Utgångspunkten för denna uppsats är ett intresse för musikundervisning för elever med olika funktionsnedsättningar. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka och få känne-dom kring hur musiklärare i grundsärskolan anpassar sin undervisning. Forskningsfrågorna handlar om informanternas tillvägagångssätt, syn på och förhållningssätt till musikundervisning anpassad för elever med olika funktionsnedsättningar i grundsärskolan. För att samla in data till denna uppsats gjordes två kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med två musiklärare verksamma inom grundsärskolan. Då denna studie är intervjubaserad ges informanternas svar stort utrymme i resultatkapitlet. Intervjuerna analyserades via tematisk analys. Den teoretiska ansatsen utgår från Ingrid Maria Hanken och Geir Johansens (2020) redovisning av ramfaktorer samt deras sju exempel på ämnessyn. Uppsatsens resultat delas in i tre huvudkategorier: an-passningar, musikämnet och lärarens yrkesroll. En genomgående röd tråd i resultaten visar på att verksamheten i så hög grad som möjligt behöver stå rustad för att göra individuella anpass-ningar av hela den samlade lärmiljön. Båda informanterna poängterar individernas olikheter och att det inte finns något enskilt, specifikt tillvägagångssätt att genomföra musikundervis-ningen på. Vidare visar resultaten på dilemman kopplade till elevassistenter, värderingar och kringliggande ramfaktorer som påverkar eleverna och lärarna. Resultaten diskuteras i förhål-lande till tidigare forskning, litteratur, teoretiska modeller samt författarens egna erfarenheter.

The Swedish public employment service is an agency controlled by the government which under a long time has been criticized. Therefore the government decided to implement market solutions with the aim to reach a better agency for unemployed and employers. Furthermore, this has included a change for the employees at the agency when some of the tasks will be handled by independent companies as well as other organizations. The phenomenon where independent companies and other organization will be included is called a quasi-marketization. With this background I do wonder what will happen to the employees profession at the agency when a big part of the tasks will be handled by independent companies and other organizations. How will the quasi-marketization manifest itself in the profession?  To examine this 7 interviews with employees at the Swedish public employment service have been accomplished. To be able to investigate the above question, Freidson and his theory about professionalism as a thrid logic have been used. The study then shows that the profession has been through a big change which includes more legal repsonsibility, less work with unemployed people, some competencies and skills that are not necessary, limited autonomy and less sense of participation.  Moreover what does this entail for the professionalism of the employees? The study shows that a profession which does not match the expectations has been formed. The employees mainly want to work with interpersonal contact, which is increasingly abolished.

