The theses Psychological aspects of teleworking is dedicated to actual theme of a teleworking from the perspective of psychological aspects and teleworkers. In the theses a concept of teleworking is introduced in the current social context with its historical development. The main focus is on introduction a teleworking in relation with personal characteristics of a teleworker, well-being, work-life balance and social dimension of teleworking. In the empirical part there is introduced a mixed methods research - a combination of mapping study and case study. The theme of the empirical part is teamwork and psychological safety of specific group of teleworkers - lectors from the non-profit organization. In the quantitative part got involved both teleworkers and their managers, in the qualitative part evaluated the teamwork and psychological safety in the team only managers of the teams. Keywords Teleworking, telecommuting, personal characteristics, well-being, work-life balance

The working life has since the industrialization gone through big changes in the entire world. With these structural changes being made in the working life, the labor market and the operative businesses now have new demands on their coworkers as a response to the increasing competition. At the same time progress has been made in both technology and communication, individuals now have the opportunity to work from other places than a physical office and at any given time. In total, these changes have led to what’s often referred to as "boundaryless work. In boundaryless work the individual has to draw the line between working life and personal life. Previous research has shown that the personal life and working life are getting harder to keep apart, and organizations are focusing more on task orientation rather than working time orientation. This essay has the purpose of investigating how people draw lines between their working life and their personal life when work can be done everywhere and at any given time. It also looks at to what extent individuals working boundaryless experience classic bureaucracy principles such as strict accountability, hierarchy and expert power. This is done through qualitative interviews with white collar workers. The results provided by this essay shows that the individuals tend to experience classical bureaucracy principles in some respects. The results show a positive attitude towards the boundaryless work, and the responsibility to draw the boundaries between work and private life. It’s also shown that almost every respondent uses a strategy where they go offline on their phone to draw these boundaries. / Arbetslivet har sedan industrialiseringen genomgått stora förändringar världen över. Strukturella förändringar i arbetslivet innebär att arbetsmarknaden och verksamma företag har nya förväntningar på deras medarbetare till följd av en ökad konkurrens. Samtidigt har det gjorts stora framsteg inom både teknologi och kommunikation, individer har nu möjlighet att arbeta från andra platser än ett fysiskt kontor och på andra tider än kontorstider. Sammantaget har dessa förändringar lett till vad som kallas "gränslöst arbete". I det gränslösa arbetet förväntas individen att själv dra gränser mellan vad som är arbete- och vad som är privatliv, annars tenderar arbetet att tränga in i privatlivet. Tidigare forskning visar att privatliv och arbetsliv blir allt svårare att hålla isär, samtidigt som organisationer blir mer fokuserade på uppgiftsorientering snarare än arbetstidsorientering. Tidigare forskning visar också att organisationer blir mer individualiserade och flexibla. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur individer drar gränser mellan arbets- och privatliv när arbetet kan utföras överallt och under vilken tid som helst på dygnet. Den kollar också på hur mycket individer upplever klassiska byråkratiska principer såsom tydlig ansvarsfördelning, hierarki och expertmakt. Uppsatsen undersöker också hur individer i dessa arbeten upplever sin work- life balance. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän. Resultaten i denna uppsats visar att individer inom gränslösa arbeten upplever klassiska byråkratiska principer i vissa avseenden samtidigt som de inte upplever dessa avseenden i andra aspekter. Resultaten visar också en positiv attityd gentemot det gränslösa arbetet och ansvaret att själva dra gränser mellan arbete och privatliv. Det har också visat sig att nästan varje respondent använder en strategi där de går offline på deras telefon för att dra dessa gränser.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av Work-Life Balance (WLB) hos poliser i yttre tjänst med fokus på en emotionell komponent. Den emotionella komponenten innebar att undersöka om poliserna tar med sig tankar och känslor till privatlivet från händelser som inträffat i tjänst. Metoden som användes var en induktiv tematisk analys och materialet insamlades genom 16 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst. Resultatet genererade 3 huvudteman: Polisernas upplevda balans mellan arbete och privatliv, Polis som identitet samt Vikten av socialt stöd. Resultatet indikerade att det fanns flertalet viktiga faktorer som kunde ha inverkan på polisernas upplevelse av WLB med fokus på en emotionell komponent. En del poliser upplevde att vissa händelser som inträffat i tjänst var svåra att släppa efter arbetstid och därav påverkades även privatlivet. Dock upplevde poliserna att de lättare kunde släppa händelser om de ventilerat dessa med kollegor. På så sätt minskades risken för att ta med sig tankar och känslor från arbetet in i privatlivet.

