The aim of this bachelor’s thesis is to develop knowledge about how librarians experience their professional identity, argue for their competence and describe their profession based on their professional skills, tasks, and status. The method that is used to answer the questions of the study is semi-structured interviews with five public librarians. The theory used in this essay is Ørom’s six librarian identities plus Schreiber’s experience intermediate identity. Conclusions drawn by the study is that the library profession is multifaceted as the study’s informants showed expressions of several professional identities simultaneously. The width of different work tasks that emerged in the study also shows that the profession is diverse. Social skills and an ability to stay updated on new media and follow the news development are regarded as key skills. The profession's relatively low status is linked to perceptions of the society about the library profession. The informants in the study feel that it is important to encounter decision makers’/politicians’ perceptions of the library profession as they are the ones who have the power to influence the library organization. / Program: Bibliotekarie

Då det i svensk forskning saknas studier kring specialpedagogens roll på specifikt gymnasieskolor syftar denna studie till att få närmare kunskap om specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsa och det elevvårdande arbete som bedrivs på gymnasieskolor. Empiriskt material samlades genom intervjuer med åtta på gymnasiet verksamma specialpedagoger. Frågeställningarna fokuserade på deras uppdrag och arbetsuppgifter samt de sammanhang de ingår i. Intervjuerna genomfördes enskilt och efter transkribering systematiserades resultatet med hjälp av kategorier utifrån krav-, kontroll-, och stödmodellen. Kategorierna strukturerades ytterligare med hjälp av nyckelord vilka användes som ett raster för att finna mönster. Resultaten från studien pekar på ett mångfacetterat uppdrag som inte alltid är tydligt för rektor och lärarkollegor, vilket leder till att det lätt sker en sammanblandning av specialpedagogens och speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Framför allt handlar det om huruvida specialpedagogen ska undervisa och då främst en-till-en undervisning. Diskrepans mellan förväntningar från kollegiet och det egentliga uppdraget beskrivs som försvårande men dock inte omöjligt att hantera. Emedan specialpedagogerna önskar arbeta mer med övergripande skolutveckling, tycks ändå arbete med och framför allt runt elever dominera. Administration, samordning och handledning av både elever och lärare är några av arbetsuppgifterna som beskrivs. Genom arbete med organisering kring elever och deras studier hamnar specialpedagogen i varierande sammanhang där det elevvårdande arbetet i elevhälsan framhålls. Specialpedagogernas förhållande till elevhälsan varierar emellertid. Vissa specialpedagoger har en ledande funktion i elevhälsoteamet, men alla beskriver sig som teammedlemmar och att arbetet bedrivs som ett lagarbete. Relationen till rektor beskrivs som avgörande för specialpedagogens mandat i såväl elevhälsoteam som i skolans övriga kollegium. Specialpedagogerna ser potential i sitt uppdrag och beskriver med tillförsikt möjligheter och ambitioner att utveckla och omorganisera det specialpedagogiska arbetet på sina respektive gymnasieskolor.

