Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i Work-Life Balance hos kvinnor med och utan ADHD-diagnos. Studien ämnade även att undersöka om Work-Life Balance var beroende av individuella faktorer som Generell självförmåga, hemmaboende barn samt civilstånd. Studien var av kvantitativ karaktär, där en webbaserad enkätundersökning genomfördes och genererade totalt (N=145) deltagare. Deltagarna var mellan 20 till 63 år, varav (N=86) kvinnor med ADHD-diagnos (59,3 %) och (N=59) kvinnor utan ADHD-diagnos (40,7 %) som rekryterades med hjälp av snöbolls- samt bekvämlighetsurval. Vid analys av data användes tre separata Two-Way ANOVA. Resultatet visade att det finns en statistisk signifikant skillnad i Work-Life Balance mellan kvinnor med- och utan ADHD diagnos, samt att självförmåga och hemmaboende barn hade en statistisk signifikant effekt på Work-Life Balance, vilket är konsekvent med tidigare forskning på området. Däremot visade studien inte signifikant effekt av civilstånd på Work-Life Balance, detta går i linje med tidigare forskning som inte gett entydiga resultat. Dessa resultat utvärderas i avsnittet diskussion.

How policies offering flexible or unlimited PTO shape employees of different generations’ intentions to stay in behavioral health is not well understood. Using Caplow et al.’s 5Ps theory as a framework, 20 participants of various generations in the workforce were interviewed to explore the perceptions of flexible or unlimited PTO policies among behavioral healthcare workers as they related to perceptions of satisfaction, productivity, and intent to leave. Eight themes emerged from thematic analysis. The themes (a) different generational groups have different PTO preferences, (b) PTO policies required responsibility and accountability of workers, (c) PTO policies are not reasons to leave the behavioral healthcare industry, and (d) PTO policies created feelings of being valued and respected among generational workers (e) generational workers feel satisfied with the autonomy they enjoy with PTO policies, (f) generational workers feel satisfied with the amount of time they spend with people as a result of PTO policies, (g) generational workers can focus on working when they feel rested and healthy, and (h) generational workers feel accomplished and in control of their work. Key findings from this study indicated that effectively implementing these policies could improve employee retention and engagement, reduce employee burnout and turnover, and increase employee work-life balance, which is expected not only to improve employee recruitment and retention, but result in better patient care. / Business Administration/Strategic Management

High rates of employee turnover in the legal sector are an internationally recognized problem. Despite persistent efforts from business law firms, many lawyers choose to leave their employer. This suggests these business law firms struggle with talent management and employee retention. Based on several concepts from organizational theory, this study investigates which motivational forces contribute to employee retention at Swedish business law firms. Data has been collected through semi-structured interviews with six respondents; working as associates, senior associate and partner at their respective firms. The empirical findings show that affective, contractual and calculative forces contribute most to lawyers choosing to stay at their law firms. Meanwhile, normative, alternative, behavioral, moral/ethical and constituent factors contributed little or nothing to employee retention. Complementary factors such as compensation, fringe benefits and work-life balance were also not regarded as decisive in the lawyers’ decisions to remain.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan Work-life balance (WLB) och intentionen att säga upp sig (ITQ) hos skiftarbetare. För att undersöka Work-life balance relation till intentionen att säga upp sig delades work-life balance upp i sina underkategorier Work-family conflict (WFC) och Family-work conflict (FWC). En kvantitativ studie genomfördes via en digital enkät som distribuerades ut till 866 trafikoperatörer som arbetar skift inom en statlig myndighet för trafikledning. Av de 886 tillfrågade svarade 235 på enkäten och 188 av dem kom sedan att användas i analysen då 47 av svaren inte var fullständiga. De 188 svaren analyserades genom en hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultatet visade att Work-life balance kan predicera en individs intention att säga upp sig och att Work-family conflikt var den konflikt som förklarade störst del av variansen i ITQ då FWC inte var en signifikant prediktor. Sambandet mellan Work-family conflict och intentionen att säga upp sig var att desto mer Work-family conflict desto högre intention att säga upp sig. / The purpose of this study was to examine the relationship between Work-life balance and Intention to quit among shift workers. To examine the relationship between Work- Life balance and Intention to quit, Work-life balance was split up into its two subcategories Work-family conflict and Family-work conflict. A quantitative study was carried out through a digital survey that was distributed to 866 traffic-operators within a state department that operates in the field of traffic. Of the 866 respondents 235 answered the survey, 47 of the answers were not completed in full and were therefore ejected from the study, total answers used in the study was 188. The 188 answers were analyzed through a hierarchical regression analysis. The results showed that Work-life balance can predict an individual's intention to quit and that Work-family conflict was the conflict that to most extent explained the variance of intention to quit. The result also showed that Family-work conflict were not a significant predictor for intention to quit. The relation between Work-family conflict and intention to quit were displayed in the following way, more work-family conflict resulted in a higher intention to quit.

