<p>The purpose of this study was to find out whether young women´s conceptions on femininity are based on school culture or other possible factors. The theory chosen for this study is the sociological perspective. A theory where sociologists such as Emile Drukheim, Talcott Parsons and Pierre Bourdieu are all prominent. The discussion links to <em>Habitus </em>and their theories on social, cultural and collective groups. A qualitative method has been used. Ten young women have bee interviewed and their answers have been compared and analyzed for results. The women has been divided into two segments. One consisting of the ethnically Swedish young women and one out of non-ethnically Swedish young women. In conclusion, the ethnically Swedish group of young women are all involved in building up the norm at the particular school examined. Furthermore, the non-ethnically Swedish young women are followers of this norm. Conceptions on the current heterosexual norm that exists within the school culture are built based upon the different social groups.</p><p><em> </em></p>

<p>The aim of this study was to describe young women's experiences of midwives/ gynaecologists treatment in connection to gynaecological examination. A further aim was to achieve a better understanding of the factors that can form the basis of the experience of treatment. A qualitative study was performed in which the participants (N=10) was Swedish-speaking women aged 18-25 years, with experience of at least one gynaecological examination. Data were collected through semi-structured interviews, using an interview guide. The material was analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) method for qualitative content analysis. The results were presented based on the two overarching themes that were found; <em>The importance of a confirmatory communication</em> and <em>A respectful and empathic approach</em>. The twelve underlying categories represented the factors that gave rise to the experience of treatment. Under the theme <em>The importance of a confirmatory communication</em>, the following categories were placed: Continuous dialogue, Information, Choice of words and comments, Tone of voice, Confirmation and Non-verbal communication. The theme <em>A respectful and empathic approach</em> contained the following categories: Respectful, No set of values, Empathic, Responsive/conformed, Inviting and Easy-going approach. Conclusion: Women's experiences of treatment in connection to gynaecological examination were in general described in positive terms, but with some negative elements. The results of this study indicate a need for an individualized treatment which most likely should be characterized by the attitudes mentioned above.</p> / <p>Studiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelser av barnmorskors/gynekologers bemötande i samband med gynekologisk undersökning. Vidare var syftet att uppnå en ökad kunskap för de faktorer som kan ligga till grund för upplevelsen av bemötandet. Studien var av kvalitativ ansats där deltagarna (N=10) var svensktalande kvinnor i åldrarna 18-25 år, med erfarenhet av minst en gynekologisk undersökning. Den kvalitativa forskningsintervjun användes som datainsamlingsmetod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Materialet analyserades kvalitativt enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två funna övergripande teman; <em>Betydelsen av en bekräftande kommunikation </em>och <em>Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt. </em>De sammanlagt tolv underliggande kategorierna representerade de faktorer som låg till grund för upplevelsen av bemötandet. Under temat <em>Betydelsen av en bekräftande kommunikation </em>placerades följande kategorier: Kontinuerlig dialog, Information, Ordval och kommentarer, Tonfall, Bekräftelse samt Icke verbal kommunikation. Tema <em>Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt </em>utgjordes av kategorierna Respektfullt, Värderingsfritt, Empatiskt, Lyhört/anpassat, Inbjudande samt Lättsamt förhållningssätt. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av bemötande i samband med gynekologisk undersökning beskrevs i övervägande positiva ordalag, dock med vissa negativa inslag. Studiens resultat indikerar ett behov av ett individanpassat bemötande vilket lämpligen karaktäriseras av ovan nämnda förhållningssätt.</p>

Thesis (M.S.)--University of Delaware, 2005. / Principal faculty advisor: Ruth E. Fleury-Steiner, Dept. of Individual & Family Studies. Includes bibliographical references.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att jämföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i växelvis boende med unga kvinnor som har bott i kärnfamilj. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes där sammanlagt tio kvinnor medverkade i åldern 16-20 år. Med hjälp av en intervjuguide, som innehöll frågeställningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med föräldrar, syskon, släkt och vänner, besvarades frågeställningarna. Utgångspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansågs relevant då känslan av sammanhang grundläggs i barndomen och fokuserar på god hälsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kärnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet från ett växelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till både boendeform, fritid och föräldrarelationen. Studiens slutsats var att dessa kvinnor upplevde fler stressfaktorer i sin omgivning, där framförallt föräldrarnas konfliktnivå och lojalitetskonflikten var avgörande. Därutöver framkom att syskonstödet kunde vara mer betydelsefullt än föräldrastödet för kvinnorna med erfarenhet av ett växelvis boende. / The main objective in this study was to examine if womens’ experience of stress differs depending on their form of living, core family as compared to living alternatingly with mother and father. The method chosen was focus group interviews with two groups with ten young women in the age of 16 to 20 years. The interviews were designed to elicit a discussion on the topics given in the interview schedule. This schedule contined questions about the concept of stress, how the participants experienced their form living and contact with parents, siblings, relatives and friends. The starting point of the analysis has, among other research, been Antonovskys theory of KASAM. The theory was considered to be relevant because the basic idea in the theory is that the founding of “a sense of coherence” develops during childhood and focuses on good health during this period. The results showed, among other things, that the informants in core families only expressed school related stress while the informants in the group alternating between the parents stated that their stress was more connected to their living arrangement, spare time and the relationship with their parents. Moreover, this group also expressed the conflicts between their parents and the sense of loyalty towards the parents as stressfull. In addition to that the study showed that support from siblings could be of more crucial importance compared to parental support for the young women in the “alternating living” group. To sum up, the conclusion of this study is that the women in the “alternating living” group experienced more stress factors in their surroundings.

