<p><strong>Aim and question at issue:</strong> The aim of this study is to compare the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A between students studying vocational and further education preparatory programs at upper secondary school.</p><ul><li>What level of motivation do the students of the two programs have towards participation in the course Idrott och hälsa A.</li><li>What kind of motivational factors are important for students in the two programs concerning participation in the course Idrott och hälsa A </li><li>According to the students of the two programs, what type of motivational factors would increase the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A. </li></ul><p><strong>Method:</strong> A quantitative study has been carried out using a questionnaire. Thirteen randomly chosen upper secondary school classes were included in the county of Stockholm, 7 of them in the vocational program and 6 of them in the further education preparatory program. The questionnaire was filled out by 278 students, 120 in the vocational program and 158 in the higher education preparatory program. The response frequency for the study was 92 %.</p><p><strong>Results: </strong>The results of this study show that the majority (77%) of all students in the population are highly motivated to participate in the course Idrott och hälsa A. The result shows a significant difference between the students in the two groups. The students in the higher education preparatory program show higher motivation (86%) towards participation in the course Idrott och hälsa A than the students in the vocational program (65%). The types of motivational factors are defined as external and internal. The students in the higher education preparatory program show higher extent of internal and external motivational factors than students in the vocational program. The factors mentioned by the students that would have a positive effect on their motivation to participate in the course Idrott och hälsa A were highest in the categories activity based (24%) and lesson content (24%).</p><p><strong>Conclusion: </strong>The conclusion of the study is that the students in both programs have a high level of motivation for the course Idrott och hälsa A. The motivation level is significantly higher for the students in the higher education preparatory program than for the students in the vocational program, this is the case for both internal and external motivational factors. According to the students the kind of motivational factors that could increase their motivation are lesson content and activity based factors. One of the interesting findings in this study is the strong correlation between the lack of motivation towards the subject and the lack of interest in further study.</p> / <p><strong>Syfte och frågeställningar:</strong> Syftet med studien har varit att göra en jämförelse mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram i avseende på motivation till deltagande i Idrott och hälsa A.</p><ul><li>Vilken motivationsgrad har eleverna till deltagande i Idrott och hälsa A utifrån programinriktning? </li><li>Vilken typ av motivationsfaktorer motiverar elever på studie- respektive yrkesförberedande program till deltagande i Idrott och hälsa A? </li><li>Vilka motivationsfaktorer anser eleverna själva skulle kunna öka motivationen till deltagandet i Idrott och hälsa A?</li></ul><p><strong>Metod:</strong> Data har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning genomförd på 13 slumpmässigt utvalda gymnasieklasser i Stockholms län, sex klasser med en studieförberedande inriktning och sju klasser med en yrkesförberedande. Enkäten besvarades av 158 elever som går ett studieförberedande program och 120 elever som går ett yrkesförberedande program. Totalt besvarades enkäten av 278 elever av 301 möjliga, vilket innebar en total svarsfrekvens på 92 procent.</p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet visar att majoriteten (77 %) av samtliga elever har en hög motivationsgrad till Idrott och hälsa A. En signifikant skillnad visades i jämförelse av motivation utifrån studieinriktning. Bland elever på studieförberedande program kategoriserades 86 procent som motiverade till Idrott och hälsa A vilket kan jämföras med 65 procent av eleverna på yrkesförberedande program. De två motivationstyperna definieras som inre och yttre motivation. Eleverna på studieförberedande program visade sig ha högre grad av inre och yttre motivation än elever på yrkesförberedande program. De faktorer som eleverna mest frekvent nämnde som faktorer de själva anser skulle öka motivationen till Idrott och hälsa A tillhörde kategorierna aktivitetsbaserade (24 %) och lektionsupplägg (24 %).</p><p><strong>Slutsats:</strong> Resultatet visar på en hög motivationsgraden bland eleverna inom de båda studieinriktningarna dock har motivationsgraden visat sig vara signifikant högre bland elever på studieförberedande program. Likaså har elever på studieförberedande program signifikant högre grad av motivation som grundar sig på både inre och yttre faktorer. De faktorer som eleverna själva ansåg kunde öka motivationen till Idrott och hälsa A var framförallt faktorer tillhörande kategorin aktivitetsbaserat och lektionsinnehåll.</p>