A work life imbalance emerges when the boundary between work life and personal life is put at sake. It happens when people bring work with them home, or private problems to work. A work life imbalance can lead to psychological issues such as, stress, anxiety, depression, and physical tiredness. Therefore, the current study asks how people experience work life balance, or the lack thereof, to create an in-depth understanding for the dynamics that creates work life balance and imbalance. Different theoretical models were used to address work life balance: spillover theory, inter-role conflict theory and the job demands-resources model theory. Three industrial organizations within the industrial sector, CarCompany1, CarCompany2, and Global-Tech (pseudonyms) were selected for data collection of a sample size of twelve respondents. A qualitative method of research was used with surveys containing open-ended questions, which were used to collect data.Thematic analysis with a deductive approach was used to analyze data into themes and categories, whereby relations between categories and themes were explored. The study's results show that most people from the selected organizations suffer from work life imbalance due to work. The main causes behind the disruption are long working hours, work pressure, job demands, expectations to take work tasks home, an overachieving organizational culture, and demanding management and supervisors. This resulted in stress, anxiety, physical tiredness, and for some a low self-esteem when employees felt that they never did enough at work, no matter the effort they put in. It is concluded that people currently experience work and family imbalance even in a satisfying occupation, with clear work goals and good social relations at work, because of work overload and job demands.

Föreliggande studie undersökte sambanden mellan chefers arbetskrav (logikkonflikter, buffertfunktion), resurser i arbetet (resursbalans, stödjande ledning) samt personliga resurser (självmedkänsla, gränssättning) och upplevd konflikt arbete-privatliv. Data insamlade från 1 817 chefer analyserades med bivariata korrelationer och viktad regressionsanalys. Resultaten påvisade signifikanta positiva samband mellan samtliga arbetskrav och konflikt arbete-privatliv samt signifikanta negativa samband mellan samtliga både arbetsresurser och personliga resurser och konflikt arbete-privatliv. Inga signifikanta interaktionseffekter återfanns för några arbetskrav eller resurser i arbetet och konflikt arbete-privatliv, och inte heller för självmedkänsla-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Signifikanta negativa interaktionseffekter återfanns för både självmedkänsla och gränssättning i relation till logikkonflikter och konflikt arbete-privatliv, samt gränssättning-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Studien bidrar till ny kunskap gällande betydelsen av chefers personliga resurser för minskad konflikt arbete-privatliv.

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan arbetsrelaterad kontroll och Work-Life Balance, samt huruvida upplevelsen av Work-Life Balance skiljer sig mellan kön, ålder och utbildningsnivå. Studien var kvantitativ med deduktiv ansats. Studien utfördes i en offentlig organisation där medarbetarna hade relativt stort inflytande över sin egen arbetstid. De omfattades av ett ”önskeschema” som avsåg att hjälpa dem uppnå balans mellan arbete och privatliv. En webbaserad enkät skickades till medarbetarna och data från N=24 deltagare analyserades. Sambandet mellan arbetsrelaterad kontroll och Work-Life Balance studerades med enkel linjär regressionsanalys. Resultatet visade ett signifikant positivt linjärt samband mellan arbetsrelaterad kontroll Work-Life Balance. Därtill undersöktes om kön, ålder och utbildningsnivå påverkade upplevd Work-Life Balance med Tvåvägs ANOVA. Resultatet visade att det inte fanns en signifikant huvudeffekt på Work-Life Balance med avseende på kön, ålder eller utbildningsnivå. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur svenska arbetares liv har påverkats avcoronapandemin. Eftersom en undersökning som omfattar alla livets aspekter skulle bli allt föromfattande avgränsades studien till att undersöka utvalda områden. De olika aspekter som valdesvar stress, work life balance (livspusslet), arbetsförhållande och känsla av sammanhang (KASAM)för att på detta sätt försöka få en uppfattning av om, och i så fall hur, Covid-19 påverkade arbetarnasliv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som distribuerades via sociala medier.Enkäten baserades på teori om begreppen stress, work life balance och KASAM och kompletteradesmed bakgrundsfrågor till de som svarade. I den teoretiska referensramen redogörs det för de begrepp som låg till grund för enkäten samtresultat av undersökningar från andra instanser och myndigheter som har genomförts vid andratillfällen än min egen. Den teoretiska referensramen operationaliserades i en enkät somdistribuerades genom sociala medier (Facebook) genom en form av bekvämlighets- ochsnöbollsurval på så vis att inlägget som länkade till undersökningen innehöll en uppmaning attsprida enkäten. Undersökningen riktade sig till alla arbetare i Sverige och totalt inkom 108 svarvarav 102 var från personer med arbete. Resultatet visar att vissa effekter av pandemin tycksförekomma men att underlaget analysen bygger på är tunnare än önskvärt.

