<p>Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i. Att arbeta som distriktssköterska idag byggde på ett teamarbete med flera olika yrkeskategorier inom vården och distriktssköterskan är den som är spindeln i nätet kring patienterna. Distriktssköterskorna vet vad som ingår i deras arbetsuppgifter men de har svårt att uttrycka vad som egentligen är deras uppdrag. Distriktssköterskorna upplevde att de inte vet om uppdraget finns nedskrivet någonstans och om det diskuterats eller om det arbetats med vad som ska ingå i uppdraget på arbetsplatsen. Distriktssköterskorna kände viss oro i sin yrkesroll inför framtiden relaterat till att flera omorganisationer inom landstinget var på gång.</p> / <p>The purpose of the study was to describe the district handles cross experience of their professional and what is included in the mission. The study had a descriptive design and ten district nurses from three health centers in central Sweden participated in the study. Data were collected through structured interviews and analyzed according to qualitative content analysis. The result that emerged during the interviews reported on the basis of three categories, creating a theme: To develop in the professional role and team work, despite the lack of a clear governing documents of the mission. The categories that emerged were: professional, team-work and district nurse assignments. District nurses felt their professional role as a broad, free, and a diverse profession with many opportunities to develop in. Working as a district nurse today was based on a team work with various professionals in health care and district nurse is the spider in the net around patients. District nurses know what is included in their duties but they have difficulty expressing what exactly their mission is. District nurses felt that they did not know if the order is written down somewhere and if it discussed or if it worked with what should be included in the mission at work. District nurses felt some anxiety in their professional capacity for the future related to several reorganizations within the County Council was at once</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur problemlösningsprocessen fungerar när skolkuratorer arbetar med högstadieelever som har problem. De frågeställningar som formulerats utifrån syftet är:</p><p>* Hur får skolkuratorer kännedom om elever som har</p><p>problem?</p><p>* Vilka åtgärder vidtas under problemlösningsprocessen?</p><p>* Vad blir utfallet av processen?</p><p>* Vad gör en problemlösningsprocess lätt att genomföra, och</p><p>vad gör den svår?</p><p>* Hur påverkar samverkan med andra parter</p><p>problemlösningsprocessen?</p><p>Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och syftar till att beskriva arbetssituationen så som den ser ut för några skolkuratorer. Uppsatsen utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv då vi vill beskriva och förstå verkligheten utifrån aktörernas egna perspektiv. Den teoretiska ramen utgörs av rollteori och kommunikationsteori.</p><p>Sammanfattningsvis visar resultatet att det som i huvudsak påverkat om problemlösningsprocessen upplevts som lätt eller svår är tydligheten/otydligheten i kuratorns roll gentemot andra parter/myndigheter, elevens motivation och mottaglighet för samtal och slutligen hur samarbetet med föräldrar, pedagoger, socialtjänst, BUP, elevhälsoteam och elev fungerat. Våra slutsatser är bland annat att problemlösningsprocessen fungerar olika från fall till fall. Om den är lätt fungerar den oftast bra, är den svår fungerar den mindre bra. Problemlösningsprocessen ser vidare olika ut på olika skolor och det har visat sig att detta kan bero på att problembilden har sett olika ut från fall till fall.</p><p>Nyckelord: Skolkurator, problemlösning, samverkan, roll, yrkesroll</p> / <p>ABSTRACT</p><p>The purpose of the study is to examine how the problem solving process proceeds when school counselors work with junior high school students. Main questions of the study are:</p><p>* How does a school counselor find out that a student has</p><p>problems?</p><p>* What measures are taken during the problem solving</p><p>process?</p><p>* What is the outcome of the process?</p><p>* What makes a problem solving process easy to deal with,</p><p>and what makes it difficult?</p><p>* How does collaboration with other partners affect the</p><p>problem solving process?</p><p>This study is based on qualitative interviews with five school counselors. Its aim is to describe the working situation as some school counselors experience it. Our method is based on a phenomenological perspective, i.e. focus is laid upon description of the actors’ reality as they experience it. Role theory and communication theory is our theoretical frame of reference.</p><p>The result shows that what mainly affects the problem solving process, whether it is easy or difficult, is the counselor’s collaboration with other partners and the students’ motivation and ability to receive the counseling. Another important factor is the distinction/lack of distinction of the school counselor’s role against other authorities and partners. Our conclusions is among other things that the problem solving process functions in different ways depending on the students involved and their type of problems. If the case is easy the process functions well, if it is a difficult one the process seams harder to work through. It can also be said that the problem solving process functions in different ways in different schools, which can be explained by the variety of problems among the students.</p><p>Keywords: School, counselor, counsellor, problem solving, collaboration, role</p>

<p>Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.</p><p>Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.</p><p>I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. </p><p>Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.</p><p>I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende. </p><p>Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.</p>

