Denna uppsats handlar om hur jag som fritidspedagog ser på samverkan mellan skola och fritidshem. Den tar avstamp i ett möte mellan mig och en lärarkollega. Dilemmat som uppstår handlar om hur vi ser på prioriteringen av våra egna och varandras uppgifter inom ramen för samverkan. Vilken uppgift är viktigast att prioritera när det är brist på personal? Mitt syfte med den här uppsatsen är att öka min förståelse för hur vi bättre kan samverka på, mellan och efter lektionerna. Det gör jag genom att undersöka mitt dilemma utifrån ett flertal frågeställningar om hur yrkesrollen ser ut och vad samverkan innebär för olika yrkesgrupper. Genom essäskrivandet har jag möjlighet att undersöka och reflektera över yrkesrollen som sådan, både ur mitt eget perspektiv och ur mina lärarkollegors synvinkel. Jag fördjupar mina lärdomar genom att koppla de till relevant litteratur i dessa frågor och gör även nerslag i läroplanen för att undersöka vad den förmedlar om hur samverkan bör praktiseras i skolornas verksamheter. Essäskrivandet som metod har bidragit till att jag numera har en större förståelse för lärarkårens perspektiv på samverkan. Det har även breddat min uppfattning om vad begreppet innebär och ökat mitt intresse för att finna lösningar till hur vi framtiden samarbetar och samverkar med varandra på ett mer givande sätt.

Bakgrund: Nya sjuksköterskor upplever svårigheter med att möta den nya yrkesrollen. För att stödja nyexaminerade att växa in i sjuksköterskerollen samt för att utveckla sin kompetens och praktiska färdigheter spelar introduktionsprogram så som kliniskt basår samt ledarskapet en viktig roll. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vårdenhetschefers erfarenheter av att skapa förutsättningar för nyexaminerade sjuksköterskor att växa in i sin professionella yrkesroll under kliniskt basår. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer samlades data in från nio vårdenhetschefer och analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baseras på fem kategorier som beskriver hur vårdenhetschefer skapar förutsättningar för de nya sjuksköterskorna på vårdavdelningen: organisera introduktion till vårdarbetet, värna om personalgruppen, skapa tillfälle för lärande, att utöva ett engagerat ledarskap samt ha en stödjande attityd. Slutsats: Resultatet visar på att det är många faktorer som påverkar sjuksköterskornas förutsättningar och att vårdenhetschefernas förhållningssätt är komplext. Genom att visa stöd, genom att delta i sjuksköterskornas socialiseringsprocess och genom att organisera introduktion och vårdarbete efter individuella behov så kan det främja sjuksköterskors lärande och rollbyggande. Det kräver ledare som är aktiva och engagerade och som förstår sin roll i den process det innebär för sjuksköterskor att växa in i yrkesrollen. De förutsättningar som presenteras i resultatet skulle kunna stärka nya sjuksköterskor i att växa in i den professionella yrkesrollen samt bidra till att de stannar kvar i yrket. / Background: New graduate nurses experience difficulties in meeting the expectations of the new professional role. Leadership has been shown to be important when supporting new graduate nurses develop a professional role and develop competence and practical skills. Aim: This study aims to describe nurse managers´ experiences of creating prerequisites for new graduate nurses to grow into the new professional role during an introduction program. Method: A qualitative method was used in this study. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. A total of nine managers were interviewed. Results: The result presents five categories shown to be important when managers support new graduate nurses to grow into the new professional role: organize introduction to the clinical work, care for the group of personnel, create opportunities for learning, exercise a committed leadership and having a supportive attitude. Conclusion: The result suggests that many factors affect nurse's conditions on the ward and that the manager's approach is complex. By showing support, participating in nurse's social process and by organizing the introduction and clinical work, it could promote learning and professional role-building among new graduate nurses. This requires leaders who are active and dedicated, and understand their role in the nursing process of growing into the professional role. The conditions that are presented in this study could strengthen new graduate nurses to grow into the professional role and could promote their intention of remaining in the profession.

This thesis examines the professional role of the music journalist today, how it has been affected by the development of Internet and formats as social media.The aim of this study is to examine the music journalist point of view of how their profession is possibly affected by the expansion of Internet and social media. Through qualitative research interviews with seven, all active music journalists with analysis based on the gatekeeping theory combined with research on the subject music journalism and social media I have seen a development of the profession. The most important conclusion was that social media is becoming a major influence in reporting no matter format of music journalism but in different ways for journalists with different aims of publishing themselves as profiles or not. The advantages of the digital expansion conquers the concequences and the profession aim to develop - not transform or lose its relevance.

