The working life has changed through a new way of working that is more flexible in both spatially and temporally. This flexibility can bring both opportunities and challenges for employees. The essay examines flexible work from a gender perspective with the aim of describing how men and women experience opportunities and challenges within flexible work and analyze if and how these experiences differ between men and women from a work-life-balance perspective, and then analyze whether the flexible work reinforces or challenges traditional gender norms. The following research questions form the basis for fulfilling the purpose of the essay: How do men and women experience opportunities and challenges within flexible work? How does the experience of flexible work differ between men and women from a work-life balance perspective? How does flexible work reinforce/challenge traditional gender norms? The empirical material has been collected through a qualitative research method, where ten semi-structured interviews were conducted with five men and five women from the same organization. The results showed that both women and men generally had a positive attitude towards spatial and temporal flexibility. Women express to a greater extent than men that flexible work enables a satisfactory balance between work and private life. Respondents did not experience that traditional gender norms were reinforced by flexible work in their own organization, rather that flexible work can challenge expectations placed on women and men in various ways. However, most agree that traditional gender norms still exist in society and that they could have been reinforced by flexible work. The result in the essay shows an ambiguity that shows that flexible work in relation to traditional gender norms can be more complex than previously thought. / Arbetslivet har förändrats genom ett nytt arbetssätt som är mer flexibelt i både tid och rum. Denna flexibilitet kan medföra både möjligheter och utmaningar för medarbetarna. Uppsatsen undersöker flexibelt arbete utifrån ett genusperspektiv där syftet är att beskriva hur män och kvinnor upplever möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet och analysera om och hur dessa upplevelser skiljer sig mellan män och kvinnor utifrån ett work-life-balance perspektiv, för att sedan analyseras om det flexibla arbetet förstärker eller utmanar traditionella könsnormer. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppfylla uppsatsens syfte: Hur upplever män och kvinnor möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet? Hur skiljer sig män och kvinnors erfarenhet av flexibelt arbete utifrån ett work-life-balance perspektiv? Hur förstärker/utmanar det flexibla arbetet traditionella könsnormer?  Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod där tio semistrukturerade intervjuer utförts med fem män och fem kvinnor från samma organisation. Resultatet visade att både kvinnor och män generellt sett har en positiv inställning till den rumsliga och tidsliga flexibiliteten. Kvinnorna uttrycker i högre utsträckning än männen att det flexibla arbetet möjliggör en tillfredsställande balans mellan arbete och privatliv. Respondenterna upplevde inte att de traditionella könsnormerna förstärks av det flexibla arbetet i den egna organisationen, utan snarare att det flexibla arbetet på flera sätt kan utmana de förväntningar som finns på kvinnor och män. Däremot är de flesta överens om att de traditionella könsnormerna fortfarande existerar i samhället och de tror även att dessa hade kunnat förstärkas av det flexibla arbetet. Resultatet i uppsatsen visar på en tvetydighet vilket betyder att flexibelt arbete i relation till traditionella könsnormer kan vara mer komplext än vad man tidigare trott.

I denna studie undersöks enskilda individers upplevelser av work-life balance somverkar inom en högpresterande organisation. Studien bygger på en kvalitativ metod därdatan analyseras genom en induktiv tematisk analys. Efter genomförandet avintervjuerna kunde man sammanställa fyra teman; prestationsbaserad lön, kontroll,ledarskap och arbetskultur. Resultatet visade att samtliga respondenter haft utmaningaratt balansera privat- och arbetslivet och att karaktärsdragen bakom en högpresterandeorganisation upplevs ligga bakom detta. Psykologiska teorier som sedan gick attapplicera på resultatet var Karaseks och Theorells krav, kontroll- och stödmodell samtBakker och Demeroutis jobbkrav- och resursmodell. / This study examines the work-life balance experiences of individuals working in a high-performance organization. The study is based on a qualitative method where the data isanalyzed through an inductive thematic analysis. After conducting the interviews, fourthemes could be summarized: performance-based pay, control, leadership, and workculture. The results showed that all respondents had challenges in balancing theirprivate and work life and that the characteristics of a high-performance organization areperceived to be behind this. Psychological theories that could then be applied to theresults were Karasek and Theorell's demand, control and support model and Bakker andDemerouti's job requirement and resource model.