Strid, Susanne & Tempte, Maria (2016). Lärarens yrkesroll - ur ett specialpedagogiskt perspektiv med förskollärares förhållningssätt. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med vår studie är att studera hur nio lärare som undervisar i grundskolans år F-6 resonerar om vilka arbetsuppgifter de har. Vi vill även undersöka om lärarna har särskilda strategier i sitt arbete med eleverna då problem uppstår. Vi har även ett bisyfte vilket är att belysa lärarnas syn på den egna rollen i perspektiv av forskning om förskollärare.Vilka arbetsuppgifter anser de intervjuade lärarna att de har?Vilka förmågor behöver de intervjuade lärarna ha för att kunna utföra sitt arbete?Vilka problem möter de intervjuade lärarna i arbetet med eleverna?Hur ser de intervjuade lärarnas tillvägagångssätt ut när det uppstår problematiska situationer?Tidigare forskning och teoretisk förankring: Studien utgår ifrån tidigare forskning inom de olika rollerna som krävs av lärarna.(Brante, 2008 m.fl.) Den utgår även ifrån vad forskningen säger om lärarens strategier när dilemma uppstår i klassrummet. (Greene, 2011 m.fl.). Studien tar även avstamp i organisationsteori (Berg, 2003 m.fl.) där skolans komplexitet lyfts fram. Vidare tar den även stöd i specialpedagogisk teori (Nilholm, 2007 m.fl.), men även om förskollärarens yrkesroll Sandberg (2009). Inom specialpedagogisk forskning urskiljs ofta olika perspektiv, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet. Den forskning som vi hittat bygger på lärare, förskollärare och elevers relationer. Vi har även medvetet valt att ta del av vad forskningen säger om specialpedagogens roll som ett förebyggande arbete.Metod: Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som vi har delat upp i två delstudier. Dels en kring lärarens yrkesroll med halvstrukturerade intervjuer och dels en med en casestudie för att ta del av lärarens strategier kring elever i problematik. Till grund för intervjuerna ligger en intervjuguide och ett färdigt case.Resultat: Genom analys av vårt empiriska material har vi funnit fyra teman. Första temat är relationer som handlar om att skapa bra relationer till eleverna. Andra temat är samarbete vilket innebär vikten av samarbete mellan elev och lärare men även mellan lärarna. Tredje temat handlar om anpassningar och inkludering i klassrummet. Hur lärarna arbetar på olika sätt för att alla elever ska nå sina mål. Det fjärde och sista temat är dilemma där lärarna har fått ta del av ett case och sedan fått beskriva vilka strategier de har för att möta eleven. Under dessa teman visar sig en del likheter som vikten av samtal och kommunikation för att nå framgång.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen med sin övergripande kompetens används i alla nivåer i organisationen och behövs finnas tillgänglig i skolan för att alla elever ska gynnas. Det går inte att se elever, lärare och specialpedagoger var för sig utan att alla måste ses tillsammans i ett sammanhang. En reflektion vi gör, utifrån våra intervjuer är vikten av att huvudman beskriver specialpedagogens yrkesroll och blir tydlig i skolans organisation. Där kan vi se utifrån vår studie att vi kan vara bra förändringsledare, stötta lärare och få till tidigare insatser som gör att fler elever fångas upp. Nilholm (2007) och Ahlberg (2013) menar att samspelet mellan olika aktörer är viktiga för att eleverna ska nå sina mål. Det måste finnas bra relationer mellan alla parter.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, förskollärare, grundskollärarens yrkesroll, organisationsteori, relationellt perspektiv, specialpedagog.

Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, två områden som vårdinrättningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att få klarhet i om upplevelsen av kompetensutvecklingen hade förändrats och i så fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehållsanalys användes för att klargöra resultatet och vad som underlättat kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning. Fyra kategorier stärkte kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att växa in i yrkesrollen. Ett välplanerat introduktionsprogram underlättar således kompetensutvecklingen och bidrar därmed till patientsäkerheten. Resultatet indikerar också att en fortsatt handledning hade varit till gagn för sjuksköterskors fortsatta kompetensutveckling inom yrket. / Abstract: The aim of this study was to explore how newly graduated nurses experienced their competence development regarding technical skills and leadership, two areas that have been criticized by health care institutions according to an investigation made by the National Swedish Board of Health and Welfare (2002). Six nurses who participated in an introduction programme at Ystad Hospital were interviewed to gain insight if their experienced competence had increased and from what in the programme. Content analysis was used to interpret the material. The result showed that all interviewed nurses experienced an increase in competence within technical skills and leadership. Four categories were used; reflection and time, support, knowledge, and professional growth. A well planned introduction programme contributes to the competence development and thereby to the safety and security of the patient. The result also indicated that clinical supervision could gain the continuous competence development within the profession.

Syftet med denna studie är att belysa det som är utmärkande för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter enligt vetenskaplig litteratur, utifrån två frågeställningar: Vad är karakteristiskt för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter och vad är specifikt för sjuksköterskans yrkesroll? Resultatet presenteras utifrån teman sjuksköterskestudent, sjuksköterska- egenskaper, - yrkesroll, professionell socialisation samt sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad. Författarnas slutsatser sammanfattar de resultat studien belyser, nämligen att varje sjuksköterska är unik. / The aim of this literature review is to illustrate the characteristics of nurses and nursing students according to scientific literature, on the basis of two questions at issue: What are the characteristics of nurses and nursing students and what is specific for the occupational role of nurses? The results are introduced from the basis of themes nursing students, nurse – characteristics, - professional role, professional socialization and nursing students view of care. The authors conclusions summarize the results that the study illustrate, videlicet that every nurse is unique.