Bluffenomenet är en inre upplevelse av att känna sig som en bedragare och en rädsla att bli avslöjad som otillräcklig i sociala sammanhang. Personer som upplever bluffenomenet tror sig ha övertygat sin omgivning om att de besitter mer kunskap och mer kompetens än de verkligen har och känner en rädsla för att deras brist på förmåga ska avslöjas av omgivningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka på vilket sätt och i vilka sammanhang bluffenomenet påverkar socionomen i sin professionella yrkesroll i socialt arbete. Uppsatsens syfte har undersökts genom fyra intervjuer med yrkesverksamma socionomer genom en metodtriangulering där en kvantitativ enkät kombinerades med kvalitativa djupintervjuer. Innehållet i uppsatsen har utgångspunkt i symbolisk interaktionism som vetenskapsteoretisk tradition och den insamlade datan har analyserats utifrån teoretiska begrepp bestående av Bluffenomenet och Yrkesroll samt ett teoretiskt perspektiv i form av det dramaturgiska perspektivet. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att bluffenomenet framförallt uppkommer hos socionomer som är nya i sin yrkesroll eller befinner sig i ett nytt sammanhang arbetsmässigt. Bluffenomenet påverkar informanternas yrkesroll genom att arbetsuppgifter skjuts upp, osäkerhet gentemot klienter och en ödmjukhet inför den egna prestationen i arbetet. Uppsatsens diskussion lyfter bland annat komplexiteten i socionomens yrkesroll i form av andras och egna förväntningar. Uppsatsen kan genom de upplevelser som informanterna delat med sig av användas för att sprida kunskap om bluffenomenets uppkomst och sammanhang hos yrkesverksamma socionomer. / The impostor phenomenon is an inner experience of feeling like a fraud and a fear of being revealed as inadequate in social contexts. People who experience the impostor phenomenon believe they have convinced their surroundings to possess more knowledge and more skills than they really have and fear that their lack of ability will be revealed by the environment. The purpose of the essay was to investigate in what way and in what context the impostor phenomenon affects the social worker in its profession in social work. The purpose of the essay has been answered through four interviews with professional social workers in the form of a method triangulation where a quantitative form was combined with qualitative deep interviews. The content of the essay has been interpreted by symbolic interactionism as a science-theoretic tradition, and the collected data has been analyzed from the theoretical concepts consisting of Impostor phenomenon and Profession and a theoretical perspective in the form of the dramaturgical perspective. The main findings of the essay show that the impostor phenomenon occurs primarily in social workers who are new in their occupational role or in a new context in work. The impostor phenomenon affects the informants in their profession in the way by postponing some duties, insecurity in client meetings and humility for their own performance at work. The discussion discusses the complexity of social workers professional role in the form of others and their own expectations. Through the experiences that the informants shared, the essay can be used to disseminate knowledge about the conception of the impostor phenomenon and context in professional social workers.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares uppfattning om specialpedagogens yrkesroll. Vårdnadshavare ska enligt styrdokument ges möjlighet till delaktighet och ha inflytande över sina barns utbildning (Skolverket 2017) Vi beskriver vårdnadshavares uppfattningar samt lyfter fram vilka förväntningar vårdnadshavare har på specialpedagogens yrkesroll och slutligen vårdnadshavares uppfattningar om vad som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete.Studien utgår från en kvalitativ metod men med kvantitativa inslag. Undersökningen består av triangulering med enkäter med frågor både med fasta och öppna svar samt intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som valts är fenomenografi där individers uppfattningar är det centrala.Studien indikerar på att vårdnadshavare har kunskaper om specialpedagogens yrkesroll. Att deras förväntningar på specialpedagogen handlar om faktorer som gynnar alla barn i verksamheten Och att det som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete är grundläggande relationskompetens.