M. Tech. (Human Resource Management, Faculty of Management Sciences), Vaal University of Technology. / It is essential for universities of technology to employ academics who are willing to go beyond the requirements of the job to contribute to the university’s effectiveness. The developing trend in the organisational behaviour literature indicates that quality of work life (QWL) and job satisfaction are attitudes that have a major impact on organisational outcomes such as productivity, job performance, turnover intention and happiness. Although the relationship between the aforementioned constructs is considered important, there is a scarcity of research regarding these constructs in the context of a university of technology (UoT) in South Africa. The primary objective of this study was to determine the relationship between quality of work life, job satisfaction and happiness among academics at a UoT in southern Gauteng, South Africa. A quantitative research approach and a survey-based descriptive method was used to achieve the primary objective. A structured questionnaire was distributed among 300 academic employees at a UoT in southern Gauteng, South Africa. Means and factor analysis were performed to gather insights of employees in terms of factors of QWL, job satisfaction and happiness of employees and to establish the underlying factors of the constructs respectively. Additionally, a correlation analysis was conducted to establish the strength and direction of the association among the constructs. Finally, a regression analysis was performed to determine the predictive relationship between the constructs. The results of this study indicated positive significant correlations between the factors of QWL, job satisfaction and happiness. Regarding model 1, QWL was entered as the independent variable, and job satisfaction as the dependent variable. With reference to model 2, the independent variable was job satisfaction and happiness the dependent variable. Regression analysis indicated positive predictive relationships between the five factors of QWL and job satisfaction and between job satisfaction and happiness. Based on the findings, it was recommended that the workload of academics should be reassessed to reduce pressure, task overload and mental exhaustion that will negatively impact on the QWL. Furthermore, employee involvement in decision making should be introduced to improve academics' job satisfaction. Finally, self-efficacy should be considered to assist academics to have confidence in their abilities to complete their work or achieve their goals.

Mental återhämtning är en viktig del i livet för att må bra och orka med vardagensutmaningar. Lika stor betydelse har mental återhämtning för en elitidrottare, trotts detta är det vanligare att prata om fysisk återhämtning till skillnad från mental återhämtning inom idrottsvärlden. I den här undersökningen är syftet att studera den mentala återhämtningens betydelse för elitidrottare och därför har följande frågeställningar använts för att uppfylla syftet i undersökningen: Upplever elitidrottare att mental återhämtning har en betydelse för en längre elitidrottskarriär och ökade idrottsprestationer? Hur hanterar elitidrottare balansen mellan idrotten och privatlivet och hur upplever dem att mental återhämtning kan hjälpa till att hantera den balansen? Hur upplever elitidrottare att idrottsföreningar arbetar med mental återhämtning och hur upplever elitidrottarna att idrottsföreningarna kan utveckla sitt arbete inom mental återhämtning?  Metoden för undersökningen bestod av en kvalitativ metod i form av intervjuer. För att analysera resultaten av intervjuerna användes en innehållsanalys. Resultatet visade att det är viktigt att ha något meningsfullt vid sidan av idrotten samt en balans mellan idrotten och privatlivet för att få en lång och hållbar karriär. Till sist konstateras att det finns en bristande kunskap om ämnet mental återhämtning hos vissa idrottsföreningar. Utifrån den forskningen som finns inom ämnet mental återhämtning hos elitidrottare stämde resultatet med tidigare forskning. / Mental recovery is an important part of health and a key to endure the daily challenges in everyday life. The mental health is just as important regarding elite athletes to enable strong performances and sustainable careers. Despite this, it is more common to talk about their physical recovery in the world of sports. In this study the purpose is to investigate the importance of mental recovery for elite athletes, it is therefore covering the following issues: Do elite athletes experience that mental recovery is important to enhance their performances and to enable a longer career? How are elite athletes managing the balance between their sport and their private life and what is their view on mental recovery helping them finding the balance? What are the athletes’ views on how the sport teams are working with mental recovery and how do they think that the teams can improve their work within this field?  The method used to search for answers on these issues was a qualitative method enforced by interviews. To study the results of the interview, the content was analysed. The results showed that it is important for the athletes to do something meaningful in their private lives and that their personal life and their professional life are balanced, to get a long and sustainable carrier. Finally, it is found that the knowledge of mental health is inadequate in a lot of sport teams. When analysing earlier studies in this field, it can be concluded that the result from this study is in line with the already known research.