Literacy Practices in Upper Secondary School. The Writing of Construction and Health CarePupilsThe aim of the dissertation is to demonstrate and explain the place and function writing has in allsubjects in two vocational classes in a Swedish upper secondary school. The material has beencollected through ethnographic field studies in construction and health care classes over one schoolyear. The material consists of literacy events, where pupils write, and the context of situation andtext are noted.In theoretical terms the study takes a discourse analysis perspective, where writing is seen fromwithin different frames. Writing is analysed based on an ideological view of literacy inspired byNew Literacy Studies using the context of situation and text with the aim of describing differentliteracy practices in both classes.The material was classified into three different situation types, two school-initiated and one nonschool-initiated. The first school-initiated situation type is orally-governed, the second writinggoverned,while it is less clear how the non-school-initiated type is inspired.In the writing situations we investigate the writing activities that are used, while texts areanalysed based on text acitivites. Writing and text activities are used together to explain the writingcompetences that are used in the writing situations.The conclusions are that writing gets little space and attention in both classes. The healthcare class writes in more situations and also writes longer texts than the construction class.Literacy practices differ between the classes. The health care class demonstrates one schoolgovernedwriting practice, while the construction class moves between two different schoolgovernedpractices. The literacy practices in the construction class are similar to the writing usagethat can be found at a building site. Writing is used in both classes mainly to structure and storeknowledge.The non-school-governed material also shows differences between the classes. Here too morewriting takes place in the health care class. The function of the non-school-governed writing is tocommunicate and inform through writing.

Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om ämnet samhällskunskap, demokratibegreppet och därtill kommer vi även att undersöka hur gymnasielärare arbetar med samhälls- och värdegrundsfrågor. Under vår utbildning på lärarprogrammet med inriktning samhällskunskap har vi läst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ”Ung i demokratin” upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sådan ligger mellan elever på studie-, och yrkesförberedande program, där den senare gruppen har något större demokratisk kompetens. Detta väckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda på om orsakerna till detta kan spåras till lärarnas sätt att undervisa i demokrati och värdegrundsfrågor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällskunskapslärare på ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/värdegrunden. Vilka fakta och uppfattningar av demokrati och värdegrund uttrycks i undervisningen? Vi har valt att intervjua lärare och få höra deras resonemang kring de arbetssätt som de använder sig av. I uppsatsens resultat kan vi se att lärarna på de två typerna av program har liknande förhållningssätt när det kommer till samhällskunskapsundervisningen och de har lagt lika vikt på demokratiaspekter. De har både talat om och arbetat med demokratifrågor för att ge eleverna en bild av vad det innebär att vara en demokratisk samhällsmedborgare. Vi förstår det som att lärarnas planering av samhällskunskapsundervisning utifrån demokrati- och värdegrundsfrågor grundades på den gällande kursplan och läroplan. Vi anser att mer livskunskap i skolan med värdegrundsövningar är nödvändigt men vi tycker att skillnaden i elevers kunskaper kring demokrati har andra faktorer såsom vänskapskrets, familj och medial påverkan.

This essay is about integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education in a Swedish Upper secondary school. The purpose of the essay was to examine if integration of the subjects increases the students` motivation for, interest in and knowledge of the subject Swedish. Other purposes were to examine how the teachers organize their teaching of Swedish in order to adjust it to the students’ interests and to examine the students’ attitude towards Swedish as a subject. The essay also describes the recent development of the vocational training education of Swedish Upper secondary school and presents theories about learning and other examinations about teaching of theoretical subjects at the vocational training education. The examination carried through with a questionnaire which was distributed to the students at three programs at the school and interviews with the headmaster and two teachers. The result of the study showed that a small majority of the students believe that integration increases their motivation in and knowledge of Swedish. A small majority of the students did not believe that integration increase their interest in Swedish. Most students think that Swedish is an important subject and a majority are positive to an adjustment of the subject so that it will integrate more with the education as a whole.

This paper is named “The status of the programme is low” – Gymnasium teacher’s thoughts and attitudes towards students in the vocational- and the educational programmes. The purpose is, as the title reveals, to examine the attitude of four teachers in the Swedish gymnasium towards the vocational and the educational programmes and the students that attend either one of them. This purpose is accompanied by research which says that the educational programmes’ status is higher than one of the vocational programmes. The main questions asked are which differences that exist between the teacher’s descriptions of the vocational programmes in comparison to the educational programmes, as well as in which ways the teachers are upholding possible attitudes towards the various students. The method that this paper is made with is a qualitative analysis of the interviews with the four different teachers from four different programmes in one gymnasium. The transcription of the interviews is the subject of analysis. As theory, both the theories of Edward W. Said and Michel Foucault are used in this study. Said´s book Orientalism focuses on the difference between the “we” and “the other”. Foucault talks in his theory of the discourse and of power, about how the persons and/or things with the power in a certain discourse are the ones that also have access to define that which is considered as knowledge. The conclusion is, among other things, that the teacher’s attitudes towards the students in the different programmes correlate with the existing discourse in Swedish schools which says that the educational programme’s status is higher than that of the vocational programmes. The teacher’s enthusiasm to express that there is a hierarchy between the different programmes also corresponds to previously done research about students. This research says that students in low status programmes are more willing to talk about and acknowledge the hierarchy, while the students in high status programs, tend to undermine or deny that the hierarchy even exists.

Aim and question at issue: The aim of this study is to compare the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A between students studying vocational and further education preparatory programs at upper secondary school. What level of motivation do the students of the two programs have towards participation in the course Idrott och hälsa A. What kind of motivational factors are important for students in the two programs concerning participation in the course Idrott och hälsa A According to the students of the two programs, what type of motivational factors would increase the motivation to participate in the course Idrott och hälsa A. Method: A quantitative study has been carried out using a questionnaire. Thirteen randomly chosen upper secondary school classes were included in the county of Stockholm, 7 of them in the vocational program and 6 of them in the further education preparatory program. The questionnaire was filled out by 278 students, 120 in the vocational program and 158 in the higher education preparatory program. The response frequency for the study was 92 %. Results: The results of this study show that the majority (77%) of all students in the population are highly motivated to participate in the course Idrott och hälsa A. The result shows a significant difference between the students in the two groups. The students in the higher education preparatory program show higher motivation (86%) towards participation in the course Idrott och hälsa A than the students in the vocational program (65%). The types of motivational factors are defined as external and internal. The students in the higher education preparatory program show higher extent of internal and external motivational factors than students in the vocational program. The factors mentioned by the students that would have a positive effect on their motivation to participate in the course Idrott och hälsa A were highest in the categories activity based (24%) and lesson content (24%). Conclusion: The conclusion of the study is that the students in both programs have a high level of motivation for the course Idrott och hälsa A. The motivation level is significantly higher for the students in the higher education preparatory program than for the students in the vocational program, this is the case for both internal and external motivational factors. According to the students the kind of motivational factors that could increase their motivation are lesson content and activity based factors. One of the interesting findings in this study is the strong correlation between the lack of motivation towards the subject and the lack of interest in further study. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att göra en jämförelse mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram i avseende på motivation till deltagande i Idrott och hälsa A. Vilken motivationsgrad har eleverna till deltagande i Idrott och hälsa A utifrån programinriktning? Vilken typ av motivationsfaktorer motiverar elever på studie- respektive yrkesförberedande program till deltagande i Idrott och hälsa A? Vilka motivationsfaktorer anser eleverna själva skulle kunna öka motivationen till deltagandet i Idrott och hälsa A? Metod: Data har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning genomförd på 13 slumpmässigt utvalda gymnasieklasser i Stockholms län, sex klasser med en studieförberedande inriktning och sju klasser med en yrkesförberedande. Enkäten besvarades av 158 elever som går ett studieförberedande program och 120 elever som går ett yrkesförberedande program. Totalt besvarades enkäten av 278 elever av 301 möjliga, vilket innebar en total svarsfrekvens på 92 procent. Resultat: Resultatet visar att majoriteten (77 %) av samtliga elever har en hög motivationsgrad till Idrott och hälsa A. En signifikant skillnad visades i jämförelse av motivation utifrån studieinriktning. Bland elever på studieförberedande program kategoriserades 86 procent som motiverade till Idrott och hälsa A vilket kan jämföras med 65 procent av eleverna på yrkesförberedande program. De två motivationstyperna definieras som inre och yttre motivation. Eleverna på studieförberedande program visade sig ha högre grad av inre och yttre motivation än elever på yrkesförberedande program. De faktorer som eleverna mest frekvent nämnde som faktorer de själva anser skulle öka motivationen till Idrott och hälsa A tillhörde kategorierna aktivitetsbaserade (24 %) och lektionsupplägg (24 %). Slutsats: Resultatet visar på en hög motivationsgraden bland eleverna inom de båda studieinriktningarna dock har motivationsgraden visat sig vara signifikant högre bland elever på studieförberedande program. Likaså har elever på studieförberedande program signifikant högre grad av motivation som grundar sig på både inre och yttre faktorer. De faktorer som eleverna själva ansåg kunde öka motivationen till Idrott och hälsa A var framförallt faktorer tillhörande kategorin aktivitetsbaserat och lektionsinnehåll.

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur eleverna ser på sitt inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och Hälsa A, och vad de har för attityd och inställning till elevinflytande samt att undersöka dels hur deras lärare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till elevernas inflytande. Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever från fyra olika gymnasieutbildningar, två studieförberedande och två yrkesförberedande program, samt deras lärare. Resultatet visar att både lärare och elever generellt är väldigt positivt inställda till att eleverna har inflytande över idrottsundervisningen men att problematik med att utöva inflytande finns. Lärare anger tid- och resursbrist som två viktiga faktorer och det framkommer att elevernas inflytande kan vara begränsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevinflytande som viktigt men avsäger sig i många fall inflytande med motiveringen att de är nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lärarna. Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begränsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lärarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar. / 2010ht4720

The main purpose of this bachelors’ thesis is to add knowledge regarding what strategies students in vocational schools use when assessing information found on the Internet, and their own view of their capabilities regarding this. I also intend to add further to the discussion regarding these students’ usage of libraries available to them. I examined what sources they use, and what criteria students use to pick, or avoid, certain sources. I also examined how they rated their own assessment of information found on the Internet. I conducted a quantitative study spanning three schools, with altogether 42 answers to my poll where most of the questions were multiple choice ones, and a few open questions. After this I analyzed the answers acquired by finding patterns in the students’ answers. The result shows that the participating students have a certain capability when it comes to assessing the value of sources, while their own judgment of their capabilities showed they thought they had shown quite the prowess in assessing information. The participating students preferred search engines when searching for information. The main strategies for judging what source to use were to examine which sources fit the assignment or contained information that they judged unreasonable. They also looked at several sources to compare information between them. They looked more at the sites’ appearance, than the texts’ author.

Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om läsvanor och läskultur på yrkesförberedande program – ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med vårt examensarbete är att det dels ska ge en bild av hur det förhåller sig med läslusten på några yrkesförberedande program, dels att det ska ge en ökad förståelse för hur lärare och elever tillsammans kan arbeta utvecklande och lustfyllt med skönlitteratur. För att kunna besvara syftet har vi valt att intervjua elever och lärare på några yrkesförberedande program. I vår undersökning använder vi oss av en metod som kallas fokusgrupper, eftersom den ofta är inriktad på ett speciellt tema eller ämnesområde. Som teoretisk referensram har vi valt att använda den sociokulturella teorin. Sammanfattningsvis pekar resultatet i vår underökning på att det finns en relativt positiv inställning till att läsa skönlitteratur i skolan samt att man kan arbeta lustfyllt och utvecklande om man utgår ifrån elevernas behov och önskemål. / The aim of our thesis is to give a picture of the reading habits on some vocational courses as well as lead to better understanding between students and teachers on how to work with literature in a stimulating way.

Syftet är att undersöka intresset för komplettering av gymnasiebetyget för de yrkesförberedande programen med ett sammanfattande omdömesbetyg baserat på personliga,teoretiska och yrkesmässiga egenskaper/kunskaper.