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar i samhället idag.  Självskadebeteendet kan vara ett sätt för dem att lindra sin ångest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osäkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att, genom kvalitativ analys av fyra självbiografier, beskriva unga kvinnors upplevelser av självskadebeteende. Resultatet bygger på fyra huvudkategorier med vardera två subkategorier som illustreras och förtydligas med citat från författarna. Huvudkategorierna speglar fyra områden som har stor betydelse för utvecklingen av självskadebeteendet. Resultatet beskriver författarnas gemensamma erfarenheter av självförakt och utanförskap, samt deras olika uppväxtförhållanden och personligheter. Diskussionen betonar att vårdpersonalen bör närma sig lidandet bakom självskadebeteendet med förståelse och respekt, vilket kräver kunskap om patienter som skadar sig själva. / The mental unhealthiness amongst young women is increasing in society today. Self-harm behaviour can be a way for them to alleviate their anxiety. Previous research shows that nurses perceive powerlessness and uncertainty for this population. The purpose of this study is to describe the experiences of self-harm behaviour in young women through qualitative analysis of four autobiographies. The result is based on four major categories, each with two subcategories, illustrated and clarified with quotations from the authors. The major categories reflect four areas of key importance to the development of self-harm behaviour. The result describes the authors' common experience of self contempt and alienation, and their different growing conditions and personalities. The discussion emphasizes that health care providers should approach the suffering behind self-harm behaviour with understanding and respect, which requires knowledge of patients harming themselves.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                       Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt. Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll. Ur ett sociologiskt och sexologiskt perspektiv kretsar det teoretiska ramverket kring Gisela Helmius definitioner av samhällelig sexualsyn samt Gayle Rubins sexhierarki. De metoder som använts är huvudsakligen en kritisk diskursanalys med fokus på texternas konstruktivistiska funktion samt en mindre kvantitativ analys som ger svar på hur stor del av medieinnehållet som berör sexualitet. Empirin grundas på elva stycken livsstilsmagasin riktade till unga kvinnor.                       Av analysen framkommer att cirka nio procent av innehållet i de undersökta tidningarna berör sexualitet i någon form. Det framkommer också att de undersökta tidningarna är präglade av den restriktiva sexualsyn som råder i Sverige, vilken sannolikt delvis är ett resultat av ovan nämnda avsexualisering. Detta yttrar sig främst i ett befästande av den rådande kärleksideologin där sexualiteten endast får röra sig inom kärlekens, heterosexualitetens och tvåsamhetens ramar. Det framkom också att de undersökta tidningarna bidrar till ett osynliggörande av det kvinnliga sexuella könet. / Given that the media can be defined as a socialization factor and that sexuality is a topic that is often aired in various media, the purpose of this qualitative analysis is to examine how the media portrays sexuality and more specifically women's sexuality. The reason for examining women's sexuality is that women during the 17th century were constrained in their sexuality compared to men, and this constraint most likely has made an inprint on society to this day. This study poses three questions, the first concerns if the desexualisation of women characterizes the lifestyle magazines today. The second question examines which words that are used in lifestyle magazines to describe the female genitalia. The third question focuses on to which extent the media content in lifestyle magasines is characterized, directly or indirectly, by sexuality. From a media and communications perspective the study has a theoretical framework based on agenda setting and how media is able to influence its users, the young users in particular. The research done by Jenny Kitzinger plays a central part. From a sociological and a sexological perspective the theoretical framework revolves around Gisela Helmius' definitions on ideas of sexuality in society and Gayle Rubin's hierarchical valuation of sex acts. The methods that have been used are a critical discourse analysis which examines the constructivist function of the texts and a smaller quantitative analysis to examine to which extent the media content concerns sexuality. The empirical data is based on eleven lifestyle magazines aimed at young women. The analysis reveals that nine percent of the content in the examined magazines concerns sexuality in some way. It also reveals that the examined magazines are characterized by the idea of a restrictive sexuality which prevails in Sweden, which problably is a result of the above mentioned desexualisation. This manifests primarily in the consolidation of the prevailing ideology of love, where sexuality only is allowed within a framework of love, heterosexuality and monogamy. The magazines also contribute to making invisible the female sexual genitalia.