Digitaliseringen i samhället har bidragit till utvecklade teknologier där den dagliga kommunikationen blivit mer digital och det har förändrat samhället vi lever i. Covid-19-pandemin har tvingat organisationer till att stänga ner sina arbetsplatser och ta till tvingande åtgärder för att minska smittspridningen. Åtgärderna har resulterat i ett påtvingat distansarbete där arbetet sker digitalt för medarbetarna. Tidigare forskningen kring påtvingat distansarbete under covid-19 har fokuserats på hur distansarbete påverkar medarbetarnas produktivitet ocheffektivitet. Få studier har gjorts med avseende på hur påtvingat distansarbete påverkar medarbetarnas arbetsmotivation och privatliv. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan påtvingat distansarbete och arbetsmotivation hos medarbetare. Studien bygger på en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av fem semistrukturerade intervjuer som har genomförts på en organisation i västra Sverige. Studien finner att det finns olika faktorer som påverkar arbetsmotivationen där resultatet visar att påtvingat distansarbete till viss del påverkar arbetsmotivationen positivt. Resultatet redovisar även att balansen mellan arbetsliv och privatliv har varit både positiv och negativ under påtvingat distansarbete där personliga förutsättningar har legat till grund för variationen. / The digitalization in society has contributed to developed technologies where daily communication has become more digital and it has changed the society, we live in. The covid-19 pandemic has forced organizations to close their workplaces and take action to reduce the spread of the virus. The actions have resulted in forced teleworking where the daily work is done digitally by the workers. Previous research about forced telework during covid-19 has focused on how telework affects the workers productivity and efficiency. Few studies have been conducted with regards to how forced teleworking affects the workers work motivation and work-life balance. The purpose of this study is to examine the relationship between work motivation and forced teleworking. The study is based on a qualitative research method. The empirical materials consist of five semi-structured interviews that have been conducted on an organization in west Sweden. The Study finds that there are different factors that influence work motivation where the results show that forced teleworking has to some extent had a positive effect on work motivation. The result also shows that work-life balance has been both positive and negative during forced teleworking, where personal preferences have been the main reason for the variation.

Fler och fler personer arbetar på distans, i synnerhet efter covid-19 pandemin. Denna kvalitativa studie belyser HR-chefers upplevelser av distansarbetets konsekvenser för work/life balance, eftersom det inte finns tillräckligt med forskning inom detta område. Frågeställningen lyder: Hur upplever HR-chefer att distansarbete påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv? För att få svar på frågeställningen har semistrukturerade intervjuer genomförts med tio HR-chefer. Resultatet presenteras i form av teman och underteman med tillhörande analys. I analysen har respondenternas utsagor jämförts med tidigare forskning och Sue Campbell Clarks work/family border theory, som utgör studiens ramverk. De huvudteman som identifierades genom tematisk analys är gränssättning, struktur, flexibilitet och arbetstid. Upplevelsen av distansarbetets effekter på balansen mellan arbete och privatliv är delad. För vissa är distansarbete något som underlättar vardagen och som leder till ökade möjligheter att kombinera arbete och privatliv, medan andra har svårigheter att sätta gränser mellan de båda domänerna, vilket påverkar deras välbefinnande negativt. Personliga förutsättningar såsom boende, familjesituation och personlighet verkar ha betydelse för hur väl man trivs och kan anpassa sitt liv efter distansarbete. / People are working remotely to a greater extent, especially after the covid-19 pandemic. This qualitative study sheds light on HR managers' experiences of the consequences of telework for work/life balance, as there is not enough research on this. The research question is: How do HR managers experience that telework affects the balance between work and private life? To answer this question, semi-structured interviews were conducted with ten HR managers. The results are presented in the form of themes and sub-themes with an associated analysis. In the analysis, the respondents' statements have been compared with previous research and Sue Campbell Clark's work/family border theory, which constitutes the framework of the study. The main themes identified through thematic analysis are boundaries, structure, flexibility and working hours. The experience of the effects of telework on the balance between work and private life is divided. For some, teleworking is something that facilitates everyday life and leads to increased opportunities to combine work and private life, while others have difficulty setting boundaries between the two domains, which negatively affects their well-being. Personal conditions such as housing, family situation and personality seem to be important for how well you feel comfortable and can adapt your life to teleworking.

Covid-19 pandemin tvingade världen att ställa om och individer har fått ändra sina sätt att leva och arbeta. Studien behandlade ledarskap och hur anställda i olika chefsbefattningar arbetade med sitt ledarskap när arbetet gick från att vara på plats till vara helt eller delvis på distans samt vilka förändringar organisationen behövt genomföra. Studien genomfördes på en organisation inom industriproduktion. Genom åtta semistrukturerade intervjuer som analyserades med induktiv tematisk analys framkom fyra teman som behandlade att trots de utmaningar som pandemin medfört har organisationen hittat välfungerande arbetssätt som gynnat både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön i hemmet. Ledarskapet ändrades till att fokusera mer på de anställdas välmående efter ökad förståelse gällande att de anställda kunde ha olika behov. Digitala verktyg har varit centrala under pandemitiden och har delvis fungerat bra men även medfört utmaningar. Vidare tog organisationen med sig nyttiga lärdomar till det fortsatta arbetet. / Covid-19 forced the world to take actions in all aspects of life. The purpose of this study was to examine how leaders developed their leadership and what changes the organization had to make to keep the business side going whilst taking care of their employees when the work went remote. The data was based on eight interviews with leaders at an industrial production organization. Through a thematic analysis four themes could be established, all of which focused on the challenges of the pandemic and remote leadership and the solutions the leaders found to ensure good physical and psychosocial work environment during remote work. The focus of leadership changed to becoming more focused on well-being through a knowledge of the fact that different employees have different needs. Digital tools played a central role during the pandemic and though it mostly worked out well, it did bring some challenges.

