falla tillbaka till barnmorskeriet.

Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur arbetstagare och arbetsgivare ser på distansarbete i kontrast till arbete på kontoret, och vilka svårigheter kontra möjligheter respektive sida ser i ett eventuellt återvändande till kontoret. Därtill även belysa upplevelser av Work-Life Balance kopplat till distansarbete i kontrast till kontoret. Teorier och tidigare forskning som redogörs för är det positiva kontra det negativa som anställda upplever med distansarbetet. Hur arbetsgivare upplever distansarbetet när deras arbetstagare arbetar på distans. Därefter presenteras fyra olika modeller och teorier inom Work-Life Balance, segmenteringsmodellen, spill-över teorin, kompensationsteorin och konfliktteorin. Dessa modeller och teorier belyser hur balansen mellan arbete och privatlivet fungerar. Ytterligare presenteras olika gränsdragningsstrategier som visar på hur individer antingen separerar eller integrerar arbete och privatliv in i varandra. Vi har därefter undersökt hos våra respondenter hur de upplever distansarbetet och hur deras Work-Life balance påverkats av dessa teorier och modeller. Vi har utfört nio semistrukturerade intervjuer på anställda inom en offentlig myndighet som alla har möjlighet att arbeta på distans. Utifrån intervjuerna har vi samlat in empiriskt material som sedan analyserats för att få fram resultat och slutsatser. Resultatet visar på att en större del av arbetstagarna som arbetar på distans upplever sin produktivitet som positiv, men att hos vissa försämras produktiviteten då de upplever det som svårare att koncentrera sig i hemmet. Upplevelsen av hur samarbetet på distans fungerar är positivt då arbetstagarna kan ha snabba och effektiva möten, lättare att kommunicera sinsemellan samt att det har blivit bättre disciplin. Slutsatsen kring sociala relationer är att det har en betydande roll hos arbetstagarna och stor faktor till att vilja komma in till kontoret. Dock har distansarbetet försvårat dessa sociala relationer för de som vill arbeta på kontoret då vissa dagar kan det vara tomt på kontoret. De utmaningar som framkommit i resultatet i att upprätthålla en god Work-Life Balance vid distansarbetet är främst gränsdragningsproblematiken. Samtliga respondenter upplever att balansen mellan arbete och privatliv blir bättre av att ha en blandning av distans- och kontorsarbete. Dock hade majoriteten svårt att stänga av arbetet för dagen, växla roller och uppfylla kraven i privatlivet när de arbetar på distans. Detta var tydligare hos de respondenter med familjer som upplever det som en större utmaning än de som bor själva. Vår slutsats är att distansarbetet erbjuder möjligheter till en förbättrad balans i form av att inte behöva pendla varje dag. Däremot var pendling en tydlig gränsdragning för många av våra respondenter vilket var en av de största utmaningarna med att uppnå en god Work-life Balance.

Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för hybrida arbetssätt och denbakomliggande anledningen till att ledning och medarbetare tycker och tänker som de gör. Deteorier som ligger till grund för studien är Självbestämmandeteorin,Krav-kontroll-stödmodellen samt Work-life balance med tillhörande teorier. För attkomplettera teorierna har tidigare forskning inom ämnena hybridarbete och återgång tillarbete efter pandemin vägts in. Insamlingen av studiens empiri har utförts genom att tillämpahalvstrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer på ett stort företag i Mellansverigesom vid genomförandet har möjlighet att arbeta två dagar i veckan hemifrån.Efter analys av studiens insamlade empiri kan det konstateras att respondenterna uppleverhög autonomi, hög tillhörighet samt att de besitter den kompetens deras arbete kräver.Tillsammans lägger de tre aspekterna grund för medarbetarna att uppleva inre motivation förderas arbete vilket är en viktig faktor för välmående och trivsel. Gemensamt bland samtligarespondenter visade det sig att balansen mellan arbete och övrigt liv underlättas av möjlighettill hybridarbete och att det var en stor anledning till bakomliggande trivsel. Genom attmedarbetarna får möjlighet till hemarbete upplever de att de har hög egenkontroll över sittarbete och tycker att de har rimliga krav från arbetsgivaren vilket ger förutsättningar till enhög prestation. En återkommande aspekt under studiens gång var mängden störningar somarbete på plats kan medföra. Samtidigt uppskattar medarbetarna arbetet på plats då det bidrartill känslan av tillhörighet. Avslutningsvis landar studien i att det finns fördelar och nackdelarmed både arbete hemifrån och på plats. Däremot kan negativa konsekvenser uppstå omledningen beslutar att tvinga tillbaka alla medarbetare till kontoret. I och med attrespondenternas svar visar på positiva upplevelser finns det argument för att hybridarbete ären bra lösning.

No description available.

Technological advancements have paved the way for flexible working arrangements across offices globally. This has fundamentally changed the notion of how work should be conducted, causing new opportunities and challenges to arise. Traditional boundaries and status quo are being challenged by the demands of future generations entering the workforce, situating young professionals in previously unexplored situations. The physical boundaries that used to separate work from personal space are now being blurred as a result of the increased technological connectedness. This paired with the lack of organisational understanding of how flexible work arrangements influence employees' ability to achieve work-life, balance puts young professionals at an elevated risk of experiencing setbacks. Existing research into work-life balance has mainly been situated regarding the concerns of conventional families, where marriage and parenting commonly are the focus. Young professionals are inherently different to previous generations, causing them to face completely unique challenges that this research project aims at exploring. This research adopted a qualitative data collection method through a purposive sampling technique. Eight semi-structured interviews were conducted with Swedish young professionals in various industries obtaining white-collar jobs. The data sets were analysed using grounded theory to generate aggregated dimensions leading to the results and subsequent conclusions of this research project. The key findings of this study highlight several challenges that affect young professionals' ability to achieve a functioning work-life balance. Flexible work arrangements strongly influence both physical and mental aspects of employee well-being through the lack of stimulating social interactions. Moreover, external, and internal pressure causes traditional boundaries between personal and professional life to blur, thus complicating their ability to achieve work-life balance. Lastly, the results highlight young professionals’ lack of professional experience as an influential variable both in terms of what they value and in their (in)ability to harmonise the different spheres of personal and professional life. The findings contribute to the current discussion about work-life balance by situating the research in a Swedish context of young professionals. They largely confirm and expand upon connections between flexible work arrangements and work-life balance challenges associated with them. Organisations, individuals, and legislators all benefit from our findings emphasising the wants and needs of future generations entering the labour market longing for work-life balance.