Jag har i mitt skrivande reflekterat kring min egen kunskap och erfarenhet samt har genom mina tankar kopplat till relevant litteratur. Reflektionerna har till större del varit runt mitt dilemma men även kring mycket annat som rör den dagliga verksamheten. Jag har även reflekterat kring hur jag ser på mig själv som pedagog och min egen yrkesroll. I min essä har jag utforskat kring mitt dilemma om hur jag ska kunna synliggöra de barn som hamnar utanför ramarna i barngruppen, och som inte tar lika stor plats som de barn som hörs och syns mest. Jag tar upp några situationer i min berättelse som tydligt visar detta då Pelle som mitt dilemma handlar om mer eller mindre exkluderar sig själv från den övriga barngruppen och från verksamheten i helhet. Pelle isolerar sig från de andra barnen och vill hellre leka för sig själv, om inte Sofia är på förskolan, för då vill han bara leka med henne. Att Pelle inte heller pratar med någon av vare sig pedagoger eller kompisar, utöver Sofia, gör inte situationen enklare. Mitt dilemma handlar om min osäkerhet och min frustration som blivande förskollärare över att inte veta hur jag ska förhålla mig till eller lyckas kommunicera med barn som Pelle. I min uppsats har jag använt mig av olika metoder som skrivande och reflektion. Genom att pendla mellan olika tolkningar, reflektioner samt upplevelser har jag försökt göra egna tolkningar, och skapa förståelse kring dem, för att sedan kunna lägga dem till mina erfarenheter. Med hjälp av min handledare och min arbetsgrupp har jag arbetat fram min text och har haft mycket nytta av gruppens gemensamma men även min och handledarens enskilda reflektionssamtal. Det har varit lärorikt och jag tycker själv att jag har både kunnat och vågat se på mig själv med kritiska ögon, men också fått merförståelse kring ämnet. Syftet med den här essän är att jag söker efter svar på frågor om hur jag som pedagog hur jag som pedagog ska kunna synliggöra de tysta barnen och få dem att känna sig inkluderade i grupp och verksamhet. Till min hjälp har jag studerat litteratur och reflekterat kring det jag läst för att på så sätt finna svar på mina frågor. Jag tar även upp och poängterar vikten av begreppet "bygga broar" då förskolan ska ha ett gott samarbete med föräldrar och andra anhöriga. / examinationsarbete

The present study explores how members of staff at HVB for unaccompanied minors experience their work tasks, their roles as care givers, and what they mean it takes to meet the needs of the children. The data consists of six semi-structured interviews conducted at three different HVB. The interviews were analysed using reports made by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) and the health and Social Care Inspectorate (IVO), and theories about resilience from mental illness. Furthermore, the current paper draws on previous research on the needs of unaccompanied minors and on international professionals’ roles and work tasks. The results show that the staff’s main task is to meet some of the needs of the children as their need of security, support, stability and sense of belonging. Time, knowledge, personal suitability and formal training were emphasized as important characteristics in order for them to adequately respond to the children’s needs. / Denna kvalitativa studie undersöker hur personal - på hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn - upplever sina arbetsuppgifter, sin yrkesroll samt vad de menar behövs för att kunna bemöta barnens behov. Empirin består av 6 st semi-strukturerade intervjuer genomförda på 3 olika HVB. Intervjuerna har analyserats utifrån Socialstyrelsens och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO´s) tidigare rapporter, forskning om ensamkommande barns behov, internationell personals roll och arbetsuppgifter samt teorier om vad som hjälper människor i återhämtning från psykisk ohälsa. Resultatet visar att personalens huvudsakliga arbetsuppgifter är att möta några av barnens behov, nämligen barnens behov av trygghet, vuxenstöd, vardaglig stabilitet och att känna sig hemma. För detta krävs tid och rätt kompetens. För att personalen ska kunna bemöta dessa behov framhölls personlig lämplighet, engagemang och formell kunskap som viktigt.

