The aim of this study is to examine how teachers view their teaching in civics in vocational programmes. The question formation are: in what extent civic teachers choose to connect the subject with the student’s future profession. Also how the teaching conditions in civics differ between vocational- and pre-university programmes. Lastly the study examines how the teachers experience that their teaching in civics has change since the upper secondary school reform in year 2011. The data was collected through nine interviews with teachers in civic who teach at vocational programmes in Jönköping municipality. The two theories used in the study is the motivational process and Kolbs learning styles. The result show that all the teachers choose to connect their subject with the students’ future profession. But in which extent the teachers choose to do it differs, depending on student’s wishes and the possibility of doing natural connections between the subject and the profession. The terms that differ between vocational- and preuniversity programmes civic lessions are the student’s motivation and how the students learn the best. The biggest change after GY11 is that the teacher’s feel that they have less time but as much material as before. They think it’s harder to do all the different parts of the course because they don’t have enough time. It’s also harder to individualize. The result consistently show that the teaching are most effected by which type of group the students consist of.

Syfte med föreliggande arbete är att få en uppfattning om hur specialpedagoger på olika gymnasieskolor tänker kring diagnosen dyslexi. Utifrån detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger från olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna ställdes frågor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sätt att upptäcka elever med specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter. I studien framgår att de skolor som är representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjälpmedel till elever som behöver ytterligare hjälp för att klara målen som står i kursplanen. I undersökningen framgår också vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera resultaten av den grundläggande läs- och skrivundervisningen, både på individ- och skolnivå. Det är framför allt viktigt att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter vid så tidig ålder som möjligt. Genom den här undersökningen har jag kunnat visa på olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers läs- och skrivsvårigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berättelser. Det är sannolikt så att resultatet hade sett annorlunda ut om jag valt att intervjua fler respondenter från andra gymnasieskolor och i andra kommuner. Resultatet visar att i de skolor som är representerade i uppsatsen, erbjöds flera olika sorters hjälpmedel till elever som behöver ytterligare hjälp för att klara målen som står i kursplanen, även om de inte hade fått diagnosen dyslexi. Övergången från högstadiet till gymnasiet, för en elev med särskilda svårigheter för läsning och skrivning, sker oftast utan större problem. Kommunikationsproblem förekommer dock när övergången sker från en kommun till en annan.

No description available.

Syftet med studien var att mäta elevernas kunskaper inom området evolution på yrkesförberedande program. En enkät delades ut till elever på en gymnasieskola med frågor som hade fasta och öppna svarsalternativ. Ett statistiskt test (Kurskal-Wallis) användes när materialet tolkades. De alternativa evolutionsidéerna dominerade svaren på flersarsfrågorna medan det hos de öppna frågorna var en dominans av vet ej/ingen aning svar. Det fanns ingen skillnad på rangen hos enkätfrågorna med öppna svar och intresset av att läsa naturkunskap b eller biologi. Förkunskaperna hos eleverna på yrkesförberedande program var liknande dem hos elever som läser biologi på gymnasiet.

Denna uppsats behandlar i första hand elever som är frånvarande från lektionerna i idrott och hälsa samt vilka anledningar de anger till att vara det. Vi har varit ute i sammanlagt sex klasser på yrkesförberedande program på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i varför vissa elever är frånvarande från ämnet. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i ämnet idrott och hälsa för att minska frånvaron, vilket har gett oss en inblick i vad de är nöjda/ missnöjda med. Resultatet visar att elever anger en viss anledning till varför de är frånvarande vid olika tillfällen och en helt annan till varför de tror andra elever inte är med på lektionerna i idrott och hälsa. Den vanligaste orsaken som eleverna själva nämner till att vara frånvarande är skada eller sjukdom. Jämför vi det med varför de tror att andra elever inte deltar så är det vanligaste svaret att de inte orkar. Eleverna vill också förändra lektionsinnehållet på så sätt att de vill ha mer av viss aktivitet och då speciellt bollspel.

