Specialpedagogisk handledning är en viktig, men ofta outnyttjad, resurs för att stödja elever som hamnat i svårigheter. Det verkar finnas en kunskapslucka vad gäller att förstå pedagogers uppfattningar om specialpedagogisk handledning. Denna studie undersöker hur pedagoger i en och samma kommun uppfattar specialpedagogisk handledning, i syfte att nå kunskap om utmaningar och möjligheter i detta sammanhang. För att nå syftet genomfördes en enkätundersökning med samtliga pedagoger vilka har en utbildning på högskolenivå och är yrkesverksamma inom förskola, grundskola och gymnasieskola. En kvantitativ analys med deskriptiv statistik samt en kvalitativ tematisk analys användes för att sammanställa resultatet. Utifrån detta dras slutsatsen att utmaningar handlar om att föra in det systemteoretiska samt relationella perspektivet på barns och elevers svårigheter i specialpedagogisk handledning. De utgörs också av att villkoren för deltagande i handledning måste förbättras och att motstånd måste bemötas. Möjligheter finns dock och visar sig genom att pedagogerna i kommunen är positiva till handledning, inser dess betydelse och efterlyser fler specialpedagogiska resurser, exempelvis handledning, samt önskar ett utökat och förbättrat samarbete med specialpedagoger och speciallärare. För framtida forskning ges förslag till en uppföljning av studien med semistrukturerade intervjuer för att nå kunskap om skillnader som visat sig mellan pedagogernas uppfattningar.

Problemformulering och syfte: Relationen mellan kommunikatörer och journalister har under lång tid betraktats som ett “Love-Hate relationship”. Det har gjorts mångfalden studier på detta ämne och varför det ser ut som det gör. Det som blir av intresse är att se hur denna relation ser ut inom kommuner och lokaltidningar. Där kommunikatören i fråga kanske har en personlig relation till journalisten på lokaltidningen. Eller om relationen ser ut som det gör inom den privata sektorn där det finns en vinstdriven aspekt av det kommunikativa arbetet. Denna studie syftar till att hitta och analysera det väldigt speciella och komplicerade förhållandet mellan PR-utövare och journalister inom kommunen och lokaltidningen inom kommunen. Hur behåller de sin professionalism när de interagerar med varandra? Hur ser den relationen ut? Metod och material: Som metod i denna studie valdes semistrukturerade intervjuer som form då författarna vill ha en insikt i upplevelser och erfarenheter får de två olika yrkesgrupperna. Frågorna utgick från ett frågeformulär och följdfrågor ställdes vid behov för att förtydliga eller utveckla ett svar. Dessa intervjuer delades upp i fem journalister på Sundsvalls tidning och fem kommunikatörer på Sundsvalls kommun. De teorier och modeller som är aktuella för denna studie är yrkesetik och yrkesroll och Agenda-Setting theory (dagordningsteorin). Huvudresultat: Det studien hittade gällande relationen mellan kommunikatörer och journalister var att båda sidor kom väl överens och kunde samarbeta. Man skulle kunna säga att båda sidorna är i synergi med varandra. Båda sidor var tydliga med skillnaderna mellan sina yrkesroller. Journalisterna beskrev sin egna yrkesroll med stora ord, kommunikatörerna ansåg också att sin yrkesroll var viktig men inte i samma grad som journalisterna beskrev sin. Yrkesetiken hade även journalisterna bättre koll på i jämförelse med kommunikatörerna. I sin beskrivning var journalisterna tydligare än kommunikatörerna när det gällde att förklara hur man tänker och arbetar kring sin yrkesetik.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares upplevelse av stress och utmattning. Min upplevelse är att det inte finns tillräckligt med forskning kring förskollärares upplevelser av stress och utmattning, men att det finns en större andel forskning kring lärares upplevelser. För att uppnå detta syfte genomfördes både en kvantitativ enkätundersökning och två kvalitativa intervjuer med förskollärare. Enkäten riktade sig till alla förskollärare medan intervjuerna gjordes med två förskollärare som har erfarenhet av stress på grund av sitt yrke. Svaren analyserades utifrån begreppet handlingsutrymme. Resultaten visar att förskollärare upplever hög nivå av stress. De främsta källorna till stress identifierades som hög arbetsbelastning, brist på resurser och stöd, stora barngrupper samt en bristande organisering och ledning. Studien belyser behovet av ökat stöd och resurser för förskollärare för att minska stress och förebygga utmattning, samt vikten av att skapa en hållbar arbetsmiljö inom förskolan. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur barnen påverkas av den höga belastning förskollärarna upplever.