In 2010, full-time soldiers and NCOs were implemented as a new service category in the Swedish Armed Forces. The purpose was to fulfil the 2009 government white paper with requirements of immediately accessible, usable and flexible force. Five years later, with 5800 active soldiers and NCOs the focus for the armed forces has shifted towards deterrence and national defence. Consequently the need for active soldiers and NCOs in international deployments is declining. This paper examines the professional role of soldiers and NCOs at Life Regiments Hussars during 2015. With the support of H.J. Leavitt´s system theoretical model for organisational transformation, the effects of implementing the new category is analysed. The results show that an overwhelming majority of the soldiers and NCOs are experiencing that they operate within an operational oriented role, just in line with the government’s original intension. At the same time soldiers and NCOs are successively assigned an increasing responsibility within the support and instructor role. The NCOs uses one third of their working hours in other roles than the operational oriented. There are also individual soldiers who work full-time in an administration-, support- or instructing role. Furthermore the results show that Swedish Armed Forces protocols contain few limitations for soldiers and NCOs to operate outside the operational oriented role. Even the largest limitation, the organisational structure, with requirements expressed in category and rank, has recently seen an adjustment towards a wider professional role for soldiers and NCO. Despite these developments, sixty percent of the soldiers and NCOs in the study, replies that there are even more areas were soldiers and NCOs can overtake tasks from commissioned officers.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin nya yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervju valdes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell för textanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var känslor i början, känslor nu, kunskap i början och kunskap nu. Resultatet visade uttryck för otrygghet, oduglighet, tvivel inför den nya yrkesrollen, upplevelse av stress och brist på erfarenhet, framför allt i att hantera respirator, mediciner och anhöriga. De ställdes krav på att skaffa sig reell kompetens. Deltagarna uttryckte vilja och öppenhet att lära sig. Efter några månader i yrket upplevde deltagarna att deras erfarenhet och kunskap hade blivit bättre. De kände sig tryggare, modigare och hade fått bättre självförtroende. De blev duktigare på att hantera mediciner, respiratorer och deras förståelse för anhöriga hade ökat. Trots att deltagarna utveckling var markant i resultatet är de fortfarande under utvecklingsprocess. / The purpose of this study was to describe newly graduated Intensive Care nurses´ perception of their new professional role. This study was conducted with a qualitative approach and interview was chosen as the data collection method. Interview material was processed in accordance with Graneheim and Lundman´s (2004) model of text analysis. The results are reported in four categories and ten sub- categories. The main categories were feelings in the beginning, now feelings, knowledge in the beginning and now knowledge. The results showed in terms of insecurity, incompetence, doubt about the new professional role, experience of stress and lack of experience, particularly in dealing with respiratory, medications and family.  They were required to acquire real skills. The participants expressed the willingness and openness to learn. After some months of work the participants felt that their experience and knowledge had improved. They felt more confident, braver and had more self-confidence. They became better at managing medications, ventilators and their understanding of families had increased. Despite participants’ development was present in the results, they are still under development. / <p>Författarens engelska titel: Newly gratuated intensive care nurses´perception of their new profesional role</p>

Introduktion: Pediatrisk fysioterapi kräver teoretiska kunskaper, klinisk färdighet och ett etiskt förhållningssätt i behandling av patienter. Det finns lite forskning gjord kring vilken slags kompetens och vilket arbetssätt som ger ett professionellt omhändertagande av patient och familj. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenhet av sitt arbete inom pediatrisk sluten – och öppenvård. Metod: En kvalitativ design med innehållsanalys valdes som analysmetod för studien. Datainsamling genomfördes genom semistrukturerade intervjuer av 14 fysioterapeuter som arbetade inom pediatrik på mindre och större sjukhus i Sverige. Resultat: Vid intervjuerna om fysioterapeuternas erfarenheter framkom fyra kategorier. 1) Att få tillgång till barnet i undersökning och behandling. 2) Att ha kompetens och vara uppdaterad inom sitt arbetsområde. 3) Samarbete är viktigt i utförande av arbetet. 4) Arbetsorganisationens ramar påverkar arbetet som pediatrisk fysioterapeut. Kategorierna resulterade i ett tema: Att arbeta som pediatrisk fysioterapeut är att arbeta i en komplex verksamhet som kräver bred och djup kompetens för att kunna bidra till ett ökat välmående för patient och familj. Konklusion: Kärnan i pediatrisk fysioterapi är viljan och förmågan att medverka till ett ökat välmående för patient och familj utifrån deras specifika behov. Förmåga till samarbete och kommunikation med patient, familj och andra aktörer inom hälso- och sjukvård är centralt i arbete. Mer forskning behövs för att skapa gemensamma utbildningsinsatser i syfte att underlätta inhämtande av kompetens, ge en bas för vilken slags kompetens som behövs i arbetet och för att tydliggöra ramar kring vad ett professionellt arbetssätt innebär i pediatrisk fysioterapi.

I denna studie undersöks hur några specialpedagogers kompetenser i att leda och driva utveckling av den pedagogiska verksamheten kommer till nytta i praktiken. Detta då studier visar att specialpedagogens uppdrag är komplext och varierande samt att specialpedagogrollen har haft svårt att slå igenom.   Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger i förskola och skola uppfattar sitt uppdrag med särskilt fokus på hur deras kompetenser används för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Det är en kvalitativ studie där sju specialpedagoger har intervjuats och skrivit loggböcker. De teoretiska perspektiv som är utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet och professionsteorin samt det relationella och kategoriska perspektivet.   Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag ser olika ut beroende på vilken verksamhetsform de arbetar i. Det framkommer att specialpedagogerna i förskolan har ett tydligare uppdrag och arbetar mer med att utveckla lärmiljön, jämfört med de som arbetar i skolan. Genom studien har olika faktorer framträtt som påverkar uppdraget exempelvis vilken betydelse lärmiljön och det relationella perspektivet har i arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten.