Inskolningen är en stor omställning för förälder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut på olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer på två förskolor belysts genom att undersöka pedagogers föreställningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebär att målet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning. I analysen av materialet framkom hur två olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmärksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och föräldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktäriseras av en balansgång mellan lärande och omsorg. Samtliga pedagoger benämnde trygghet som det viktigaste målet för inskolningen och pedagogernas utsagor utgör en samlad definition av trygghet i studien. Föräldrasamverkan är en viktig del av förskolans verksamhet och grundläggs redan under inskolningsdagarna. Pedagogernas utsagor skiljer sig något mot den tidigare forskningen och den teoretiska ståndpunkten vad gäller inskolning och ålder på barnet. Bland annat gav pedagogerna uttryck för att det är enklare att inskola de yngsta barnen medan Hårsman (1994) belyser det lilla barnets separationsångest. Paralleller går att dras mellan resultatet i föreliggande studie till resultatet i Simonssons och Thorells (2010) studie vad gäller inskolningen som en aktiv process med flera aktiva deltagare.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys. Det konstaterades att beroendevariabeln "yrkesstolthets" variation förklarades till 62,7% av oberoende-variablerna "interaktionsintelligens" "yrkesrealism", "arbetstillfredsställelse" och "arbetsengagemang". Även kön, ålder, utbildning och yrkeserfarenhet hade betydelse.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid. Tillsammans hade sjuksköterskorna ett mycket brett kunnande inom omvårdnadsområdet, men kunskaper och erfarenheter togs inte tillvara till fullo. Det fanns ändå en önskan om fortsatt kompetensutveckling. Sjuksköterskans ansvar var mycket stort. Arbetsbördan var stor och ensamarbete förekom. Samarbetet med teamet kring patienten var gott och vården av de gamla upplevdes god. Stöd fann sjuksköterskan hos ledningen och hos kollegorna. Det patientnära arbetet hade fått ge vika för mer konsultativt arbete och dokumentation. Konklusion: Sjuksköterskans kompetens och erfarenhet borde tas tillvara på ett bättre sätt. Den patientnära omvårdnaden har fått ge vika för dokumentation och vårdande på distans. Sjuksköterskan behöver komma närmare patienten som hon har det medicinska ansvaret över och finns där för.

Bakgrund Fritidslärarens uppdrag kan ibland uppfattas som oklar för verksamma pedagoger och vårdnadshavare till barnen i fritidshemsverksamheten. Bristande kunskaper om fritidshemmets betydelse kan göra att det hamnar i skymundan av övrig skolverksamhet. Syfte Studiens syfte är att undersöka vad verksamma fritidslärare upplever som sitt yrkesuppdrag samt vad vårdnadshavare förväntar sig av verksamheten. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Metod Metoderna som användes i studien var kvantitativ enkätundersökning och kvalitativ intervjuundersökning. Vid valet av kvantitativ enkätundersökning önskade vi svar från en större andel verksamma pedagoger. För kvalitativ intervjuundersökning ville vi gå mer på djupet hos vårdnadshavarna för att se vad deras förväntningar innebar. Resultat Studiens resultat visar att vårdnadshavare var nöjda med fritidshemsverksamheten som bedrivs. De förväntade sig att fritidslärarna skall finnas som en stimulerande och främjande faktor för barnens utveckling på fritidshem. Verksamma fritidslärare såg sina främsta uppdrag som stimulans av den sociala och motoriska utvecklingen samt att barnen skall få ha fri lek. Resultatet visar att en kompetent fritidslärare har förmåga att anpassa sig och anpassa aktivitet efter barnens behov samt utveckla barns sociala förmåga.

No description available.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten. / Negotiation or professional Identity, Global and Local Constructions of the Teacher Work Space in the Multiprofessional Context of Early Childhood Education

No description available.