This study targeted to assess the social and individual telework implications, besides theprobable permanent outcomes that could be produced. In line with this purpose, a survey wasperformed on a sample of 118 Romanian workers, on which a model was established,dependent on structural relational modeling. The model comprises 5 latent variables, aimingtelework aspects from one side and in contrast, its probable impacts on the society andindividuals. At the level of the individual, the study outcomes highlighted that telework couldcorrelate to a well work-life balance and could also aid teleworkers to advance definiteteleworking capabilities. At a level of the society, telework could produce supportableinfluences aiming at the long-term workforce’s management and delivering solutions toprobable raised issues at domestic community scales. The managerial consequences of thisresearch were focused on the requirement to execute a sequence of supportable HRmanagement tactics and effectual staff training and progress programs. Furthermore, firmsrequire being further proactive in supposing corporate social accountabilities.

På grund av pandemin har individer i allt större utsträckning arbetat från det egna hemmet. Detta har resulterat i att förutsättningarna gällande hur arbete ser ut har förändrats och gränserna mellan arbetsliv och privatliv har blivit allt otydligare. Som en konsekvens av de otydliga gränserna mellan arbetsliv och privatliv påverkas livspusslet för många familjer. En del kämpar med att få gränserna att se ut som om de gick till arbetsplatsen och andra blandar friskt sin tid mellan arbetsliv och privatliv. Syftet med rapporten är att undersöka hur individer har förvaltat och hanterat sin tid i samband med hemarbete.  Den teoretiska referensramen behandlade en rad olika teorier, vissa mer etablerade och andra som utvecklade variationer på redan befästa teorier som berör balansen mellan arbetslivet och det privata livet. Balansen förklaras med hjälp av work life balance och även konflikter som kan uppstå mellan arbetsliv och privatliv. Vidare behandlade vi hemarbetets förutsättningar genom att ta upp digitalisering och flexibilitet i arbetslivet. Men även olika former av gränsdragningar kopplade till segregering och integrerings-strategier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och åtta personer som hade barn mellan åtta månader och tolv år. Våra intervjupersoner är bosatta i Mellansverige och hade arbetat administrativt i hemmet under delar av pandemin. Intervjupersonernas berättelser analyserades med hjälp av de teorier vi valt att ha som utgångspunkt. Syftet med studien besvarade vi med hjälp av tre frågeställningar. Studiens slutsats visar att våra intervjupersoner i många fall har ett tillitsbaserat ledarskap och hög flexibilitet i sitt arbete. De begränsningar som intervjupersonerna behöver förhålla sig till är barnomsorgen/skola och möten via teams. Alla intervju-personer utförde mer eller mindre någon vardagssyssla under arbetsdagen för att underlätta sin vardag på den privata tiden. Trots att intervjupersonerna har arbetat minst lika mycket som tidigare och många gånger mer, upplever de ändå att de har mer tid över till det privata livet, vilket vi kan koppla till frihetskänslan och makten att äga och planera sin tid själv. Valet flera av de intervjupersonerna har gjort med sin tid, är att de i flera fall minskat tiden på barnomsorgen för att få en mindre stressig vardag för sina barn.