Problematisering: Inom IT-konsultbranschen har det uppkommit digitala och flexibla lösningar som har gjort att den traditionella arbetsorganiseringen idag känns gammalmodig. Med Covid-19-pandemin kom restriktioner som ställde krav på arbetsgivare att låta de anställda arbeta hemifrån. Detta fenomen har givit upphov till ett ökat intresse av en mer flexibel arbetsorganisering även efter pandemin, där reglering av tid, rum och utförande av arbetsuppgiften förskjuts och görs till ett mer internt ansvar. Detta så kallade gränslösa arbete står som ett nytt arbetssätt inom många företag, vilket innebär att många nuvarande anställdas vardag testas. På grund av ökad efterfrågan på gränslöst arbete, samt att allt fler arbetsplatser övergår till det, är det av stor vikt att studera arbetstagarnas upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för arbetstagarnas upplevelser av förutsättningarna och konsekvenserna av gränslöst arbete efter Covid-19-pandemin. Forskningsfrågor: Hur upplever arbetstagarna förutsättningarna för det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Hur upplever arbetstagarna konsekvenserna av det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Metod: Detta är en kvalitativ enfallsstudie som antar ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer från ett företag som opererar inom IT-konsultbranschen. Studien har utgått från både empiri och teori och har en abduktiv ansats. Slutsats: Covid-19 och den nya arbetsmodellen har ej medfört större förändringar, bortsett från den försvagade regleringen av var arbetstagaren får arbeta ifrån. Arbetstagarnas upplevelser beror på hur, kraven som ställs, den kontroll de innehar och det stöd de har tillgång till, förhåller sig till varandra.

The phenomenon of crunch is well established in the computer game industry, but is still unfamiliar in other areas. Crunch represents a period in the work phase that is characterized by a high and intense workload in connection with deadlines and upcoming game releases that exist in order to speed up a project. This period is most often characterized by being unpaid (Cote & Harris, 2020, p. 161; Cote & Harris, 2021, p. 1). The purpose of this study is to broaden and deepen the understanding of the phenomenon of crunch in the computer game industry from the perspective of computer game developers. The focus of the thesis will be on answering why crunch still exists in the computer game industry, what drives computer game developers to perform a crunch and what effects crunch has on computer game developers. The study's theoretical frame of reference presents five different themes that form the basis for the study's results: passion, motivation, working conditions, culture and work-life balance. A qualitative approach is the chosen method for this study where the empirical material has been collected through eight digital interviews with computer game developers. All interviews were recorded with the approval of the respondents and subsequently transcribed. Furthermore, a thematic analysis was performed on the collected material. The conclusions of the study are that crunch still exists in the computer game industry due to the computer game developers long-standing passion for work, prevailing working conditions and the maintenance of a crunch culture where computer game developers give in to informal demands. Furthermore, there are different factors that drive a computer game developer to carry out a crunch, of which social connectedness, creativity, self-realization, autonomy, competence, personal development, honor and fame are driving forces. The emotions that computer game development generates as well as goal completion are also contributing factors to what drives computer game developers to carry out a crunch. Finally, crunch can lead to many different effects on computer game developers, ranging from physical and mental effects to lack of productivity and creativity, where one’s private life may be affected. The effects of crunch presented in the study are of a negative nature which impacts the health and well-being of computer game developers. Concluding the study is a discussion of the strengths and weaknesses with the thesis including suggestions for future research. / Inom dataspelsindustrin är fenomenet crunch väletablerat, men utanför är begreppet fortfarande främmande. Crunch representerar en period i arbetsfasen som kännetecknas av hög och intensiv arbetsbelastning i samband med deadlines och kommande spelsläpp som existerar i syfte för att skynda på ett projekt. Denna period kännetecknas oftast av att vara obetald (Cote & Harris, 2020, s. 161; Cote & Harris, 2021, s. 1). Syftet med studien är att bredda och fördjupa förståelsen om fenomenet crunch inom dataspelsindustrin utifrån dataspelsutvecklares perspektiv. Fokus i uppsatsen kommer att ligga på att besvara varför crunch fortfarande existerar inom dataspelsindustrin, vad som driver dataspelsutvecklare att genomföra en crunch samt vad crunch har för effekter på dataspelsutvecklare.  Studiens teoretiska referensram presenterar fem olika teman som ligger till grund för studiens resultat. De fem teman som behandlas i studien är passion, motivation, arbetsförutsättningar, kultur och Work-life balance. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats där det empiriska materialet har samlats in via åtta digitala intervjuer med dataspelsutvecklare. Samtliga intervjuer har spelats in med godkännande av respondenterna och därefter transkriberats. Vidare så utfördes en tematisk analys på det insamlade materialet.  Slutsatserna i studien är att crunch fortfarande existerar inom dataspelsindustrin på grund av dataspelsutvecklarnas långvariga passion till arbetet, rådande arbetsförutsättningar och upprätthållandet av en crunch-kultur där dataspelsutvecklare ger vika för informella krav. Vidare finns det flera olika faktorer som driver en dataspelsutvecklare att genomföra en crunch, varav den sociala tillhörigheten, kreativitet, självförverkligande, autonomi, kompetens, personlig utveckling, ära och berömmelse är drivkrafter. Även de känslor som dataspelsutvecklandet genererar och tillfredsställelsen av att uppnå ett mål är bidragande faktorer till vad som driver en dataspelsutvecklare till att genomföra en crunch. Slutligen kan crunch leda till många olika effekter på dataspelsutvecklare, allt från fysiska och psykiska effekter till bristande produktivitet och kreativitet, där även den privata sfären drabbas. Effekterna av crunch som presenterats i studien har varit av negativ karaktär och haft inverkan på dataspelutvecklares hälsa och välbefinnande. Studien avslutas med styrkor av svagheter med uppsatsen samt förslag på framtida forskning.