Bakgrund: Ett allt mer gränslöst arbetsliv breder ut sig över flera branscher på svensk arbetsmarknad. Organisationers flexibilitetsformer och flexibla arbetsätt, skapar nya utmaningar för en pressad organisatorisk nyckelgrupp, cheferna. Under hög arbetsbelastning och stress, kan cheferna vara i behov av Work Life Balance för att uppräthålla god hälsa och fortsatt produktivitet samt få ett HR-stöd för att hantera arbetslivet. I en kontext av Covid-19, har det gränslösa arbetslivet accelerarat och skapar den nuvarande kontexten där kunskapen om chefers Work Life Balance behöver bli mer omfattande i Sverige.  Syfte: Tiilsammans med induktivt och tolkande perspektiv, beskriva hur chefer upplever Work Life Balance i en kontext av Covid-19. Metod: Studien har bedrivits med en induktiv ansats där empirin och inte toerin, ligger till grund för studien. Iklädda endast våra förkunskaper under vår tid på HR-programmet, har studien genomförts i en ingående fallstudie med nio chefer som genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer åskådliggjort varierande upplevelser av chefer Work Life Balance.  Slutsatser: Utifrån studiens syfte, påvisar vi att merparten av cheferna i studien, upplever en god Work Life Balance utifrån varje chefs egen verklighet som genomsyras av unika individualiteter. Därutöver, har vi brutit ner faktorer som påverkar chefers av Work Life Balance genom en individuell och organisatorisk kontext samt påvisat att HR inte är en primär källa av stöd för chefers Work Life Balance och slutligen, identifierat hur chefer hanterar Work Life Balance. Överlag har Covid-19 inte haft en större inverkan på cheferna i vår studie. Vidare, kan vi konstatera att cheferna har genom sina erfaranheter och egen medvetenhet, personfierat sin egen Work Life Balance genom exempelvis brist på stöd av HR-avdelningarna och således hittat andra vägar för att skapa Work Life Balance. / Background: An increasingly more bounderless type of work-life are expanding over multiple industries on the Swedish labour-market. New organization-forms of flexibility and new ways of structuring work, creates new challenges for a pressured key organizational group, the managers. With high workload and stress, managers may be in the need of Work Life Balance to maintain good health and continued productivity as wells as HR support to manage their work-life. In the context of Covid-19, the bounderless work-life accelerates and creates the current context where the knowledge about manager´s Work Life Balance needs to be more extensive in Sweden.  Purpose: Combined with an inductive and interpretative perspective, describe how managers experiences Work Life Balance in a context of Covid-19.  Method: This study has been conductecwith an inductive approach where the empirical and not the theoretical, is the basis for this study. Dressed in only our prior knowledge during our time on the HR-program, the study was conductted in a case-study with nine manager´s who thorugh qualitative sem-structured interviews illustrates varying experiences of manager´s Work Life Balance.  Conclusions: Based on the purpose of this study, we demonstrate that a major part of the managers have an overall good Work Life Balance based on each manager´s own reality which is permeated by the uniqueness of each manager. Moreover, we have broken down factors that affects manager´s experiences of Work Life Balance from an individual and organizational context as well as examined that HR is not a primary resource of support to manager´s Work Life Balance and finally, identified how manager´s manage their Work Life Balance. Overall, there is no impending effect that Covid-19 has had on manager´s Work Life Balance. Furthermore, we can state that managers have thorugh their experience and own awareness, personfied their own Work Life Balance caused by example lack of support from HR, find other ways into create Work Life Balance.

På grund av Coronapandemins utbredning har Folkhälsomyndigheten givit ut rekommendationer att organisationer ska tillämpa distansarbete i den mån den är möjligt för sina anställda (Folkhälsomyndigheten 2020). Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande arbetstagares upplevelser kring Work-Life Balance och påtvingat distansarbete till följd av en pandemi. Mer ingående önskar vi ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar arbetstagares livspussel. Det vill säga hur det påverkar balansen mellan de två livssfärerna arbetsliv och övrigt liv. Vidare vill vi också ge läsaren en större kännedom om arbetstagares upplevelser gällande användning av strategier för särskiljning av arbetsliv och övrigt liv. Studiens teoretiska referensram presenterar en blandning av mer traditionella teorier och modeller tillsammans med mer moderna. Teorin uppmärksammar i stora drag distansarbete som arbetsform, Work-Life Balance som fenomen samt olika strategier för att hantera gränsdragningsproblematik mellan sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av tio onlineintervjuer. Respondenterna är tjänstemän inom Karlstad kommun och har arbetat hemifrån på distans under en tid på minst tre månader. Samtliga intervjuer har spelats in och ordagrant transkriberats inför analysprocessen. En tematisk analysmetod har använts för analys av det insamlande materialet. Studiens syfte besvaras genom uppsatsens två frågeställningar. Studiens slutsatser är att det påtvingade distansarbetet bidrar till bättre upplevelse av balans i arbetstagares livspussel. Distansarbetet medför flertalet fördelar såsom mer flexibilitet och frihet samt att det frigör mer tid. Det övriga livets sfär upplevs gå vinnande ur distansarbetet till följd av Coronapandemin. Samtliga respondenter menar att det finns fler fördelar än nackdelar med arbetsformen vilket gör att de önskar arbeta vidare på distans i viss utsträckning även efter Coronapandemin. Strategier används i olika utsträckningar hos arbetstagarna för att särskilja sfärerna. Vi har noterat att den rumsliga uppdelningen har mest betydelse. Det är viktigt för många att ha en avskild arbetsplats i sitt hem där arbete kan ske ostört. Även anpassning till tid och familjemedlemmar ses som värdefulla strategier när det kommer till att skapa gränser. Vidare kan vi fastställa att individer växlar mellan att ibland sätta tydliga gränsdragningar mellan sfärerna och ibland mindre markanta. Detta växlande kan betraktas som en betydande strategi för att främja upplevelsen av balans i tillvaron. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion gällande uppsatsens resultat, metod samt förslag till vidare forskning.

Balancing the needs of family with career ambitions is often challenging for women who pursue science, technology, engineering, or mathematics (STEM) careers, particularly in academia. In these male-dominated workplaces, few incentives exist for women who decide to manage both work and family. In this basic qualitative research study, a modified approach combining in-depth interviewing with life-history interviewing was used to examine the work-life balance experiences of 12 tenured and tenure-track women engineering faculty who have children. The research question addressed participants' perceptions of engineering academia and experiences regarding family formation, child-raising, and the tenure process. Data were analyzed using the constant comparison method. The conceptual lens consisted of identity formation, feminine ethic of care, procedural knowing, and social learning. Four themes or key findings surfaced from this study: Participants experienced gender stereotyping in engineering academia, participants recognized overlap between the tenure and biological clocks, participants expressed a default arrangement in assuming the burden of childcare, and participants revealed that work-life balance is a false concept. The most significant finding was that the notion of work-life balance was inconsistent with participants' experiences with managing childcare and career; they described their experiences to be more about work-life integration. Implications for positive social change include improving gender diversity and the representation of women in engineering academia. Senior leaders and administrators at institutions of higher education may use study findings, for instance, to undertake program reform to recruit more women into engineering academia.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Work-life conflict has been repeatedly demonstrated to have a negative impact on individuals and organizations alike. Although the negative impact of work-life conflict has been recognized in the Industrial Organizational Psychology and Organizational Behavioral literature, very few researchers have developed interventions to reduce it. Moreover, the interventions currently in existence tend not to be practical, grounded in relevant theory, or experimentally tested. Thus, the present study sought to create and test an intervention based upon concepts from border theory and conservation of resources theory. Specifically, using these theories, the intervention sought to provide segmentation techniques as a resource for participants to reduce work-life conflict. The intervention was tested on a group of university employees. Results were unsupportive of predicted hypotheses, the intervention was not found to significantly impact segmentation, work-life conflict, work outcomes, or personal outcomes. Future directions, theoretical and practical contributions, and limitations are discussed. Despite insignificant findings, the present study offers practical and theoretical guidance for organizations and researchers interested in developing interventions to reduce work-life conflict.

Syftet med studien är att undersöka hybridarbetets påverkan på work-life balance utifrån småbarnsföräldrars upplevelse av vad som sker när sfärerna arbetsliv och privatliv flyter samman och gränsdragningarna tenderar att suddas ut. Fokus ligger på att ta reda på hur deltagarna i studien definierar begreppet work-life balance samt vilka potentiella möjligheter och utmaningar det finns med att segmentera respektive integrera sfärerna arbetsliv och privatliv. Resultatet har samlats in genom åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt har tillämpats. För att analysera resultatet har teorier om gränser, flexibilitet och konflikter, segmentering och integrering samt krav, resurser och stöd använts. Det huvudsakliga resultatet visar att en optimal kombination av arbetsliv och privatliv är högst individuellt och preferenserna skiljer sig åt mellan deltagarna. Det som däremot inte skiljer sig åt är den positiva attityd som samtliga har till hybridarbete som ses som en viktig förutsättning för att sfärerna ska kunna balanseras och manövreras. Med ett flexibelt arbete framkommer ett flertal möjligheter som bland annat berör tid och plats för utförande av arbetet men också utmaningar med bland annat social samvaro, gränsdragning och återhämtning. / The aim of this study is to investigate the impact of hybrid work on work-life balance based on the experience of parents of young children, focusing on the aspect of what happens when the spheres of work life and private life merge and the boundaries tend to blur. The focus is on understanding how the participants in this study define the concept of work-life balance and what opportunities and challenges may occur by segmenting or integrating the spheres of work life and private life. The results have been collected through eight semi-structured qualitative interviews. An abductive understanding approach and a hermeneutic approach have been used. To analyze the results, theories about boundaries, flexibility and conflicts, segmentation and integration as well as requirements, resources and support have been used. The main result shows that an optimal combination of work life and private life is highly individual and the preferences differ between participants. What does not differ, however, is the positive attitude expressed towards hybrid work as an important prerequisite for the spheres to be balanced and maneuvered. Along with flexible work several opportunities arise which, among other things, concern time and place for carrying out the work, but also challenges regarding aspects such as team building, boundary setting and time for recovery.

