The study has illustrated how treatment assistants within Statens institutionsstyrelses (SiS) special residential homes for young people portray a professional approach together with how they viewed their possibilities and limitations based on their professional role. The collection of data has taken place through a qualitative method in the form of interviews with the use of structural analysis for processing empirical data. For analysis and interpretation of treatment assistants' experience of their professional role, role theory and newinstitutional organization theory was used with humanistic theory as frame of reference of a professional approach. The result demonstrated how thoughts about central values and approaches based on a professional role were consistent and strongly influenced by operational guidelines and the ideal image of supportive relationships. Furthermore the professional role can in many ways be described as contradictory as it is part of the role to ensure rules are followed based on one's authoritarian position of power into being a listening, empathetic fellow humanbeing. Significant variations in the experience of the professional role were to which degree treatment assistants were rule-based or more permissive. The possibility to influence youths in a positive way depends on how well treatment assistants manages to establish a sound relationship. The experience of what limited treatment relationships and therefore the possibility to influence youths in a positive way was considered to be mainly dependent on organizational shortcomings such as lack of space, lack of staff and therefore competence. The results also demonstrated how expectations on the professional role in some cases collide with actual practice. / Studien har belyst hur behandlingsassistenter inom Statens institutionsstyrelses (SiS) särskildaungdomshem beskriver ett professionellt förhållningssätt samt hur de såg på möjligheter ochbegränsningar utifrån sin yrkesroll. Insamling av data har skett genom kvalitativ metod i formav intervjuer med användandet av strukturanalys för bearbetning av empiri. För analys ochtolkning av behandlingsassistenters upplevelse av yrkesrollen användes rollteori ochnyinstitutionell organisationsteori samt humanistisk teori som referensram för ett professionelltförhållningssätt. Resultatet påvisade hur tankar om centrala värdeord och förhållningssättutifrån yrkesrollen var samstämmig och starkt präglat av verksamhetens riktlinjer samtidealbilden av stödjande relationer. Yrkesrollen kan vidare i många avseenden beskrivasmotsägelsefull då det ingår i rollen att utifrån en auktoritär maktposition se till att reglerefterföljs till att vara en inlyssnande, empatisk medmänniska. Framträdande variationer iupplevelsen av yrkesrollen var i vilken grad behandlingsassistenter var regelstyrda eller mer åtdet tillåtande hållet. Möjligheten att påverka ungdomarna till en positiv förändring sågs vidareavhängigt hur väl behandlare lyckas etablera en sund relation. Upplevelsen av det sombegränsade behandlingsrelationen och således möjligheterna att påverka ungdomarna till enpositiv förändring ansågs främst vara beroende av organisatoriska brister såsom platsbrist, bristpå personal och därav kompetens. Resultatet påvisade även hur förväntningar på yrkesrollen ivissa fall krockar med den faktiska praktiken.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om specialpedagogens yrkesroll i en organisation med tvålärarskap, utifrån vilka förutsättningar rektor ger och vilken funktion specialpedagogen får i organisationen. Genom en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med rektorer och specialpedagoger, analyserades resultat med stöd av systemteorin. Resultatet av intervjuerna visade att specialpedagogens roll i ett tvålärarskap kan se olika ut och formas utifrån lokala förutsättningar och relationer i högre grad än examensordningen. Både rektorer och specialpedagoger gav bilden av att specialpedagogen i en organisation med tvålärarskap främst agerar på grupp- och individnivå med undervisande och handledande uppdrag gentemot allmänlärarna. Slutsatsen av studien var att specialpedagogen i en organisation med tvålärarskap verkar på organisations-, grupp- och individnivå i olika stor omfattning. Viktiga faktorer som tid, relationer och mandat framkom för hur specialpedagogens roll formas i en organisation med tvålärarskap. Som vidare forskning skulle det vara av intresse att genomföra studien med ett större urval eller utifrån ett elevperspektiv där effekten för elever i behov av stöd studeras.

Förskolan har genomgått en stor förändring genom årtionden. Genom att förskolan skrevs in i skollagen (SFS 2010:800) kom förskolan att tillhöra utbildningssystemet 2010, det medförde även att förskollärare fick förskollärarlegitimation och då även ansvaret över undervisningen i förskolan. Förskollärarprofessionen har stärkts ytterligare genom Läroplan för förskolan, Lpfö18 (2018). Läroplanen förtydligade ansvarsfrågan och förskollärarnas ledarskap i förskolan där förskolläraren leder förskollärar-kollegor, barnskötare och annan personal på avdelningen. Förskolläraren leder även arbetslagets systematiska kvalitetsarbete genom att följa upp och utvärdera undervisningen. Utvärderingen behöver ha ett tydligt barnperspektiv vilket synliggörs genom dokumentationer av undervisningstillfällen.  Syftet med studien är att synliggöra förskollärares skilda syn på sitt pedagogiska ledarskap, mer specifikt tolkning av uppdraget och deras uppfattningar av undervisning i barngrupp. I studien används en fenomenografisk ansats med semistrukturerade interjuver där det empiriska materialet tolkas utifrån det teoretiska begreppet professionell identitet.  Studiens resultat visar att informanterna ser positivt på den förändring som har skett inom förskolan där förskollärarens ledarskap har stärkt både genom skollag och läroplan vilket har lett till en starkare förskollärarprofession. När förskolläraren leder sina förskollärar-kollegor behöver ledarskapet vara flexibelt med ett växelvist ledarskap. När det finns fler förskollärare har även de ett ledaruppdrag, då förskolläraren inte leder blir hen en följare i stället. Då förskolläraren leder behöver hen även växla mellan olika ledarstilar för både när det handlar om barngruppen som arbetslaget. Helhetstänket i arbetet hur arbetslaget arbetar med förskolans prioriterade läroplansmål och hur de når de uppsatta målen är viktigt. Förskolläraren ska tolka läroplan, skollag och andra nationella styrdokument och omsätta det till de lokala styrdokumenten som finns på förskolorna. Informanterna menar att alla de lokala styrdokumenten de arbetar med är till en god hjälp i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Informanterna menar att det ingår i förskollärarnas ledarskap att påminna övriga i arbetslaget om mål och beslut som har tagits samt vilket innehåll den planerade undervisningen med barnen ska ha.  Det är även viktigt för informanterna att alla som ingår i arbetslaget känner sig delaktig i arbetet och i undervisningen, även om det är förskolläraren som leder arbetet. Att ta hand om arbetslagets åsikter kan göras genom att reflektera tillsammans. Hela arbetslaget arbetar med att vara medupptäckare och samla in dokumentationer som sedan används i reflektion på arbetslagsmöten. Att låta barnen vara med och dokumentera undervisningen samt att barnens reflektioner tas tillvara är en viktig del i den uppföljning av verksamheten förskolläraren leder samt hur lärmiljön på förskolan och på avdelningen kan utvecklas för  att främja barnens lek. Resultatet visar även att förskollärarna undervisar under hela dagen, förutom den planerade undervisningen sker undervisning som är i ständig rörelse som kan ske genom att fånga barnens uppmärksamhet genom ”here-and-now knowledge”.

Studien syftade till att erhålla en fördjupad förståelse för hur socialpedagogen beskrev sin yrkesroll och specifika kompetens inom det drogförebyggande arbetet i skolan i jämförelse med andra professioner. Studien avsåg även att få en ökad förståelse för hur socialpedagogen beskrev framgångsfaktorer och utmaningar inom yrkesrollen avseende frågan om att motverka droganvändning hos elever. Vid genomförandet av studien användes en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med sex informanter som hade olika yrkestitlar. Vid bearbetningen av den insamlade datan användes tematisk analys för att underlätta identifiering och analys av teman. För att analysera hur organisatoriska strukturer kan påverka socialpedagogens yrkesroll och specifika kompetens inom det drogförebyggande arbetet tillämpades Human Relations som teoretisk förankring. Det socialpedagogiska perspektivet tillämpades som teoretisk förankring för att synliggöra hur det socialpedagogiska bidraget kan berika det drogförebyggande arbetet. Resultatet i studien visade på skillnader i socialpedagogernas delaktighet och arbetsbelastning i det drogpreventiva arbetet. Resultatet indikerade att socialpedagogerna var i behov av tydligare riktlinjer och ökat handlingsutrymme för att kunna påverka det drogförebyggande arbetet ytterligare. Studien betonade även vikten av att socialpedagogen hade en fungerande samverkan med övriga professioner och utomstående samhällsaktörer för att kunna tillgodose barnets behov och önskemål. Slutsatserna kunde dras att socialpedagogens yrkesroll och specifika kompetens har en stor betydelse i att bidra till elevernas psykosociala utveckling, och detta genom att skapa tillitsfulla relationer. Avslutningsvis synliggjordes vikten av att tydliggöra socialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom skolverksamheten för att samtliga socialpedagoger ska kunna arbeta utifrån likvärdiga riktlinjer och förutsättningar.

Denna essä speglar ett dilemma som jag var med om i mitt yrke som bibliotekarie. Mitt syfte är att reflektera över min och omgivningens reaktion och agerande under och efter en händelse som inträffade en "vanlig dag på jobbet". Händelsen visar på att bibliotekarien ofta får hjälpa till med/agera på sådant som inte direkt hör till bibliotekets traditionella kärnverksamhet - i det här fallet att hjälpa till med musiklitteratur och noter.