Denna studie har ett syfte att jämföra hur elever på landsbygden respektive i storstaden upplever sina framtidsmöjligheter och att nå sitt framtida drömyrke. Eleverna går i årskurs 9 och har gjort sitt första val, nämligen till gymnasiet. Vi har dels gjort en enkätstudie och dels gjort två kvalitativa fokusgruppsintervjuer bland 9:or på landsbygden och i storstaden för att få svar på våra frågeställningar. Studien visar vad eleverna drömmer om, vilket val de gjort till gymnasiet, vilka faktorer som påverkat valet, vilket deras tänkbara jobb för framtiden är och hur de ser på sina möjligheter att bli det de drömmer om samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har spelat i valprocessen. Resultatet och analysen är indelad i tre teman. Det första temat är framtidsval och framtidsmöjligheter, det andra är påverkansfaktorer och det tredje är studie- och yrkesvägledarens roll. Enkäterna och de två kvalitativa fokusgruppsintervjuerna visar på intressanta resultat. Då eleverna på landsbygden och i storstaden gjort sitt första framtidsval visade enkäten att det är en majoritet av elever på landsbygden som valt ett yrkesförberedande program och i storstaden har majoriteten valt ett högskoleförberedande program. Från fokusgruppsintervjuerna fanns ingen skillnad mellan regionerna utan alla informanter har valt ett högskoleförberedande program. Studien visar på att det finns en skillnad mellan killar och tjejer gällande valet till gymnasiet samt mellan tjejer på landsbygden och tjejer i storstaden. Följdfrågan om hur säkra eleverna känner sig på sitt val till gymnasiet visade inte så stor skillnad mellan region utan istället mellan tjejer och killar. Vidare visade enkäten att 48,8 % på landsbygden respektive 47,8 % av eleverna i storstaden upplever sina möjligheter att nå sina drömmar som stora. En central slutsats är att synen på framtidsmöjligheterna på landsbygden respektive storstaden inte skilde sig så mycket åt. Studie- och yrkesvägledarens roll visade studien däremot att det skilde sig på landsbygden respektive storstaden vad respondenterna och informanterna tyckte. Studien visade att olika faktorer påverkade elevernas val och detta var mycket intressant. Det framkom fler faktorer än dem vi angett i enkäten. Många svarade till exempel ”annat” istället för att ringa in något av de alternativ som vi angett. Detta visar på vad mycket det finns att lära som studie- och yrkesvägledare genom elevernas egna upplevelser och att det finns likheter och skillnader mellan landsbygden och storstaden. Förutsättningar beror på många olika faktorer, inte bara geografiska förutsättningar. Både på landsbygden och i storstaden ser majoriteten av eleverna, både tjejer och killar stora framtidsmöjligheter. Dock har vissa hinder och en oro framkommit men genom fokusgruppsintervjuerna handlar det om att jobba hårt för att nå dit de vill. Som det ser ut i studien anser en majoritet att studie- och yrkesvägledaren inte haft så stor roll men det visade sig också där finnas skillnader mellan region.

<p>This essay is about integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education in a Swedish Upper secondary school. The purpose of the essay was to examine if integration of the subjects increases the students` motivation for, interest in and knowledge of the subject Swedish. Other purposes were to examine how the teachers organize their teaching of Swedish in order to adjust it to the students’ interests and to examine the students’ attitude towards Swedish as a subject.</p><p>The essay also describes the recent development of the vocational training education of Swedish Upper secondary school and presents theories about learning and other examinations about teaching of theoretical subjects at the vocational training education.</p><p>The examination carried through with a questionnaire which was distributed to the students at three programs at the school and interviews with the headmaster and two teachers. The result of the study showed that a small majority of the students believe that integration increases their motivation in and knowledge of Swedish. A small majority of the students did not believe that integration increase their interest in Swedish. Most students think that Swedish is an important subject and a majority are positive to an adjustment of the subject so that it will integrate more with the education as a whole.</p>