Employer branding är något som idag kan ses som en självklarhet för många arbetsgivare. De anställda ska identifiera sig med arbetsplatsens varumärke och representera det på sådant sätt som arbetsgivaren önskar. Det krävs dock en hel del förberedning och hårt arbete för att detta ska nå ut till de anställda. Detta är en kvalitativ fallstudie där Karlstad kommun är vårt case. Här undersöks närmare hur två olika yrkesgrupper mer specifikt pedagoger och sjuksköterskor mottar kommunens employer branding. Det studeras även om det är kommunen eller yrkeskåren som dessa individer identifierar sig med och vad grunden till detta kan vara. Denna kvalitativa undersökning skedde i form av samtalsintervjuer och baseras på en abduktiv forskningsansats.  Det som undersökts är följande:  Hur tillgodogör sig Karlstad kommuns anställda kommunens employer branding?  Upplever anställda inom Karlstads kommun att arbetsgivarens employer branding påverkar deras arbets- och privatliv?  Identifierar sig anställda inom Karlstads kommun sig främst med kommunen eller den egna yrkeskåren?  Arbetet baseras på flertal teorier som behandlar olika områden. Bland annat employer branding, den egna identiteten, den sociala identiteten och arbetsidentiteten samt hur dessa hör ihop. Resultatet av denna studie visar på något oväntade svar från de åtta respondenterna. Karlstads kommun lägger ned mycket jobb på employer branding och varumärkesarbete. Därför fanns en viss förväntan på hur svaren från intervjupersonerna skulle se ut. Det visade sig att båda yrkesgrupperna var väl medvetna om Karlstads kommuns jobb med att uppnå en god employer branding men trots detta kände de ingen större koppling till Karlstads kommun. Respondenterna kände en starkare identifikation med sin respektive yrkeskår framför kommunen trots kommunens försök att implementera sina värderingar i sina anställda. / Employer branding is, nowadays, something that for many employers can be seen as something natural and self-evident. The employees are supposed to be able to identify themselves with the brand of their workplace and represent it as the employer wishes. However, a great deal of preparation and hard work from the employer is required to reach the employees. This is a qualitative case study in which Karlstad municipality is the case. Here we examine more closely two different professions, more specifically how educators and nurses employed by Karlstad municipality recieve their employer branding. We are also examining if it is the Karlstad municipality or the respective professions that these individuals are most likely to identify themselves with and what the primary cause of this could be. This qualitative study is performed by interviews and is based on an abductive discovery approach. Since we have done an earlier research on the subject this approach helps us keep a more open and objective view of the reality.  The following questions are the main areas that are being researched:  How does Karlstad municipality’s employees benefit from the municipality 's employer branding?  Do Karlstad municipality’s employees experience that the municipality’s employer branding affects their work and private life?  Do employees in Karlstad municipality identify themselves primarily with the municipality or their own profession?  The work is based on several theories that are applied on different areas. This includes employer branding, personal identity, social identity and work identity, and how these are linked together. The result of this study shows some unexpected responses from the eight respondents. Karlstad municipality is putting a lot of work into their employer branding and branding work overall. Therefore, there was a certain expectation of what the answers from the interviewees could be. It turned out that both professions were well aware of Karlstad municipality 's attempts to achieve good employer branding. Despite this it was not received as expected by the employees. The respondents felt that they had a stronger identification with the respective profession rather than the municipality itself despite the municipality 's attempts to implement their values in their employees.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, som styrs av flera lagar däribland Hälso- och sjukvårdslagen. Vård- och omsorgsarbete syftar till att tillfredsställa såväl individuella som grundläggande mänskliga behov, oavsett kulturell och etnisk tillhörighet. Distriktssköterskans jobb på vårdcentral innefattar bland annat mottagningsarbete och telefonrådgivning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur distriktssköterskor upplever sin yrkesroll på vårdcentral. Metod: En systematisk litteraturstudie där Polit & Becks (2017) niostegsmodell har använts. Resultatet bygger på elva artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed och SweMed+. Resultat: Fyra kategorier identifierades som svarade på syftet med litteraturstudien: Otillräcklig kunskap skapar osäkerhet, En stöttande arbetsmiljö är viktig, Stress och tidsbrist påverkar arbetet negativt och Att skapa trygghet för patienten. Slutsats: Resultatet visar på att distriktssköterskeyrket är ett efterfrågat yrke som spelar en central roll inom omvårdnad och samordning på vårdcentral. Upplevelsen av distriktssköterskors yrkesroll är subjektiv. Resultatet visar också på att distriktssköterskornas upplevelse är att de är stolta över sin yrkesroll / Background: Specialist nurses work on the basis of a person-centered approach, which is governed by several laws, including the Health Care Act. Care and care work aims to satisfy both individual and basic human needs, regardless of cultural and ethnic background. The district nurse's job at a health center includes, among other things, medical reception and telephone counseling. Aim: The purpose of the literature study was to elucidate how district nurses perceive their professional role at a primary health center. Method: A systematic literature study in which Polit & Beck's (2017) nine-step model were used. The result is based on eleven scientific papers that were found using the databases CINAHL, PubMed and SweMed +. Result: Four categories were identified that answered the purpose of the literature study: Insufficient knowledge creates uncertainty, A supportive work environment is important, Stress and lack of time affect work negatively and Creating safety for the patient.  Conclusions: The results shows that the district nursing work is a sought after profession that plays a central role in nursing and coordination at a primary health care center. The experience of the district nurses' professional role is subjective. The result also shows that the district nurses' experience are that they are proud of their professional role.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring erfarenheter av specialpedagogens yrkesroll på gymnasiet. Den syftar till att bidra med exempel på specialpedagogers arbetsinsatser på olika nivåer samt att identifierar hinder och framgångsfaktorer i relation till den specialpedagogiska yrkesrollen. Studien är av kvalitativ art och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer med sex lärare, tre specialpedagoger och tre rektorer fördelade på tre olika gymnasieskolor. Studiens teoretiska ansats är systemteori. Vi har även tagit hjälp av salutogent och patogent perspektiv. Dessa ansatser hjälpte oss i analysen av vårt resultat. I vår studie förefaller det sig som att specialpedagogerna i denna kontext gör anspråk på ett brett område av arbetsuppgifter av både förebyggande, främjande och åtgärdande karaktär. Insatser riktas både mot enskilda elever och klasser, enskilda lärare och arbetsgrupper samt övergripande för skolan. Tillgänglighet, kommunikation, kompetens och mandat är fyra övergripande katego-rier som kan verka som antingen framgångsfaktorer eller hinder i relation till specialpedagogens yrkesroll.