Syftet med denna fallstudie är att få en bild av vad specialpedagogens roll i förskolan innehåller och innebär. Studiens ansats är kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod används kvalitativa intervjuer samt observationer. Studiens analysbegrepp är det specialpedagogiska dilemmaperspektivet samt den sociokulturella teorin. Rapporten beskriver specialpedagogens roll på två olika förskolor. Den beskriver också de förväntningar som finns på specialpedagogen samt specialpedagogens syn på sin egen roll. Studien visar att specialpedagogens uppdrag kan se väldigt olika ut, beroende på flera olika faktorer - bland annat anställningsform och organisation. / The purpose of this case study is to describe the role of the special education needs coordinator (SENCO) in preschools. The study's approach is qualitative. The method used is qualitative interviews and observations. The study's analysis concepts are the special education dilemma perspective and the sociocultural theory. The study aims to describe the role of the SENCOs in two different preschools. It is also aiming to describe the expectations upon the SENCOs and what the SENCOs thinks about their own role. The study shows that the assignments of the SENCO can look very different depending on several factors- including employment status and organization.

Detta är en intervjustudie om fritidspedagogers yrkesroll i skolan med fokus på samverkan mellan olika yrkesgrupper. Resultatet av studien visar att den aktuella skolan uppvisar grund för goda samarbeten mellan samtliga medverkande yrkesroller. Efter flertalet år av samarbete har personal från olika yrkeskategorier utformat ett väl fungerande arbetssätt. Det finns en gemensam syn på fritidspedagogens roll i skolan, samt att fritidspedagogen och dess kompetens behövs under skoldagen. En önskan från samtliga medverkande är avsatt tid för gemensam planering för lärare och fritidspedagoger.

Syftet med vår studie är att genom fokusgruppsintervjuer belysa hur rektorer anser att de organiserar specialpedagogens uppdrag och hur denna organisering påverkar specialpedagogens funktion i skolan. Vi har valt att tillämpa ett organisationsteoretiskt perspektiv då vi menar att organiseringen av uppdraget är det som till största del påverkar arbetsuppgifterna. Särskilt fokus lägger vi på begreppen sensemaking och tool-dropping, vilka kort kan förklaras som att specialpedagogens funktion är meningsskapande för alla i verksamheten och hur verktyget specialpedagog kan och bör användas. Studien har relevans för det specialpedagogiska området då rektors kunskap om specialpedagogens kompetens har betydelse för vilka arbetsuppgifter specialpedagogen tilldelas. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats då vi tolkar rektorernas svar för att förstå hur de resonerar. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag fortfarande är otydligt för såväl rektorer som för lärare, vilket påverkar både specialpedagogens mandat och arbetsuppgifter. Det framkommer också att i talet om specialpedagogens funktion i skolan är rektorerna överens och samstämmiga i vilka huvudsakliga arbetsuppgifter en specialpedagog ska ha, men att inte alla lyckas omvandla detta i praktiken. I diskussionen lyfter vi vikten av att rektorer skapar en genomarbetad och klart uttalad arbetsbeskrivning som är väl förankrad hos både specialpedagog och lärare, som ett led i att stärka och förtydliga specialpedagogens uppdrag på skolorna.

Syftet med här studien är att undersöka hur fritidspedagoger tolkar sin yrkesroll och samtidigt uppfattar sitt yrkesuppdrag. Metoden som har använts är tolkande fenomenologisk analys, förkortat IPA. Genom denna metodansats har kvalitativa intervjuer genomförts med fritidspedagoger på olika skolor i en större stad i Sverige. Resultaten från studien visar att yrkesrollen som fritidspedagog både är mångfacetterad och komplex. I skolverksamheten används fritidspedagogen som en resurs till läraren och den kompetens som kan sägas vara speciell för fritidspedagogen lämnas ofta outnyttjad. Fritidspedagogens yrkesuppdrag presenteras som att uppfostra elever, skapa medborgare och främja relationer. Samtidigt som yrkesrollen och yrkesuppdraget avhandlas, synliggörs också förutsättningar för att skapa en tydlig yrkesroll. Trots stora förändringar i skola och fritidshem under de senaste decennierna verkar yrkesrollen som fritidspedagog förbli otydlig. Förverkligandet av en tydlig yrkesroll för fritidspedagogen, som samtidigt kan realisera sitt yrkesuppdrag, begränsas ofta av skolledning och en maktasymmetri som finns mellan lärare och fritidspedagog. En ömsesidig förförståelse av yrkesuppdraget hos respektive yrkeskategori skulle kunna ge grund för tydligare yrkesroller.