Vi anser att denna studie är intressant ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv eftersom yrket som kommunikatör, informatör och PR-specialister ligger på 5:e plats när det kommer till konkurrenskraftiga yrken. Hur kan yrkesrollen vara både populär och ifrågasatt på samma gång och hur ser kommunikatören själv på sin yrkesroll. Syftet med denna studie är att undersöka hur kommunikatörer definierar sin yrkesroll och vad de anser är viktigast för den framtida kommunikatören. Vi kommer undersöka detta ämne med följande frågeställning:   1.     Finns det någon gemensam faktor för kommunikatörer inom sin yrkesroll och om, vilka är det?  2.     Finns det någon arbetsuppgift som samtliga kommunikatörer utför? 3.     På vilket sätt kan man tydliggöra kommunikationsyrket för den framtida kommunikatören?  Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med sex olika personer. Vi har sedan tagit in allt material och transkriberat det för att ha en tydligare struktur när vi sedan genomförde vår kvalitativa textanalys. Huvudresultatet visar på att kommunikatörens yrkesroll är svårbedömd. Det framkom även att den inte är helt lätt att definiera med tanke på de arbetsuppgifter som kommunikatören har. I vårt resultat har vi fått se en klarare bild av yrket samt en ifrågasatt och undersökt definition av yrket. Hur kommunikatörer ser på framtiden för kommunikatörsyrket och vilka kompetenser som kommer att vara viktigast.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några speciallärare, rektorer och lärare ser på speciallärarens roll och uppdrag inom ramen för Läsa, skriva, räkna garantin och uppdragen att undervisa, utreda och utveckla, samt om det finns några likheter och skillnader mellan och inom yrkesgruppernas uppfattningar. Speciallärare, lärare och rektorer ska samverka i arbetet med elevers lärande och tidiga insatser, vilket också lyfts fram som viktigt i forskningen kring läs- och skrivinlärning. Skolinspektionens granskning (2023) visar att det finns brister i momentet kring samråd mellan lärare och specialpedagogisk personal samt att samsyn om syftet med garantin och rutiner för arbetet ännu inte är etablerade på alla skolor. Hur olika yrkesgrupper beskriver och uppfattar speciallärarens roll och uppdrag blir därmed relevant att undersöka för att öka kunskapen om hur olika faktorer påverkar den specialpedagogiska rollen i arbetet med elevers språk-, skriv- och läsutveckling inom ramen för Läsa, skriva, räkna-garantin. Studien har en kvalitativ ansats med professionsteori, specialpedagogiska perspektiv och organisationsteori som teoretiska utgångspunkter. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med två speciallärare, två rektorer och två lärare och analyserades med tematisk analys.  Resultaten visade både likheter och skillnader mellan respondenternas beskrivningar om speciallärarens roll och uppdrag. I resultaten framkommer att specialläraren växlar mellan det undervisande, utredande och utvecklande uppdragen, men att det undervisande och utredande uppdragen får mest utrymme. Speciallärarens roll i Garantin får olika betoning beroende på vilken yrkesroll som beskriver. Speciallärarna beskriver sig som delaktiga i flera delar och en främjande och förebyggande organisation med tidiga insatser runt läsinlärningen på både grupp och individnivå, medan lärarna beskriver samarbete i genomförande och bedömning samt insatser främst på individnivå. Rektorerna beskriver speciallärarens roll utifrån de organisatoriska förutsättningarna där specialläraren arbetar mycket mot enskilda elever, men uttrycker en önskan om ett större fokus på lärmiljö och speciallärarens rådgivande roll.

Problematisk skolfrånvaro är ett socialt problem som ökar och skapar bekymmer i skolvärlden. Syftet med studien har varit att öka kunskapen kring skolkuratorernas upplevelser med arbetet med högstadieelever som har en problematisk skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på högstadie-nivå. Intervjupersonerna hade socionomexamen och hade arbetat som skolkurator i minst ett år. Insamlade empiri analyserades med kvalitativ innehållsanalys och då utifrån tidigare forskning samt genom Lipskys teoretiska begrepp gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att deras roll som skolkurator är otydlig och samtliga har, någon gång under sin tjänst, känt sig ensam i sin profession i skolan. Skolkuratorerna upplever även att arbetet med problematisk skolfrånvaro kunnat utföras annorlunda om det fanns mer resurser för arbete med problematisk skolfrånvaro. Arbetet med elever som har problematisk skolfrånvaro kräver god samverkan med både interna aktörer inom skolan och externa aktörer såsom socialtjänst. Omständigheter, som individuella-, skol- eller familjerelaterade svårigheter, ofta komplexa och i kombination upplevs av skolkuratorerna ligga bakom problematisk skolfrånvaro. / School absence among teenagers is a social problem that increases and contributes to challenges within the school system. The purpose of this study has been to gain an understanding regarding school councelors work in relation to students within the upper secondary education system, and their problematic abscence from school. It does so by using a qualitative method and by utilising six semi-structured interviews with school councelors currently working within the swedish upper secondary education system. The respondents have a bachelor degree in social work and have been working within the field for a minimum of one year. The collected empirical data was analyzed with the help of previous research as well as Lipskys theoretical concept of grassroots bureaucracy and room of action. The study shows that the school counselors experience in regards to their role as school counselors is uncertain, and that all respondents, at least once during their employment, have experienced some degree of loneliness. They have also experienced that the problematic school abscence among teenagers could be different, if the educational system as a whole had more availaible resources. In addition to this the school counselors highlighted the importance of internal cooperation (within the school system) and external cooperation (with, for example, social services). Regarding the underlying circumstances of problematic school abscence among teenagers the school counselors refers to individual, school or family related challenges. In its conclusion the study shows that a combination of the factors above contributes to problematic school abscence among teenagers.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket kräver såväl teoretisk som praktisk kunskap, värderingsförmåga och ett kritiskt förhållningssätt. Arbetet som sjuksköterska i en ständigt föränderlig vårdkontext, kan upplevas som påfrestande och transitionen från student till färdig sjuksköterska kan bli en verklighetschock. För att ge sjuksköterskan en trygg grund att stå på med förutsättningar för att kunna ge en god och säker vård, har förslag gällande utbildning och yrkesintroduktion tagits fram i syfte att minska gapet mellan utbildningen och yrkesutövningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors upplevelser av transition från utbildning till profession. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar, varav nio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman; Utvecklande av personliga förutsättningar och egenskaper med två underteman: Identitet och självkänsla i yrkesrollen samt Problemhantering och prioriteringsförmåga, Träning och förberedelser inför sjuksköterskeyrket med två underteman: Att vara tränad för att ge en god och säker vård samt Att vara tränad och förberedd för en ledarroll och slutligen Den psykosociala arbetsmiljön med tre underteman: Förutsättningar i organisationen, Stöd och handledning samt Ett accepterande arbetsklimat. Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i arbetsmiljön och tillsammans med Benners (1984/1993) modell om sjuksköterskestudentens och sjuksköterskans utveckling från novis till expert. Resultatet jämfördes med annan relevant litteratur som berör transitionen och hur den skulle kunna underlättas genom stöd, handledning och reflektion. / Background: The nursing profession requires both theoretical and practical knowledge, judgment and critical thinking. The work as a nurse in a constantly changing health care context, can be troublesome and the transition from student to registered nurse may become a reality shock. To give the nurse a solid base and conditions to be able to provide good and safe care, suggestions have been made regarding training and professional induction in attempt to reduce the gap between the education and professional practice. Aim: To describe nursing students and registered nurses' experiences in transition from education to profession. Method: A literature review with a result based on twelve scientific articles, of which nine were qualitative and three quantitative. Results: The results revealed three main themes: Developing personal prerequisites and characteristics, with two subthemes: Identity and self-esteem in the professional role and Problem solving ability and ability to prioritize, Training and preparation before the nursing profession with two subthemes: Being trained to provide good and safe care and To be trained and prepared of the leadership role and The psychosocial working environment with three sub-themes: Preconditions of the organization, Support and mentoring and An accepting working environment. Discussion: The results were discussed on the basis of the working environment and together with Benner's (1984/1993) model of nursing students´ and registered nurses´ development from novice to expert. The results were compared with other relevant literature related to the transition and how it can be facilitated by support, mentoring and reflection.

In this academic essay I explore and reflect upon number of a number of questions arising from a dilemma. The dilemma comes from a situation where primary teachers with a specialization in extended school education (“recreation centre teachers”) is subject to contradictory demands and expectations in their job situation. I have searched for causes and new perspectives on the dilemma by exploring the role, mission and professional identity for this category of teachers. I find that a clear role as a teacher and a clear mission within the school is not present. Based on this I investigate different strategies and opportunities for the recreation centre teachers to use their competence and find their mission within the school based on the regulatory demands and different perspectives on learning. I find a need for further formalization of the role and mission and also opportunities for the recreation centre teacher to complement the traditional class room education with their own competences and different perspectives on education and learning.