The aim of this bachelor thesis is to examine how hospital librarians experience their professional role, how they currently work with literature to promote health and well-being, as well as their thoughts and feelings about working with bibliotherapy in the future. The study is based on qualitative interviews with four hospital librarians who are working with literature to promote health and well-being, and that have thoughts about what bibliotherapy could mean as a working method. The results show that the occupational role of the hospital librarian is multifaceted and that there is a desire to locate what is at the heart of the profession. It also showed a wish for hospital libraries to have a clearer role in healthcare. Hospital librarians are now working on health promotion through literature improving happiness and strength among their visitors. A future bibliotherapeutic approach in hospital libraries could mean that they would have a more prominent role in health care.

Skolverket har slagit fast att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. För många elever innebär skoldagen mer än den obligatoriska undervisningen i klassrummet eftersom de spenderar många timmar på fritidshemmet. För att fritidslärarna ska ha möjlighet att ge eleverna goda förutsättningar för att utveckling och lärande kan samverkan med elevhälsan vara av yttersta vikt. Med vår studie vill vi undersöka hur samverkan kan se ut på olika skolor i syfte att hitta fungerande arbetssätt eller modeller för samverkan. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevhälsan och fritidshemmet kan samverka för att se och stötta eleverna under hela skoldagen. Fokus för studien är att ta reda på vilka metoder och arbetssätt som finns etablerade på olika enheter och hur de faller ut i verksamheten. Metoden som använts i studien är semistrukturerade enskilda intervjuer med fritidslärare och representant från elevhälsan. Fenomenografisk analysmetod har använts för analys av resultatet. Resultatet är uppdelat i fem kategorier som framkom under analysarbetet. Arbetsmodeller, yrkesrollen, hinder, möjligheter och utveckling samt ansvar. Vi har i studien identifierat några olika metoder för samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteam, vissa mer utvecklade än andra. Informanterna har också identifierat hinder som försvårar en tillfredsställande samverkan mellan professionerna. Det finns också flera olika möjligheter till utveckling av denna samverkan där rektor men också de olika yrkesrollerna inom skolans verksamhet identifierar som ansvariga för att skapa förutsättningar för detta.

