This study focuses on tests and assessment in social science in the upper secondary school in Sweden. Testing has an effect on how students learn and on the information and knowledge they retain. Different forms of examination encourage different styles of learning and the type of test used also influence the perception students have on a subject. From a didactical perspective, based on a curriculum theory, the aim of this study is to examine teacher constructed tests and to analyze the construction and different reflections on the school subject social science. The tests analyzed are compared with the content of the formal curriculum. The findings indicate that the tests contain only a few of the goals in the formal curriculum. The curriculum does not seem to have a major influence on the setting of the test and its content. It is rather some kind of subject tradition that appears in the examinations. The dominant subject fields are political science and economics. Three subject profiles were found in the tests. The students are expected to orientate themselves with the subject and learn some basic facts. However, there are also questions which give the students opportunities to analyze different phenomenon and discuss several issues. The tests vary, for example in theoretical programs the content requires students to use the factual knowledge rather than rote learning. The questions are more theoretical and advanced compared with the tests that have been used within vocational programs.

Denna uppsats undersöker hur elever på det industritekniska programmet ser på sitt egetanvändande av språket i undervisningen. I undersökningen riktas fokus på hur elevernauppfattar sitt eget användande av språket i både program- och gymnasiegemensamma ämnen.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan har analyseratsmed hjälp av en tematisk analys. De tre teman som arbetats fram är Det informella och detformella språket, Det samarbetande och jämlika språket och Självinsikter och språket.Samtliga presenterar olika perspektiv på hur eleverna inom programmet upplever ochuppfattar språket och användningen av det. Tematiken visar hur olika normer och regler styranvändandet av språket beroende på vilken undervisningssituation man som elev befinner sigi. Utifrån den data som inhämtas visar den att eleverna har en stor medvetenhet om att språketanvänds olika och att det finns olika strategier för att använda det. Det språk som helstanvänds och som eleverna känner sig mest bekväma med är det muntliga språket. / This thesis examines how students at the industrial-technical program views their use oflanguage within teaching. The survey focuses on how students percieve their own use oflanguage in both program specific and general subjects. The survey was conducted usingquialitative interviews which were then analyzed with the help of a thematic analysis. Threethemes has been found and those are The informal and the formal language, The collaborativeand equal language and Self insights and language. All of these present different perspectiveson how students within the program experience and percieve the language and its use. Thethemes also shows how different norms and rules govern the use of language depending onwhich teaching situation the student is situated in. Based on the data collected, it shows thatstudents have a keen awareness that the language is used differently and that there aredifferent strategies when using it. The language that is most used and that students feel mostcomfortable with is the oral language.

Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.