Syftet är att undersöka gymnasieelevers motivation till undervisningen i idrott och hälsa med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes i åtta klasser, både på studie- och yrkesförberedande program och på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i vilka faktorer som påverkar elevernas deltagande och icke deltagande i undervisningen i idrott och hälsa 1 och om det fanns några likheter/ skillnader mellan de studie- och yrkesförberedande programmen samt mellan flickor och pojkar. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i undervisningen i idrott och hälsa för att öka motivationen till deltagande. Resultatet visar att både inre och yttre motivationsfaktorer påverkar elevernas motivation till undervisningen i idrott och hälsa. Lektionsinnehåll och bra betyg är två av de främsta motivationsfaktorerna som genererar den höga närvaron och positiva inställning som ämnet i många fall inger. De elever som inte alltid upplever ämnet idrott och hälsa som positivt och viktigt anger orsaker som att ämnet ibland känns onödigt och inte alltid så seriöst. Utifrån resultatet kan den största skillnaden mellan de jämförda grupperna utläsas på frågan om motiverande lektionsinnehåll. Majoriteten pojkar samt elever på de studie- och yrkesförberedande programmen anser att bollspel är den mest motiverande aktiviteten samtidigt som flickorna anser att den främsta motiverande aktiviteten är styrka och kondition. Roligare lektioner samt ett mer varierat lektionsinnehåll anges som de främsta faktorerna som skulle motivera eleverna mer.

<p>Sammanfattning</p><p>Det här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor.</p><p>Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ”Ung i demokratin” upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden. Vilka fakta och uppfattningar av demokrati och värdegrund uttrycks i undervisningen?</p><p>Vi har valt att intervjua lärare och få höra deras resonemang kring de arbetssätt som de använder sig av. I uppsatsens resultat kan vi se att lärarna på de två typerna av program har liknande förhållningssätt när det kommer till samhällskunskapsundervisningen och de har lagt lika vikt på demokratiaspekter. De har både talat om och arbetat med demokratifrågor för att ge eleverna en bild av vad det innebär att vara en demokratisk samhällsmedborgare.</p><p>Vi förstår det som att lärarnas planering av samhällskunskapsundervisning utifrån demokrati- och värdegrundsfrågor grundades på den gällande kursplan och läroplan. Vi anser att mer livskunskap i skolan med värdegrundsövningar är nödvändigt men vi tycker att skillnaden i elevers kunskaper kring demokrati har andra faktorer såsom vänskapskrets, familj och medial påverkan.</p>

<p>This paper is named “<em>The status of the programme is low” – Gymnasium teacher’s thoughts and attitudes towards students in the vocational- and the educational programmes. </em>The purpose is, as the title reveals, to examine the attitude of four teachers in the Swedish gymnasium towards the vocational and the educational programmes and the students that attend either one of them. This purpose is accompanied by research which says that the educational programmes’ status is higher than one of the vocational programmes. The main questions asked are which differences that exist between the teacher’s descriptions of the vocational programmes in comparison to the educational programmes, as well as in which ways the teachers are upholding possible attitudes towards the various students.</p><p>The method that this paper is made with is a qualitative analysis of the interviews with the four different teachers from four different programmes in one gymnasium. The transcription of the interviews is the subject of analysis. As theory, both the theories of Edward W. Said and Michel Foucault are used in this study. Said´s book <em>Orientalism</em> focuses on the difference between the “we” and “the other”. Foucault talks in his theory of the <em>discourse</em> and of <em>power,</em> about how the persons and/or things with the power in a certain discourse are the ones that also have access to define that which is considered as knowledge.</p><p>The conclusion is, among other things, that the teacher’s attitudes towards the students in the different programmes correlate with the existing discourse in Swedish schools which says that the educational programme’s status is higher than that of the vocational programmes. The teacher’s enthusiasm to express that there is a hierarchy between the different programmes also corresponds to previously done research about students. This research says that students in low status programmes are more willing to talk about and acknowledge the hierarchy, while the students in high status programs, tend to undermine or deny that the hierarchy even exists.</p>