Bakgrund: Konsultyrket är en yrkesroll som kan innefatta hög press, suddiga arbetsgränser och en föränderlig vardag. Därav tenderar deras balans mellan arbetet och livets andra domäner, att hamna i obalans. Vidare så finns det tidigare forskning som belyser att kvinnor kan ha större problem med sin work-life balance än män, till följd av de genusroller som existerar. Med dessa två komponenter tillsammans, det vill säga kvinnliga konsulter, så belyses detta som en grupp vilka kan få eller har bekymmer med sin work-life balance. Detta resonemang ligger, tillsammans med tidigare forskning, som grund för studiens syfte. Syfte: Syftet med studien är utifrån ett genusperspektiv utforska om det finns skillnader och likheter mellan hur kvinnliga och manliga konsulter upplever sin work-life balance. Metod: En deduktiv ansats har använts i studien, eftersom tidigare forskning kring work-life balance har forskats om extensivt, vilket möjliggjorde en bevisad, beprövad och bred grund för studien. Detta gav oss en teoretisk referensram. Vi har vidare använt oss av en kvalitativ komparativ fallstudie. Empirin har samlats in med semistrukturerade intervjuer med åtta konsulter, fyra kvinnor och fyra män. Empirin har sedan tematiskt analyserats i kontext av den teoretiska referensramen, för att kunna utforska deras upplevelser. Slutsats: Analysen av empirin ledde oss till ett resultat, där vi konstaterar att, över lag, upplevde både männen och kvinnorna sig ha en god work-life balance, där förklaringarna kan hittas inom den teoretiska referensramen. Dock finns tendenser till möjliga problem med work-life balance för kvinnorna, där både genus och individuella behov påverkar upplevelsen av work-life balance.

Remote work has significantly grown in recent decades, facilitated by technological advancements that allow work outside the employer's premises. This shift has blurred the boundaries between work and personal life, giving rise to questions regarding Work-Life balance in remote work.  Previous research has primarily been quantitative, providing limited insight into employees' experiences. Hence, this qualitative study aims to investigate the experiences of work-life balance in remote work among office-based employees in a municipality in central Sweden.  Data was collected through semi-structured interviews with eight participants and analyzed using qualitative content analysis. Three main categories emerged: "Better compatibility with personal time," "Challenges establishing boundaries but potentially improved work performance," and "Transformed relationships." The main theme was "Remote work can enhance personal time, family life, and individual work performance, but requires strong boundary-setting skills and hinders informal learning."  The findings reveal that remote work is compatible with personal time and generates a productive work environment for those who can work from home uninterrupted. Not meeting colleagues daily minimizes distractions, but also affects informal learning negatively. Participants described remote work as advantageous for family life. However, the risk of overwork is perceived to be higher, underscoring the importance of developing strategies to establish Work-Life balance. / Distansarbete är en arbetsform som ökat drastiskt under de senaste decennierna, bland annat i takt med att tekniken utvecklats och gjort det möjligt att utföra många arbeten utanför arbetsgivarens lokaler. Detta har medfört att gränsen mellan arbete och fritid har förändrats, vilket väcker en fråga om Work-Life balance vid distansarbete. Tidigare forskning har främst haft en kvantitativ ansats, men det finns desto mindre kvalitativ forskning där ingående information om medarbetares upplevelser framgår.  Denna studies syfte är att undersöka upplevelser av Work-Life balance vid distansarbete bland kontorsanställda medarbetare på en kommun i Mellansverige.  Datainsamlingen har genomförts genom digitala semi-strukturerade intervjuer med åtta respondenter och data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, vilket har mynnat ut i kategorierna: ”Mer kompatibelt med fritiden”, ”Utmaningar med gränssättning men möjlighet till ökade förutsättningar för arbetsprestation” och ”Förändrar relationer”. Temat blev ”Distansarbete kan vara mer gynnsamt för fritiden, familjen och individuell arbetsprestation men ställer högre krav på individuell gränssättningsförmåga och hämmar det informella lärandet”.  Resultatet visar att distansarbete är mer kompatibelt med fritiden samt gynnande för arbetsro och effektivitet för de som har förutsättningar att arbeta hemifrån ostört. Det upplevs också finnas både för- och nackdelar med att få distans till kollegorna – man blir mindre distraherad, men går miste om informellt lärande. Distansarbete beskrivs som underlättande för familjelivet. Risken för överarbete upplevs öka vid distansarbete, så utvecklingen av strategier för gränssättning mellan arbete och fritid beskrivs som central för Work-Life balance.