The purpose of this thesis is to find out how young girls reason about norms and attitudes towards female sexuality. Through a qualitative research approach ten girls in grade 9 has discussed in two focus-groups on what is typically female, the ideal images of the ultimate woman as well as what is considered to be characteristic of female sexuality. The results were analyzed using Tina Mattson's theory of intersectionality, Beverly Skeggs theory of respectability and Göran Burenhults thoughts about biology and sexuality. Some of the main findings are that the girls in the study associate femininity primarily with external attributes and beauty and the ideal image of the woman is beautiful, yet independent. Further they describe different conditions for boys and girls to explore their own sexuality, and also that for girls the risk of being branded a "whore" is ever present. Moreover, the results reflect an overall heteronormativity and that ethnicity and culture play a role in how girls relate to the topic.

Athletic environments subject athletes to evaluation not only on performance, but also on appearance (Krane et al., 2001). This likely facilitates self-conscious emotions, which have a self-evaluative focus (Leary, 2004; Tracy & Robins, 2004). However, self-compassion might serve as a buffer against the self-conscious emotions by countering self-evaluative processes. The purpose of this study was to explore the relations between self-conscious emotions (i.e., shame, guilt, authentic pride, and hubristic pride) and self-evaluative thoughts and behaviours (i.e., social physique anxiety, obligatory exercise, objectified body consciousness, fear of failure, and fear of negative evaluation) for young women aged 13 -18 involved in high school sport (N = 151). The role of self-compassion as a moderator variable between self-conscious emotions and self-evaluative thoughts and behaviours was also explored. Consistent with the contention that shame and hubristic pride may be less adaptive than guilt and authentic pride, shame and hubristic pride showed positive relations with fear of failure (r = .26 and .20, respectively) and fear of negative evaluation (r = .21 and .21, respectively). Hubristic pride was also positively related to objectified body consciousness (r = .32). Conversely, guilt and authentic pride showed negative relations with objectified body consciousness (r = -.20 and -.34, respectively). Authentic pride also showed negative relations to fear of failure (r = -.38) and fear of negative evaluation (r = -.37). Self-compassion was negatively related to shame (r = -.32) and positively related to authentic pride (r = .42), but had no relation with guilt and hubristic pride. Self-compassion was also negatively related with social physique anxiety (r = -.39), objectified body consciousness (r = -.34), fear of failure (r = -.38), and fear of negative evaluation (r = -.37). Additionally, self-compassion was found to explain variance beyond self-esteem on objectified body consciousness (∆R2 = .07), fear of failure (∆R2 = .11), and fear of negative evaluation (∆R2 = .06). A significant interaction effect was found with self-compassion on the relation between shame and obligatory exercise, suggesting that even moderate levels of self-compassion may help to buffer some negative effects of shame. Taken together, these results suggest that self-compassion might be an important resource for young women involved in sport in managing self-conscious emotions.

Bakgrund: Sedan 1975 när abortlagen i Sverige trädde i kraft, har kvinnor själva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvård tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och känslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors känslomässiga upplevelser av abort är därför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors känslomässiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie där nio artiklar samlades in och analyserades. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier vilka var Känslomässiga upplevelser i samband med beslutet, Känslomässiga upplevelser i samband med ingreppet och Känslomässiga upplevelser efter aborten. Kategorierna tar upp både positiva och negativa känslor som berör abortupplevelsen. Diskussion: Tre centrala fynd diskuterades utifrån de tre resultatkategorierna. Dessa fynd belyser kvinnornas oro och rädsla i samband med beslutstagandet, kvinnornas känsla av lättnad de upplever direkt efter aborten och känslan av upprördhet och ledsamhet som kan finnas hos kvinnorna flera år efter aborten. Slutsats: Då abortupplevelsen är individuell, är det viktigt att sjuksköterskan ser till hela kvinnans upplevelse, både det fysiska, psykiska och känslomässiga.