<p>Syftet med denna intervjustudie är att studera examinerade hälsovetarstudenters övergång från studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hälsovetare som gick Hälsovetarutbildningen på Högskolan Väst för ett flertal år sedan. Utifrån ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse Hälsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.</p><p>I studien framkommer att hälsovetarna har en bred syn på kunskap och att det är vanligt att de förhåller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. Hälsovetarna ser kunskap som både objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende på i vilka sammanhang de tas upp. Detta menar vi uppstår i och med att hälsovetarna förväntas leva upp till både en vetenskaplig profession (en slags ”hälsoexpert”) och en ödmjuk pedagog. En viktig förmåga för hälsovetarna blir därför att kunna balansera dessa olika kunskaper och synsätt, för att passa in i alla roller och situationer som krävs. Ett av de mest framträdande resultaten i studien är att hälsovetarna har tillägnat sig flera ”tysta” och anpassande förmågor. Yrkesrollen handlar om ledarskap, självständighet, tålamod, argumentation, förtroende, ödmjukhet, social kompetens och förståelse för olika lokala kulturer, strukturer och sociala koder i olika grupper med mera. Särskilt viktiga strategiska förmågor är till exempel att känna av när det är läge för vissa projekt och när människor är mogna för förändring.</p><p>Hälsovetarna har till stor del ett livslångt perspektiv på kunskap och uppfattar de olika förhållningssätt som de fick med sig ifrån Hälsovetarutbildningen som mycket värdefulla i deras yrke. Själva inträdet på arbetsmarknaden upplevs olika beroende på yttre omständigheter som till exempel omorganisationer och tillgång till socialt stöd. Hälsovetarna upplever att det fanns en bra koppling mellan teori och praktik under Hälsovetarutbildningen, men att deras verklighetsuppfattning av arbetslivet inte alltid stämde överens med verkligheten. Yrkesrollen är mer strategisk än vad de kunde föreställa sig under utbildningen. Samtidigt är hälsovetarna övertygade om att de kunskaper som behövs i deras yrkesroll går att tillägna sig under resans gång.</p>

No description available.

Syftet med denna intervjustudie är att studera examinerade hälsovetarstudenters övergång från studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hälsovetare som gick Hälsovetarutbildningen på Högskolan Väst för ett flertal år sedan. Utifrån ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse Hälsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll. I studien framkommer att hälsovetarna har en bred syn på kunskap och att det är vanligt att de förhåller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. Hälsovetarna ser kunskap som både objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende på i vilka sammanhang de tas upp. Detta menar vi uppstår i och med att hälsovetarna förväntas leva upp till både en vetenskaplig profession (en slags ”hälsoexpert”) och en ödmjuk pedagog. En viktig förmåga för hälsovetarna blir därför att kunna balansera dessa olika kunskaper och synsätt, för att passa in i alla roller och situationer som krävs. Ett av de mest framträdande resultaten i studien är att hälsovetarna har tillägnat sig flera ”tysta” och anpassande förmågor. Yrkesrollen handlar om ledarskap, självständighet, tålamod, argumentation, förtroende, ödmjukhet, social kompetens och förståelse för olika lokala kulturer, strukturer och sociala koder i olika grupper med mera. Särskilt viktiga strategiska förmågor är till exempel att känna av när det är läge för vissa projekt och när människor är mogna för förändring. Hälsovetarna har till stor del ett livslångt perspektiv på kunskap och uppfattar de olika förhållningssätt som de fick med sig ifrån Hälsovetarutbildningen som mycket värdefulla i deras yrke. Själva inträdet på arbetsmarknaden upplevs olika beroende på yttre omständigheter som till exempel omorganisationer och tillgång till socialt stöd. Hälsovetarna upplever att det fanns en bra koppling mellan teori och praktik under Hälsovetarutbildningen, men att deras verklighetsuppfattning av arbetslivet inte alltid stämde överens med verkligheten. Yrkesrollen är mer strategisk än vad de kunde föreställa sig under utbildningen. Samtidigt är hälsovetarna övertygade om att de kunskaper som behövs i deras yrkesroll går att tillägna sig under resans gång.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö. Jag har sedan tolkat det som respondenterna har sagt för att försöka förstå och nå mitt syfte med min studie. Resultatet visar på respondenternas upplevelse av hur viktig relationen och samarbetet med övriga i arbetsgruppen är. Respondenterna upplever att kontakten med organisationen är väldigt liten varför man inom arbetsgruppen får fungera som både arbetskamrat, stöd och varandras feedback. Det som upplevs vara det som är centralt och betydelsefullt för deras arbete är de funktionshindrade. De vetenskapliga artiklarna har bidragit till en ökad förståelse men dessutom medverkat till en bredare förståelse för den komplexitet som kan finnas inom människovårdande yrken. Dessa artiklar har jag vävt ihop med min resultatdel. Jag har använt mig av teorier som roller, grupper, krav-kontroll-stöd samt motivation som jag väver ihop i min analysdel. Teorierna har bidragit till att öka min förståelse för vad respondenterna har delgivit mig i min studie.

Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt. Resultatet visade att det manliga perspektivet inte betonades i omvårdnadsundervisning och klinisk omvårdnad. Detta upplevdes redan i utbildningen och skapade oro angående den framtida yrkesrollen. Yrkestiteln sjuksköterska upplevdes vara ett problem för den manliga sjuksköterskan. De senaste decennierna har allmänhetens attityd gentemot den manliga sjuksköterskan inte nämnvärt förändrats. Intimomvårdnad upplevdes vara den känsligaste delen av den manliga sjuksköterskans yrkesroll. Detta kan ligga till grund för att den manliga sjuksköterskan söker sig bort från det kroppsnära arbetet inom vården. För att förstå den manliga sjuksköterskans upplevelser av sin yrkesroll så behövs ytterligare kvalitativ forskning på området. Sjuksköterskeprogrammets undervisning behöver anpassas mer för män och för att den manliga sjuksköterskan ska kunna utvecklas inom professionen behöver den allmänna attityden gentemot den manliga sjuksköterskan förändras.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i. Att arbeta som distriktssköterska idag byggde på ett teamarbete med flera olika yrkeskategorier inom vården och distriktssköterskan är den som är spindeln i nätet kring patienterna. Distriktssköterskorna vet vad som ingår i deras arbetsuppgifter men de har svårt att uttrycka vad som egentligen är deras uppdrag. Distriktssköterskorna upplevde att de inte vet om uppdraget finns nedskrivet någonstans och om det diskuterats eller om det arbetats med vad som ska ingå i uppdraget på arbetsplatsen. Distriktssköterskorna kände viss oro i sin yrkesroll inför framtiden relaterat till att flera omorganisationer inom landstinget var på gång. / The purpose of the study was to describe the district handles cross experience of their professional and what is included in the mission. The study had a descriptive design and ten district nurses from three health centers in central Sweden participated in the study. Data were collected through structured interviews and analyzed according to qualitative content analysis. The result that emerged during the interviews reported on the basis of three categories, creating a theme: To develop in the professional role and team work, despite the lack of a clear governing documents of the mission. The categories that emerged were: professional, team-work and district nurse assignments. District nurses felt their professional role as a broad, free, and a diverse profession with many opportunities to develop in. Working as a district nurse today was based on a team work with various professionals in health care and district nurse is the spider in the net around patients. District nurses know what is included in their duties but they have difficulty expressing what exactly their mission is. District nurses felt that they did not know if the order is written down somewhere and if it discussed or if it worked with what should be included in the mission at work. District nurses felt some anxiety in their professional capacity for the future related to several reorganizations within the County Council was at once

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka hur problemlösningsprocessen fungerar när skolkuratorer arbetar med högstadieelever som har problem. De frågeställningar som formulerats utifrån syftet är: * Hur får skolkuratorer kännedom om elever som har problem? * Vilka åtgärder vidtas under problemlösningsprocessen? * Vad blir utfallet av processen? * Vad gör en problemlösningsprocess lätt att genomföra, och vad gör den svår? * Hur påverkar samverkan med andra parter problemlösningsprocessen? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och syftar till att beskriva arbetssituationen så som den ser ut för några skolkuratorer. Uppsatsen utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv då vi vill beskriva och förstå verkligheten utifrån aktörernas egna perspektiv. Den teoretiska ramen utgörs av rollteori och kommunikationsteori. Sammanfattningsvis visar resultatet att det som i huvudsak påverkat om problemlösningsprocessen upplevts som lätt eller svår är tydligheten/otydligheten i kuratorns roll gentemot andra parter/myndigheter, elevens motivation och mottaglighet för samtal och slutligen hur samarbetet med föräldrar, pedagoger, socialtjänst, BUP, elevhälsoteam och elev fungerat. Våra slutsatser är bland annat att problemlösningsprocessen fungerar olika från fall till fall. Om den är lätt fungerar den oftast bra, är den svår fungerar den mindre bra. Problemlösningsprocessen ser vidare olika ut på olika skolor och det har visat sig att detta kan bero på att problembilden har sett olika ut från fall till fall. Nyckelord: Skolkurator, problemlösning, samverkan, roll, yrkesroll / ABSTRACT The purpose of the study is to examine how the problem solving process proceeds when school counselors work with junior high school students. Main questions of the study are: * How does a school counselor find out that a student has problems? * What measures are taken during the problem solving process? * What is the outcome of the process? * What makes a problem solving process easy to deal with, and what makes it difficult? * How does collaboration with other partners affect the problem solving process? This study is based on qualitative interviews with five school counselors. Its aim is to describe the working situation as some school counselors experience it. Our method is based on a phenomenological perspective, i.e. focus is laid upon description of the actors’ reality as they experience it. Role theory and communication theory is our theoretical frame of reference. The result shows that what mainly affects the problem solving process, whether it is easy or difficult, is the counselor’s collaboration with other partners and the students’ motivation and ability to receive the counseling. Another important factor is the distinction/lack of distinction of the school counselor’s role against other authorities and partners. Our conclusions is among other things that the problem solving process functions in different ways depending on the students involved and their type of problems. If the case is easy the process functions well, if it is a difficult one the process seams harder to work through. It can also be said that the problem solving process functions in different ways in different schools, which can be explained by the variety of problems among the students. Keywords: School, counselor, counsellor, problem solving, collaboration, role