Detta arbete kommer att handla om ungdomar i årskurs nio och hur de förberett sig inför gymnasievalet. Syftet med arbetet är att se vilka kopplingar som finns mellan prao och val av gymnasieprogram. Respondenterna har gjort sina gymnasieval och har i första hand valt ett yrkesförberedande program. De tjänstemän som har ställt upp på intervjuer har arbetar med prao på olika sätt. Genom semistrukturerade intervjuer som spelats in har vi samlat in data. De teorier som arbetet bygger på är careership-teorin, happenstance learning theory och cognitiv information processing theory. Det som arbetet kommer fram till är vilka kopplingar som kan länkas mellan prao och gymnasieval, som intressen och drömmar. Andra faktorer som har påverkat respondenternas val är till exempel familj och vänner. Det visar sig också att respondenterna ser prao som ett viktigt och roligt inslag i skolgången. Prao låter även elever att reflektera över yrken och hur dessa passar de eller ej. / This thesis will investigate how adolescents in the ninth grade have prepared themselves for the upper secondary school choice. The purpose with this thesis is to see couplings between practical work-experience and upper secondary school programs. The respondents already done their choices and their first choice is vocational programs. The officials that we interviewed has been working with practical working orientation in different ways. We have collected data through semi-structured interviews that has been recorded. The theories we use in the thesis are the careership-theory, happenstance learning theory and cognitive information processing theory. The main results show that the couplings between practical work-experience and upper-secondary school choices are for example interests and dreams about the future. Other factors that have affected the respondents are their friends and family. The respondents also think that practical work-experience is an important and fun element of schooling. Practical work-experience also creates the possibility to try out a profession and then the respondents easier can choose if the profession fits them or not.

Denna studie syftar till att undersöka hur litteraturvalen ser ut på de respektive programmen utifrån en del av läroplanens direktiv. Studien undersöker också hur likvärdigheten i urvalet av litteratur på gymnasieskolans olika program ser ut utifrån läroplanens värdegrunds perspektiv. För att besvara syftet har studien dels utgått från frågan om vilken litteratur som är mest prioriterad med koppling till läroplanen, dels vilka anpassningar lärare gör i sina litteraturval kopplat till elevernas förutsättningar och behov. Resultaten i denna studie visar att respondenterna prioriterar olika aspekter av det centrala innehållet, där val av litteratur från olika tider och kulturer dominerar. Respondenterna uppfattar att elever på studieförberedande program har större behov av komplex litteratur för vidare studier och är mer vana vid läsning jämfört med elever på yrkesförberedande program. Lärarna anpassar litteraturen efter elevernas behov och förutsättningar, med hänsyn till läsvanor, intressen och framtida yrkesliv. De tar också hänsyn till elevernas motivation och strävar efter likvärdighet i urvalet av litteratur mellan olika programinriktningar för att främja en rättvis utbildning.

<p>I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.</p><p>     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.</p><p>     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går. De två elever som utvecklar sina resonemang minst, vilket jag menar begränsar deras analyser, går yrkesförberedande program. Som jag ser det skiljer sig eleverna åt vad gäller språklig säkerhet, då de elever som vidareutvecklar sina tankar mest också har förmågan att gå bortom ordens bokstavliga betydelse och bortse från sina personliga perspektiv och referensramar. Jag vill betona att alla elevernas tolkningar hade kunnat berikas och fördjupas genom att få ta del av andras tankar i en dialog om dikterna.</p><p>     Vad gäller Langers faser kan man se att alla elever rör sig genom alla faser och att fas 3, som är den fas där läsaren kopplar ett personligt perspektiv till texten och resonerar om vad dess innehåll kan betyda för hans, hennes eller andras liv, är vanligt förekommande i elevernas tolkningar förutsatt att detta efterfrågas. Detta skede i byggandet av föreställningsvärldar är, enligt Langer, mycket viktigt att nå. Här får läsaren möjligheten att spegla sig själv och sina erfarenheter i lärdomar ur texten, vilket vidgar och omprövar dennes syn på verkligheten.</p><p>     Fas 4 i Langers teori kännetecknas av att läsaren objektifierar texten på så vis att läsaren reflekterar och kritiskt analyserar exempelvis författarens hantverk, kopplingar till andra verk och textstruktur. Här ryms också tankar som värderar texten och läsupplevelsen och, med undantag från enstaka tolkningar, är det just denna sorts tankar elevernas utsagor i fas 4 berör. Utifrån detta drar jag slutsatsen att eleverna saknar de traditionellt litteraturvetenskapliga begrepp och kunskaper som gör det möjligt för dem att distansera sig från texten och reflektera över den mot en kontextuell och intertextuell bakgrund.</p>

<p>Alla elever måste läsa skönlitteratur i skolan. Ofta är det så att de själva inte får särskilt stort inflytande över den litteratur de ska läsa. Valet av litteratur står lärarna i hög utsträckning för och eleverna måste läsa böcker de inte kan relatera till från deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever på gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och på vilket sätt skolan påverkar deras läslust, deras inspiration att läsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjälp av lärar- och elevintervjuer samt en enkät på en gymnasieskola i en mellansvensk stad. Slutsatser som kan dras är att skolan i låg grad påverkar elevers läslust. Eleverna läser i relativt hög grad, men inte det som skolan sätter i händerna på dem. Den litteratur lärare väljer upplevs som främmande och är inget eleverna själva skulle välja. Lärarna på skolan menar i hög grad att det är andra skäl än den litteratur som de väljer, som är orsak till att elever inte känner läslust.</p>

<p>Kursen Datorkunskap ingår i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I styrdokumenten finns tydliga riktlinjer på att flera delar i kursen ska anpassas till vald studieinriktning . Varje program har sitt eget programmål där inriktningar och förslag på områden för samverkan och infärgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lärare och infärgning av ämnen för att programmen ska uppfylla sina mål. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika studieinriktningar utifrån styrdokumenten. Utvärderingen har varit fokuserad på några av de yrkesförberedande programmen inom gymnasieskolan.</p>

<p>I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssätt i matematik påverkar deras lärande. Studien har utförts på ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program på gymnasiet i klasser som läser kursen matematik A. Vi har använt oss av en enkätundersökning i båda klasserna och intervjuer med tre elever från respektive klass. Vårt resultat pekar på att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser påverkar deras lärande vid ett laborativt arbetssätt i matematik. Dessa faktorer är att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever. Vi har även hittat ett fåtal negativa faktorer med ett laborativt arbetssätt i matematik. Det studieförberedande programmet påpekade tidsaspekten och det yrkesförberedande programmet framhöll att klassrumsmiljön blir stökigare. De flesta elever tyckte att en varierad undervisning är viktig och att ett laborativt arbetssätt är roligt. En slutsats av det är att ett laborativt arbetssätt kan leda till att elever känner sig mer motiverade att lära sig matematik. Våra slutsatser av undersökningen är att de positiva faktorer eleverna betonat inte endast beror på att arbetssättet var laborativt, utan det faktum att det inte var ett traditionellt arbetssätt.</p>

<p>Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program. Den teoretiska grunden till uppsatsen är främst hämtad från Pierre Bourdieus forskning kring utbild-ning och samhälleliga strukturer. Resultatet av undersökningen visar främst att snedrekryteringen till gymnasieskolans teoretiska program är gällande på den gymnasieskolan i X-kommun än i dag.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan.</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med kärnämneslärare och karaktärsämneslärare på gymnasieskolans yrkesförberedande program.</p><p>Samverkan uppfattas av lärarna som utbildningspolitiskt mål som skola och personal bör anpassa sig till och utveckla. Samverkan uppfattas även som vinster av olika slag, med andra ord som något positivt, både för lärare och elever och inte minst för skolan som helhet. För att samverkan ska bli en reell verklighet finns det dessutom, enligt lärarna, hinder och förutsättningar att ta hänsyn till. Flera av dessa hinder skulle kunna lösas om samverkan organiserades i blandade arbetslag där båda lärarkulturerna finns representerade.</p>

<p>Då Lpf 94 ersatte Lgy 70 förändrades gymnasieskolan genom att alla program blev treåriga. Kärnämnenas införande innebar att alla utöver karaktärsämnena läste gemensamma ämnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad än tidigare, eftersom kärnämnena till största delen är teoretiska. Tidigare forskning visar att elever på yrkesprogram oftare är negativt inställda till kärnämnena. Vårt syfte i detta arbete har varit att undersöka några fordonselevers förutsättningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag. Undersökningen bygger på gruppintervjuer.</p><p>Vårt arbete visar att elever på studieförberedande program har ett försprång gentemot elever på praktiska program. Detta påverkade också den allmänna uppfattningen om fordonsprogrammet, som i våra intervjuer stod längst ned hierarkiskt. Mötet med lärare i kärnämnen påverkades av fordonselevernas negativa syn på teoretiska kunskaper och det framkom att det fanns lärare som ogärna hade fordonsklasser i exempelvis svenska. Detta förstärkte fordonselevernas negativa syn på svenskan. Också skolans utformning var en nackdel för fordonseleverna eftersom de fick lämna sina egna lokaler för kärnämnesundervisning bland de teoretiska programmen. Detta synliggjorde skillnader mellan programmen som annars inte blivit så framträdande.</p><p>En viktig slutsats vi drar av detta arbete är att eleverna genom gymnasieutbildningen inte bara blir placerade i en outtalad hierarki som är uppbyggd utifrån teoretiska kunskaper, utan att de genom utbildningen också socialiseras in i en framtida samhällsklass. Fordonselevernas programval är styrt av det sätt de bäst tillägnar sig kunskap, det praktiska. I gymnasieskolan är dock teoretiska kunskaperna mer värda. Detta påverkar fordonselevernas syn på sig själva, och den negativa kärnämnessynen förstärks genom att de tvingas att som grupp hävda sig mot den teoretiska fokuseringen. Citatet ”händerna är mina verktyg hjärnan är bara ett hjälpmedel” visar att även fordonseleverna till slut kopplar tänkande till en teoretisk aktivitet. Vi hävdar att detta förringande synsätt på den egna kapaciteten är skolans verk.</p>

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program. Den teoretiska grunden till uppsatsen är främst hämtad från Pierre Bourdieus forskning kring utbild-ning och samhälleliga strukturer. Resultatet av undersökningen visar främst att snedrekryteringen till gymnasieskolans teoretiska program är gällande på den gymnasieskolan i X-kommun än i dag.