Forskningsområdet fritidspedagogik är bristfällig på grund av yrkesområdets relativt nyautövande, därför är syftet med studien att bidra med kunskap om hur lärare i fritidshemuppfattar sin yrkesroll och arbetsuppgifter under skoltiden. Studien undersöker ävenrektorernas uppfattning om yrkesrollen lärare i fritidshem och deras arbetsuppgifter underskoltiden. Studien har utförts utifrån två frågeställningar: hur uppfattar lärare i fritidshem sinyrkesroll och deras arbetsuppgifter under skoltiden och hur uppfattar rektorer yrkesrollenlärare i fritidshem och deras arbetsuppgifter under skoltiden. Empirin i studien har samlats ingenom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio informanterfrån södra Sverige. Fem arbetar som lärare i fritidshem och fem är rektorer. Datamaterialet haranalyserats, kategoriseras och diskuteras utifrån studiens syfte och frågeställningar ianknytning med tidigare forskning och de teoretiska inriktningarna: Foucaults teori om maktsamt Goffmans teori om masker och roller. Även begreppen yrkesroll och kompetens användssom komplement i studiens analysresultat. Studiens resultat visar att yrkesrollen lärare i fritidshem anses har stärkts, på grund av att denhar fått ett eget kapitel i läroplanen. Deras vanligaste arbetsuppgifter under skoltiden är att deundervisar i de praktiskt-estetiska ämnena men även agerar som resurs. Resultatet antyderäven att rektorerna anser att lärare i fritidshem väljer att vara undervisande lärare framför attarbeta på fritidshemmet. Lärarna i fritidshem menar att arbetsuppgifterna under skoltiden blirbeaktat i högre grad av skolledningen. Resultatet beskriver att flertalet lärare i fritidshemundervisar i ämnen de inte har behörighet i. Rektorerna har det huvudgripande ansvaret atttillsätta arbetsuppgifter till lärare i fritidshem, resultatet antyder således att kompetens är enviktig faktor att ta hänsyn till. Resultatet visar även att lärarna i fritidshem får arbetsuppgifterutan att de blivit tillfrågade. I resultatet uppmärksammades att rektorerna strävar efter attlärare i fritidshem helst ska följa med samma elevgrupp under skoltiden och på fritidshemmet.Lärarna i fritidshem är kluvna, de poängterar svårigheterna i förväxlingen av sina dubblayrkesroller.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring speciallärares uppfattning om och erfarenheter av samverkan mellan speciallärare och lärare i läs- och skrivundervisningen samt identifiera påverkningsfaktorer för samverkan. Studien hade en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer där tio speciallärare verksamma på olika grundskolor i två olika kommuner deltog. Resultaten analyserades tematisk med stöd av det teoretiska ramverk som bestod av: samverkan och relationer i arbetet, specialpedagogiska perspektiv, samt teorier om läs- och skrivinlärning. Resultatet visade att faktorer som tillgänglighet, speciallärarnas organisation av specialundervisningen, relationer och yrkesrollen påverkade samverkan med lärare kring läs- och skrivundervisning. De slutsatser vi drar utifrån denna studie är att speciallärarens fysiska placering på skolan, tid för strukturerade samtal samt en tydlig rollfördelning kan möjliggöra att samverkan sker mellan speciallärare och lärare, samtidigt som det behöver finnas en flexibilitet och lyhördhet för varandras yrkesroller.

Klimatförändringarnas närvaro ökar i både samhällsdebatten och medierapporteringen. Journalistiken spelar en betydande roll i att informera allmänheten om klimatfrågan. Tidigare forskning visar dels att den journalistiska yrkesrollen med de traditionella journalistiska normerna har förändrats, dels hur det påverkar inramningen av klimatfrågan i journalistiken. Hur den gör det påverkar i sin tur allmänhetens förståelse för frågans allvar. Det övergripande syftet med denna studie är således att undersöka hur självbilden av yrkesrollen ser ut hos några framträdande och aktiva klimatjournalister i Sverige, hur de förhåller sig till etiska riktlinjer samt hur de tror att klimatfrågan behöver ramas in. För att operationalisera forskningsfrågorna har ett teoretiskt ramverk använts bestående av yrkesrollen, konsekvensneutralitet och social ansvarsteori, traditionella journalistiska normer samt gestaltningsteori. Teorier om självbilden har varit central i uppfattningen om yrkesrollen och miljöjournalistik har spelat en betydande roll i studien. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer, som på grund av rådande pandemi genomförts på telefon. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och sedan analyserats. Resultatet visar att majoriteten upplevde ett behov av att ha en yrkesroll som en neutral aktör men där de flesta samtidigt tycktes inta en tolkande roll. Vidare tycks en balansgång råda hos  klimatjournalisterna, dels mellan att bibehålla en opartisk yrkesroll och inte övergå till aktivism, dels mellan att agera utefter konsekvensneutralitet eller social ansvarsteori, där majoriteten däremot uttryckte att de agerade efter konsekvensneutralitet. Vidare var normen balans framträdande i flera av klimatjournalisternas resonemang samt behovet av att rama in klimatfrågan genom mänskliga berättelser. Samtliga ansåg att klimatfrågan behöver ramas in  med ansvarutkrävande klimatjournalistik.