No description available.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger såg på sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var också att ta reda på varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar på detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 års tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar på vad en fritidspedagog är och gör och om det var någonting man ville ändra vad gäller sin yrkesroll. Frågorna skulle även ge svar på om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval. Resultatet visade att en fritidspedagog är en person som arbetar med det den är bra på och tycker är roligt. Resultatet visade även att en fritidspedagog arbetar med grupprocesser och att utveckla barnens sociala färdigheter samt erbjuder olika aktiviteter som barnen inte får tillgång till i hemmet. Fritidspedagogen var enligt resultatet både i klasser under förmiddagen och hjälpte läraren samt på fritidshemmet under eftermiddagen och höll i fritidsverksamheten. Det man önskade ändra på vad gäller yrkesrollen var dels statusen, dels planeringstiden. Bara två av de intervjuade hade diskute-rat yrkesrollen i sina arbetslag på arbetsplatsen. De som jag intervjuade hade valt yrket av olika anled-ningar, allt från att de tyckte om att arbeta med barn till att de önskade få sig ett yrke. Resultatet visade att fem av de sju informanterna var nöjda med sitt yrkesval medan två inte helt var det. De två som inte var nöjda, såg dels en negativ förändring som har skett med yrkesrollen genom åren men hade även andra intressen som lockade mer att arbeta med.

Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse om hur ordningsvakters uppfattningar om hur deras yrkes– och privatroll ser ut. Vidare är syftet att ta reda på hur våld och hot hindrar utförandet av en framgångsrik vaktroll. Metoden vi har använt oss av var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta ordningsvakter. Studiens resultat tyder på att yrkes– och privatlivet utgör två separata sfärer. Förekomsten av hot och våld formar en yrkesroll där det interna samarbetet är det centrala. / The study aims to obtain a deeper understanding of how the opinions of security guards differ between their professional and the private roles that they occupy. Furthermore the purpose is to find out how violence and threats prevent the performance of a successful guard role. The method we have used was qualitative semi-structured interviews with eight security guards. The result of the study suggests that the professional life and the personal life may form two separate spheres. The presence of threats and violence shapes a professional role where the internal cooperation is the main key.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen. Intervjuer har gjorts med tre fritidspedagoger och fem förskollärare i en sydsvensk kommun. Resultatet visar att synen på normalitet och avvikelse, pedagogisk miljö samt individuella förutsättningar är betydelsebärande faktorer när barn blir i behov av särskilt stöd. Erfarenheter av specialpedagogiska insatser handlar om att få konkreta tips och handledande samtal i arbetslagen, mer eller mindre kontinuerligt. Pedagogernas förväntningar handlar om specialpedagogens observerande och handledande funktion, i ett långsiktigt och förebyggande perspektiv. Pedagogerna vill hellre ha reflekterande pedagogiska samtal än snabba lösningar. Fritidspedagogerna anser att de specialpedagogiska insatserna i första hand kommer skolan till del.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma året och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Dessa har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet har framkommit att utbildningen givit sjuksköterskan en god grund att stå på, men kräver mer medicinsk inriktning för att uppnå kraven som ställs på den legitimerade sjuksköterskan. Det anses även att ett för stort fokus ligger på vetenskaplig metodik och allmän omvårdnad, samt att den nuvarande pedagogikkursen bör omstruktureras. Sjuksköterskorna upplever svårigheter på arbetsplatsen i form av bristande kunskap inom medicinska områden samt administrativa uppgifter. De önskar mer verksamhetsförlagd utbildning då de anser att detta är den mest fördelaktiga metoden för att förberedas inför sjuksköterskeyrket. Sjuksköterskorna upplever sin första tid i yrket som stressig men mycket givande. De delar som upplevs vara svårast är administration, lokala rutiner samt att skapa en helhetsbild av patientens medicinska och omvårdnadsmässiga behov. Slutsats: De nyutbildade sjuksköterskorna upplevde en positiv spänd förväntan, men även stress och oro inför det nya yrket och ansvaret. Utbildningen ansågs ge en grundläggande kunskap för yrket. Dock ansågs en omstrukturering av sjuksköterskeprogrammet vara fördelaktigt för att i större utsträckning uppnå de kravs som ställs på den nyutbildade sjuksköterskan. / Aim: The aim of this study was to explore newly graduated nurses experiences of their first year in practice and whether the education prepares them for their profession. Method: The study is performed with qualitative interviews containing seven interviews. The interviews have been analyzed by manifest content analysis. Result: The main result shows that the education has given the nurses a solid foundation, still it acquires a more thorough education in medical areas to achieve the standards that are required in the ward. It is also told that the scientific method and general care is given too much focus. There is also stated that the course in pedagogy should be reconstructed. The nurses is experiencing difficulties with lack of knowledge in medical areas as well as administrative tasks. They think that the best way to prepare for the nursing profession is to obtain as much clinical practice as possible why they are requesting more time on the ward during the education. The nurses are experiencing a very stressful first time in the profession, but they also think that the employment is very rewarding. Administrative tasks, local routines and to obtain a general picture of the patient´s medical and caring needs is perceived to be the most difficult parts of the profession. Conclusion: The newly graduated nurses experienced a positive anticipation, but also stress and worry about the new profession and responsibility. The education was considered to provide a basic knowledge of the profession. However, it was considered to be beneficial with a reconstruction of the nursing program to further achieve the requirements set for the newly graduated nurses.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera blivande psykoterapeuters motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      motiven skiljer sig åt beroende på grundutbildning och val av teoretisk inriktning på studierna. Studien genomfördes med hjälp av en enkät där deltagarna i undersökning fick svara på öppna frågor om motiv som fått dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stämde in i ett antal tänkbara motiv att välja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som motiverar att välja psykoterapeutyrket upptäckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bättre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriär/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/legitimitet, påverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svårigheter, förväntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utsträckning motiv som kunde relateras inre konflikter och svåra erfarenheter i livet än vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde.

Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska är idag den äldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir främst en dold yrkesroll på grund av att det utövas bakom stängda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling användes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor från två sjukhus i Sverige under våren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat I textanalysen identifierades tolv subkategorier och fyra kategorier; rollen som omvårdnadsansvarig, upplevelsen av vad som gör operationssjuksköterskan trygg i sin yrkesroll, betydelsen av att vara medarbetare i arbetet på operationssalen och synen på den egna professionen. Operationssjuksköterskorna beskrev sitt arbete som patientfokuserat och möjligheten att hjälpa medförde känslan av att göra skillnad. Erfarenhet och uppskattning gav ett självförtroende som resulterade i att operationssjuksköterskorna blev trygga i sin yrkesroll. Operationssjuksköterskorna beskrev kommunikation på salen som essentiellt för ett fungerande samarbete och menade att de anpassade sig efter sina medarbetare. Operationssjuksköterskorna upplevde sin yrkesroll både som osynlig och utvecklande. Citat från informanterna presenterades i texten för att tydliggöra resultatet.  Slutsats Studien visade att operationssjuksköterskorna har en central roll för omvårdnaden på operationsavdelningen och för patienten. Operationssjuksköterskans närvaro och kompetens vid operationer var oersättlig men ständigt beroende av teamet omkring sig. / Background The profession of operating room nurse is now the oldest nursing specialty, but remains primarily a hidden profession because it is exercised behind closed doors. The professional role were described as complex and revolved around the patient, cooperation and the technical equipment. Patricia Benners theories on the nurses’ professional development were used as a theoretical basis in the study. Aim The study aimed to elucidate how the operating room nurse perceives the professional role. Method The study was conducted with a qualitative approach and ten semi-structured interviews were carried out with operating room nurses from two hospitals in Sweden in spring 2011. All interviews were recorded and transcribed verbatim. To analyze the collected data content analysis with an inductive approach was used. Result In the text analysis twelve subcategories and four categories were identified: the role as being responsible of nursing, the experience of what makes the operating room nurse safe in the professional role, the meaning of being a co-worker during the work on the operating room and the view on the own profession Quotes from the informants were presented in the text to clarify the result. Conclusion The study showed that the operating room nurse has a central role for nursing in the surgical ward and the patient. The operating room nurse presence and expertise in operations was irreplaceable, but always dependent of the team around him/her.

Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå. Studiens resultat bör betraktas som lokalt betingat med tanke på dess ringa deltagarantal och dess geografiska begränsning, dock bör det finnas ett visst mått av relaterbarhet.

<p>Vi har utfört en kartläggning av Hageby familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur. Resultatet i studien visar att samverkan är ett bra verktyg för att arbete preventivt med familjer och deras olika behov. Det förebyggande arbetet är också det primära syftet för familjecentralen. Slutsatserna denna studie inbringar är att samverkan mellan myndigheterna på familjecentralen har varit framgångsrik. De anställda har blivit mer lättillgängliga för berörda familjer som besöker familjecentralen och socialtjänstens roll har avdramatiserats. Det finns dock vissa problem i verksamheten. Frågor som är angelägna för verksamhetsansvariga att lyfta och åtgärda är primärt allt för vida mål, BVC:s pressade arbetssituation och det ökade besöksantalet som kan leda till att de individer som är i behov av hjälp och stöd inte uppmärksammas i den utsträckning som önskas.</p> / <p>We have executed a chart of Hageby familycenter with focus on how interplay functions between the different units; ”öppen förskola/preschool”, child welfare center and social service. We have started with the themes recieved from two surveys respective two group interviews. These turned to partly the staff at the familycenter, partly the directorate. The central themes we recieved are purpose/goal, interplay, interplaycontracts, occupational roles, preventative work, secrecy/ethics and exercise of authority. In our analysis we have dicussed these, exemplified with quoteations from our informants and then “connected” our discussion to current litterature. The results of this study shows that cooperation is a good tool för preventative work with families and their different needs. The preventative work is also the primary aim at the familycenter. The conclusion this study applies is that cooperation between the authorities and the familycenter has been succesfull, partly because the employes has been more accesable for the families who visit the familycenter, partly because the role of social service has been defused. There are, however, some difficulties with the activity that can be blamed on too wide aims, “BVC” strained work situation and the increasing number of visitors, all this wich can lead to individuals in need of help and support not getting the attention or get hold of in the extent that would be desired.</p>

Syftet med denna studie är att studera hur lärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lärare och specialpedagoger har för förväntningar på specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi använder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vår studie ingår 15 intervjuer med nio lärare och sex specialpedagoger på sammanlagt sex skolor varav fem är kommunala skolor och en är en fristående skola. Som analysverktyg har vi använt oss av de teoretiska utgångspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar många olika svåröverskådliga arbetsuppgifter, då förväntningarna är höga från många håll. Specialpedagogerna förväntas arbeta mer med elever i behov av särskilt stöd samtidigt som det fordras att de ska utföra mycket administrativt arbete. Specialpedagogerna upplevde både brist på tid och brist på stöd från ledningen. Studiens resultat visar att det finns en skillnad i specialpedagogernas och lärarnas syn på specialpedagogernas arbetsuppgifter. Specialpedagogerna uttrycker att de ägnar en stor del av sin arbetstid åt undervisning medan lärarna tycker att de till stor del ägnar sin tid åt administrativt arbete. Båda yrkeskategorierna upplever att de har möjlighet att påverka fördelningen av det specialpedagogiska stödet, däremot är de inte helt överens om huruvida det specialpedagogiska arbetet är inkluderande eller ej. Båda yrkeskategorierna tycker även att samarbetet dem emellan fungerar bra men lärarna har en önskan om att det kan utvecklas mer. När det gäller specialpedagogernas och lärarnas förväntningar på varandra så finns det en samsyn. Som slutsats konstaterar vi att de båda yrkeskategorierna har en samsyn och förståelse för varandras arbetsuppgifter men att den ändå inom vissa områden skiljer sig åt såsom fördelning av och tidsåtgång för specialpedagogiska arbetsuppgifter samt synen på inkludering av elever i behov av särskilt stöd.