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera hur baspersonal i äldreomsorgen uppfattar sin yrkesroll samt vad de tror att brukare och anhöriga förväntar sig av dem. Den teoretiska utgångspunkten har varit teorier kring yrkesroll och situerat lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frågeställningarna har studien en kvalitativ ansats och data har samlats in genom vinjettmetoden samt en återkopplande gruppintervju. Datamaterialet har kodats och analyserats utifrån tidigare forskning samt ovan nämnda teorier. Studiens resultat visar att baspersonalen uppfattar sitt arbete som varierande och yrkesrollen kräver att baspersonalen har förmåga att hantera många olika situationer. En förutsättning för arbetet är att personalen har ett genuint intresse för andra människor. Yrket innebär arbete i nära relationer och uppskattning från omgivningen gör att arbetet känns meningsfullt. Baspersonalen upplever yrket som underskattat, men trots detta trivs de med sitt yrke. Baspersonalen tror att det finns en stor variation i förväntningar på yrkesrollen från både brukare och anhöriga. Vår slutsats är att baspersonalen, i sin yrkesroll, ska ha förmåga att vara flexibel inom de yttre ramar som verksamheten utgör. I varje sammanhang har baspersonalen formella regler, såsom biståndsbeslut, att för hålla sig till. För att arbetet ska fungera i praktiken måste baspersonalen handla efter eget omdöme med hänsyn till omgivningens förväntningar i den specifika situationen. Komplexiteten i arbetet är sällan synlig för omgivningen, vilket kan bidra till att yrket många gånger undervärderas.

Antalet personer som avlider till följd av trafikolyckor ökade enligt Världshälsoorganisationen [WHO](2015) med 300 000 mellan åren 2000-2014. Vidare förutspår WHO att olyckorna kommer att öka ytterligare och år 2030 kommer detta vara världens sjunde vanligaste dödsorsak och även i Sverige spås denna siffra öka. Stora bussolyckor inträffar med jämna mellanrum och Socialstyrelsen (2010) har listat flertalet mellan 1997-2007 och påvisat faktorer som spelar in i omhändertagandet av skadade. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelser vid utlarmning och arbete på skadeplats vid bussolyckan utanför Tranemo. För att svara an till syftet gjordes kvalitativa forskningsintervjuer. Åtta personer intervjuades och materialet sammanfogades som ledde fram till fem kategorier samt elva subkategorier. Resultatet visade att flertalet intervjupersoner upplevde att arbetet på olycksplatsen fungerade bra utefter rådande förutsättningar. Olika känslor upplevdes vid mottagande av larmet och under arbetets gång, bland annat oro och rädslor men även fokusering. Vidare beskrev intervjupersonerna vikten av att ha en öppen och god kommunikation med sin kollega under framkörning och under själva insatsen. Vikten av att öva olycksscenarion ansågs också vara värdefullt för att möta olyckor som denna i framtiden. Samarbetet med räddningstjänst och polis upplevdes fungera bra. Resultatet kan komma att användas för att bidra med en djupare förståelse av hur ambulanssjuksköterskan upplever och hanterar denna typ av olyckor. Forskning stärker intervjupersonernas upplevelser av att kamratskap och god kommunikation kan underlätta hanteringen av svåra situationer som uppstår.

Uppsatsen handlar om omsorgsyrkesroller i förändring och syftet med uppsatsen är att finna ut vilka underliggande mekanismer som påverkar förändringen av synen på sin yrkesroll. Uppsatsen utgår ifrån en satsning som har gjorts på en omsorgsavdelning i Region Gotland. Att titta på omsorgsyrken är intressant utifrån den speciella relation som skapas mellan brukare och medarbetare. Forskningen visar på att en tydlighet behöver finnas mellan medarbetarens privata roll och den professionella rollen av olika anledningar t.ex. medarbetarens hälsa och för respekt för brukaren. Genom att studera tidigare forskning i ämnet samt teorier kring förändringsarbete och rollteorier har en grund skapats. Avsnittet om tidigare forskning ger bl.a. en redogörelse över vilka utmaningar som finns i dessa yrken. I uppsatsen har det gjorts en kvalitativ undersökning som består av fem semi-strukturerade intervjuer med medarbetare för att se på deras syn på yrkesrollen och på förändringsarbetet som har pågått sedan 2013 då satsningen, som kallas för "Ta din roll" startades. I resultatet av uppsatsen redovisas det som genom intervjuerna har framkommit via medarbetarnas syn tillsammans med det teoretiska ramverket. Framgångsfaktorer som nämns i intervjuerna är att det gjordes som en gruppsatsning, att man diskuterar yrkesrollen ofta i grupperna och möjligheten till tydlighet och gränsdragning med hjälp av styrdokument, chefen etc. En hel del stämmer överens med det som framkommit från tidigare forskning t.ex. vikten av att ha en tydlig rollavgränsning och att gruppens gemensamma arbete är avgörande. Det som däremot visat sig lite överraskande, jämfört med det teoretiska ramverket, är det självklara brukarfokus som intervjupersonerna har och att det inte är några direkta problem att dra den professionella gränsen som tidigare studier tyder på. Medarbetarna upplever en förbättring av tydlighet i yrkesrollen och är de osäkra så har de verktygen till att få ett förtydligande.