Redovisningskonsulten har i syfte att hjälpa företag med ekonomi, administration samt frågor rörande verksamheten och i takt med att samhället utvecklas, förändras även redovisningskonsultens yrkesroll. Digitalisering och automatisering är faktorer som främst påverkar utvecklingen av konsultens yrkesroll då dessa effektiviserar och ersätter tidigare arbetsuppgifter som utfördes manuellt av människor. I och med utvecklingen av yrket ställs redovisningskonsulten införutmaningar, därav är det av betydelse att studera ytterligare faktorer för att få en rättvisande bild av yrkets framtid. Tidigare forskning har inte i större omfattning berört redovisningskonsultens framtida yrkesroll och har i vår vetskap fokuserat mer på revisionsbranschen. Då redovisningskonsultens roll blir allt viktigare samt att branschen är under en ständig förändring anses studien vara av värde att genomföra. För att studera hur redovisningskonsulten resonerar kring yrkets framtidutgår studien från faktorerna (1) digitalisering och automatisering, (2) redovisningskonsultens attraktion, (3) rådgivning och nya tjänster samt (4) reglering. Vidare är en aspekt som inkluderas ifalldet finns en skillnad mellan redovisningsbyråer som är självständiga respektive kopplade med en revisionsbyrå, eftersom branschen under 2018 genomgick stora förändringar där två byråer från Big four sålde sinarespektive redovisningsverksamheter. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där respondenterna har bestått av ettjämnt antal respondenter från både koppladeoch självständiga byråer. I studieninkluderade vi respondenter som tillhör tidigare Big four, då dessa byråer är marknadsledande samt ligger i framkant i digitaliseringen och anses därför bättre kunna resonera kring yrkets utveckling. Det empiriska materialet visar att alla faktorer kommer ha en påverkan på redovisningskonsultens framtida yrkesroll men i olika utsträckningar. Resultatet visarattfaktorerna digitalisering och automatisering, redovisningskonsultens attraktion samt rådgivning och nya tjänster kommer ha en effekt på den framtida yrkesrollen. Reglering kan komma att påverka denframtida yrkesrollen men inte i samma utsträckning som de övriga faktorerna. Studien visar även en skillnad mellan byråer som tillhör kopplade respektive självständiga byråer i vilka möjligheter och hinder dessa ser i framtiden. Det som kopplade ser som en möjlighet ser de självständiga som ett hinder och motsvarande, varför det endast är möjligt att bedömaskillnader i slutsatserna mellan dessa. Samtliga respondenter är däremot överens om att yrket kommer bli mer digitaliserat och automatiserat och i och med detta frigör det mer tid för redovisningskonsulten att lägga på rådgivning i framtiden.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver professionens utveckling mot en professionalism från starten på sin utbildning tills idag, med särskilt fokus på Lgr:s kapitel fyra. Den teoretiska utgångspunkten inspireras av professionsteorin som studerar yrkens väg mot professionalism. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med fem lärare i fritidshem som är verksamma i två olika kommuner. Urvalet grundade sig i en målinriktad och i en ändamålsenlig urvalsmetod då respondenterna som utsågs var tvungna att inneha två krav som studien ställde och dessa innebar att de skulle vara utbildade lärare i fritidshem samt att de skulle ha varit yrkesverksamma före 2015. I resultatet framkommer det att professionens utveckling stått inför många förändringar som på olika sätt har bidragit till att den är på väg mot en professionalism och att kapitel fyra haft en avgörande roll. De främsta förändringar som kapitel fyra fört med sig, enligt studiens respondenter, har varit att statusen för professionen blivit högre och att uppdraget blivit tydligare.