M. Tech. (Department of Business Administration, Faculty of Management Sciences), Vaal University of Technology. / Retailing refers to the activities involved in selling goods or services to the final consumer for personal use as opposed to business purposes. It is a socio-economic system that gets people together to interchange goods and services for a small payment, which matches the final consumers’ needs. In South Africa, the industry has grown by a yearly average of 3 percent in the past eight years and Gauteng, as a province, contributed 26.5 percent to this growth. Therefore, the retail industry has been growing at a very slow rate. Letooane (2013:2) asserts that that there is a need for research in leadership power bases, QWL and how best the needs of employees can be satisfied to improve their intention to stay. In this reard, the primary objective of the study was to examine the relationship between leadership power bases, quality of work life (QWL) and intention to stay among employees at a selected retail outlet in Gauteng province. The research methodology applied to conduct the study was a consolidation of a literature review and an empirical study.The study focused on the work of French and Raven (1959) power sources, namely coercive, legitimate, reward, referent and expert power. It also looked at QWL as the nature of the workforce in retail today is generally very different from the workforce of the past decades. In addition, the study explored how QWL will assist retailers in enhancing their employees’ intention to stay. A quantitative research approach was followed in this study and a simple random probability sampling method was adopted. A structured questionnaire, divided into four sections, was utilised to survey 300 (both male and female) employees from three branches of the selected retail company in the Daveyton township. The pilot study preceded the main survey and the internal consistency reliability was ascertained. Of the 300 questionnaires distributed to the participants, a total of 285 responses were usable for data analysis (response rate of 95 percent). The Statistical Package for Social Sciences (SPSS), version 25.0, was used to analyse data into descriptive statistics, reliability and validity analysis, correlations and finally, regression analysis, which was used to test the relationship among the constructs under investigation. The results indicated that coercive power base (β=0.456) and legitimate power base (β=0.210) contribute positively to the prediction of QWL, while reward power indicated a negative prediction of QWL (β= -0.044). Furthermore, the influence of QWL towards employees’ intention to stay was represented by a positive beta weight of (β=0.754). Additionally, all Cronbach’s alpha values ranged from 0.764 to 0.913, (exceeding the threshold of 0.7) thus suggesting that all the items in the scale tap into the same underlying constructs. Results from this research study will assist retailers to increase the QWL levels in their companies by advancing the factors that were identified in this research study. Additionally, these results may enable retail store managers to comprehensively understand how employees perceive power bases and how these employees’ perceptions influence QWL and, subsequently, their intention to stay. The implications of the results are addressed as well as the limitations of the study and future research opportunities are further identified.