<p>De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgått stora förändringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsväsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förändrade förutsättningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna själva upplever att den pedagogiska rollen samt användarundervisningen har förändrats. Jag har även haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pådrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och användarundervisningen. Föremål för min undersökning har varit bibliotekarier anställda vid Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek. Undersökningen har påvisat att bibliotekarierna numera upplever undervisningsrollen som integrerad del i bibliotekarierollen. Den pedagogiska rollen och undervisningsverksamheten utvecklas i hög grad utifrån det förhållningssätt bibliotekarierna intar till den egna yrkesrollen, medarbetarna, andra närliggande professioner (som till stor del utgör målgruppen), samt till en föränderlig omvärld. Utvecklingen av den pedagogiska rollen och utbildningsverksamheten bygger även på det individuella ansvaret hos bibliotekarien för den egna kunskapsutvecklingen samt viljan att ingå i en ständig läroprocess.</p>

<p>Bibliotekarierollen har diskuterats mycket på senare tid. Det tycks vara så att de bibliotekarier som arbetar på myndighets- eller företagsbibliotek fått högre löner och högre status än till exempel folkbibliotekarier. Jag har därför valt att undersöka hur yrkesrollen och professionsutvecklingen ser ut för en speciell grupp myndighetsbibliotekarier nämligen domstolsbibliotekarier.</p><p>Jag ställde upp två inledande frågeställningar: ”Har domstolsbibliotekarierna ett eget kunskapsområde?” och ”Är domstolsbibliotekarierna specialister eller generalister?” Min undersökning visade, att domstolsbibliotekarierna har ett eget kunskapsområde bestående av juridisk terminologi, rättskällor, rättsdatabaser, juridisk informationssökning samt EG-rätten och dess källor. Domstolsbibliotekarierna har valt både en specialist- och en generaliststrategi i och med att de blivit generalister på innehåll och specialister på sitt eget kunskapsområde.</p><p>Mina huvudfrågeställningar var sedan: ”Kan man kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession?” och ”Hur ser professionsutvecklingen för domstolsbibliotekarier ut?” Jag tycker mig ha funnit tillräckligt stöd för att kunna kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession. Yrkesgruppen uppfyller de i litteraturen uppställda kriterierna på en profession vilka är ett eget kunskapsområde, följande av etiska riktlinjer och kåranda. Framtiden ser ljus ut för domstolsbibliotekarierna i och med att de i sin professionsutveckling valt både en generalist- och en specialiststrategi. Som generalister klarar de av framtida förändrade arbetsförhållanden medan de som specialister även kan stärka sin profession.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.</p><p>Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö. Jag har sedan tolkat det som respondenterna har sagt för att försöka förstå och nå mitt syfte med min studie.</p><p>Resultatet visar på respondenternas upplevelse av hur viktig relationen och samarbetet med övriga i arbetsgruppen är. Respondenterna upplever att kontakten med organisationen är väldigt liten varför man inom arbetsgruppen får fungera som både arbetskamrat, stöd och varandras feedback. Det som upplevs vara det som är centralt och betydelsefullt för deras arbete är de funktionshindrade.</p><p>De vetenskapliga artiklarna har bidragit till en ökad förståelse men dessutom medverkat till en bredare förståelse för den komplexitet som kan finnas inom människovårdande yrken. Dessa artiklar har jag vävt ihop med min resultatdel. Jag har använt mig av teorier som roller, grupper, krav-kontroll-stöd samt motivation som jag väver ihop i min analysdel. Teorierna har bidragit till att öka min förståelse för vad respondenterna har delgivit mig i min studie.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär. Samtidigt blir det svårt för individen att veta var på arbetsmarknaden hon passar in. Våra intervjupersoner anser att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden om de inte har en tydlig yrkestitel. Väl inne på arbetsmarknaden är det enklare att utvecklas i sin yrkesroll.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

<p>Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt. Resultatet visade att det manliga perspektivet inte betonades i omvårdnadsundervisning och klinisk omvårdnad. Detta upplevdes redan i utbildningen och skapade oro angående den framtida yrkesrollen. Yrkestiteln sjuksköterska upplevdes vara ett problem för den manliga sjuksköterskan. De senaste decennierna har allmänhetens attityd gentemot den manliga sjuksköterskan inte nämnvärt förändrats. Intimomvårdnad upplevdes vara den känsligaste delen av den manliga sjuksköterskans yrkesroll. Detta kan ligga till grund för att den manliga sjuksköterskan söker sig bort från det kroppsnära arbetet inom vården. För att förstå den manliga sjuksköterskans upplevelser av sin yrkesroll så behövs ytterligare kvalitativ forskning på området. Sjuksköterskeprogrammets undervisning behöver anpassas mer för män och för att den manliga sjuksköterskan ska kunna utvecklas inom professionen behöver den allmänna attityden gentemot den manliga sjuksköterskan förändras.</p>