The purpose of this study was to understand after-school care stuffs experience supporting special needs children in the classroom and during after school activities. What kind of help do children with special needs need in the classroom and after school? And what role do after-school stuff have in meeting these needs? I attempted to answer these questions using a qualitative study. I conducted several interviews with five participants from an after-school care center in Stockholm. My research focused on how staff support the inclusion of children with special needs, from a theoretical and practical perspective. Staff discuss their role both in the classroom and after school, the intensive and specialized support children with special needs require, and how they attempt to provide this support. My analysis of the experiences and thoughts participants described is guided by Per-John Ödman hermeneutics theory. Themes that emerged from my research was that participants/the staff felt more specialized information and education was needed regarding the different diagnoses. Participants/staff also expressed that they provided the majority of the support to special needs children in the classroom. Because of this additional support participants felt they had less energy to meet the high needs of these children during after school care activities. Although afterschool staff/participants described a willingness to continue providing this support in the classroom, they felt access to more information and specialized training for meeting these students needs would create greater confidence about their capacity to help thing for who need a special help. Finally, staff/participants felt that the main support children with special needs required is social integration. Staff planned various games and activities that everyone could participate in to help children with special needs to feel included. / Denna uppsats handlar om fritidspersonalens erfarenheter och uppfattningar av sin yrkesroll när det kommer till elever som är i behov av särskilt stöd i skolan och på fritidshemmet. Undersökningen behandlar frågorna vilken hjälp dessa elever får av fritidspersonal både under skoltid och på fritidshemmet, och vilken roll fritidspersonal har när det kommer till elever med särskilda behov. Denna undersökning är grundad på kvalitativa intervjuer med fritidspersonal från Stockholmsområde. I studien undersöks inkludering ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv samt analyseras med hjälp av Per-John Ödmans hermeneutiska teori för att tolka och förstå fritidspersonalens tankar och erfarenheter om deras roll under skoltid och på fritidshemmet med elever som är i behov av särskilt stöd. Önskan till utbildning inom olika diagnoser kom fram i undersökningen där fritidspersonalen ville känna sig mer trygga i bemötande av elever med särskilda behov. Informanterna som deltog i denna undersökning fungerade även som resurs för elever med särskilda behov under skoltid, vilken gjorde att de har upplevt saknad ork och energi på grund av långa arbetstimmar när de arbetade på fritidshemmet efteråt. Intervjupersonerna var i allmänhet villiga att hjälpa och stötta elever med särskilda behov, men alla har upplevt en viss osäkerhet samt saknad kunskap för att stötta dessa elever. Personalen har även varit osäkra när det gäller bemötande av dessa elever och om vilka material som skulle hjälpa eleverna att lättare kunna klara av skolarbeten. Det kom fram att inkludering som arbetssätt har använts dagligen, speciellt på fritidshemmet där genom lekar och olika aktiviteter är det lättare att integrera eleverna med särskilda behov med andra, så att dem känner sig inkluderade.

The background of the essay as well as the previous research on our subject revealed leisure time teachers collaboration assignment as unclear. This is in agreement with our previous experiences from our operational training (VFU) and workplaces. The purpose of the study was therefore to investigate which assignment in the form of a leadership role, tasks and use of skills that leisure teachers describe to have during the school day. We also examined which factors influenced their work during the school day. We chose to conduct qualitative interviews with six informants. All informants had a basic teacher education for the leisure center. In order to highlight the characteristics of the leisure teacher’s professional identity, the theoretical starting point was social identity theory - which highlights identity creation based on group membership. The result showed that leisure time teachers described their work during the school day in relation to the class teacher’s assignment description. Contributing factors were, for example, valuation of skills, unclear job descriptions and resource shortages, all of which affected their work during the school day. Based on this, we saw in the discussion a connection between our results and the previous research. / Arbetets bakgrund samt den tidigare forskningen kring vårt ämne synliggjorde fritidslärarens samverkansuppdrag som otydligt. Detta överensstämmer med våra tidigare erfarenheter från VFU:er samt arbetsplatser. Syftet med undersökningen var därför att undersöka vilket uppdrag i form av ledarroll, arbetsuppgifter och kompetensanvändning som fritidslärare beskriver att de har under skoldagen. Vi undersökte även vilka faktorer som påverkade deras arbete under skoldagen. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter. Alla informanter hade en grundlärarutbildning mot fritidshem. Den teoretiska utgångspunkten var social identitetsteori som belyser identitetsskapande utifrån gruppmedlemskap. Detta för att den hjälpte oss att lyfta fram de bitar av fritidslärarens yrkesidentitet som vi ämnade undersöka. Resultatet visade att fritidslärarna beskrev sitt arbete under skoldagen i relation till klasslärarens uppdragsbeskrivning. Bidragande faktorer var exempelvis värdesättning av kompetens, otydliga arbetsbeskrivningar och resursbrist vilka alla påverkade deras arbete under skoldagen. Utifrån det här såg vi i diskussionen samband mellan vårt resultat och den tidigare forskningen.