The aim of this master’s thesis is to contribute to the research about librarians’ experiences of their challenges, learning and competence in relation to the target group of children with special needs. The two research questions this study attempts to answer are: how do librarians view challenges, their learning and their competence in the work in relation to the target group of children and young people with special needs? And: how do librarians feel that their education has prepared them or not prepared them to meet children and young people with special needs? The study’s research method is qualitative semi-structured interviews. The results of the study showed that among the respondents with different backgrounds working in Swedish libraries with one exception, the respondents agreed that it was challenging to, without any pre-understanding, know how to welcome and make library activities accessible to children with special needs and a suggestion is that there should be a course in this subject in the education for librarianship. Two respondents who worked together had found a way to meet the target group in a well-functioning way.

“Vi är fortfarande den största, den största stora källan till hjälp i samhället, och så när man målar en dålig bild av socialtjänsten i media så stänger man ju portar för folk som faktiskt är i behov av hjälp, barn och ungdomar och även deras föräldrar. Man bidrar till att minska förtroendet.” -IP3     Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med barn och unga upplever attityder gentemot deras yrkesroll. För att besvara syftet har vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning med barn och unga. Vi har utgått från frågeställningar där socialsekreterarna har fått beskriva deras upplevelser av bemötande från klienter och omgivning samt berätta vilka faktorer de tror ligger till grund för attityderna mot yrkesrollen. Resultatet har sedan analyserats utifrån grundad teori, där olika kategorier har framträtt som även relateras till en kärnkategori och som sedan diskuteras i en teoretisk kontext. Resultatet visar att det finns olika faktorer som påverkar allmänhetens attityder och bilden av socialtjänsten, exempelvis nyheter, sociala medier och tidigare erfarenheter. Alla dessa faktorer är något som i sin tur påverkar och bidrar till en form av okunskap om verksamheten och dess uppdrag. Det framkommer även att denna okunskap om vad socialtjänsten gör leder till rädsla hos många klienter. Detta leder till konsekvenser, både för den enskilde socialsekreteraren och för de klienter som är i behov av stöd och hjälp.

Bakgrund:  Psykiatrisjuksköterskors yrkesidentitet upplevs som komplex och otydlig då den baseras både på sjuksköterskans egna värderingar om sig själv och sin yrkesroll samt på yttre förväntningar. Tidigare studier har visat att yrkesmässig handledning har betydelse för sjuksköterskors upplevelser av arbetstillfredsställelse. Forskningen är dock bristande gällande handledningens inverkan på psykiatrisjuksköterskors yrkesidentitet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva psykiatrisjuksköterskors upplevelser av yrkesmässig handledning och dess betydelse för deras yrkesidentitet inom psykiatrisk heldygnsvård.               Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design där åtta psykiatrisjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.                     Resultat: Resultatet presenteras genom följande tre huvudkategorier och sorteras utifrån Imogene King´s systemteori: Att formas som psykiatrisjuksköterska – personligt system, Att sträva mot samma mål – interpersonellt system samt Handledningens betydelse för sjuksköterskeprofessionen – socialt system.  Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Imogene King´s systemteori samt relevant vetenskaplig forskning. / Background: The professional identity of psychiatric nurses is perceived as complex and obscure as it is based both on the nurse´s own values of herself and her professional role as well as on external expectations. Previous studies have shown that clinical supervision is significant for nurses´ experiences of work satisfaction. However, the research is insufficient concerning the impact of clinical supervision on the professional identities of psychiatric nurses.                      Aim: The aim of the study was to describe psychiatric nurses´ experiences of clinical supervision and it´s significance for their professional identity within psychiatric inpatient care units.                    Method: The study was carried out with a qualitative design where eight psychiatric nurses were interviewed through semi-structured interviews. The results were analyzed through qualitative content analysis with an inductive approach.                 Results: The results are presented through the following three main categories and are sorted according to Imogene King´s theory of systems: To be formed as a psychiatric nurse – personal system, To aim for the same goal – interpersonal system and The significance of clinical supervision for the profession of nurses – social system. Discussions: The results are discussed according to Imogene King´s theory of systems as well as relevant scientific research.

Bakgrund: Handledning kan ge sjuksköterskan möjlighet att reflektera, avreagera sig, bearbeta känslor och minska stress och känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskor kan få ett ökat självförtroende av handledning och en ökad sammanhållning med varandra men att handledas i grupp kan vara en utmaning då det ställer krav på både öppenhet och engagemang. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av grupphandledning inom öppen psykiatrisk beroendevård. Metod: Studien har en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Nio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån fyra huvudkategorier; att genom handledning reflektera över sitt omvårdnadsparadigm, att genom handledning skapa ett sjukskötersketeam, att genom handledning förstå vad som förväntas av sjuksköterskan och att genom handledning lära känna sig själv bättre. Huvudkategorierna har sammanlagt nio underkategorier. Diskussion: Studiens resultat diskuteras mot Antonovskys KASAM (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) samt annan litteratur och vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visade att sjuksköterskorna med hjälp av handledning kan minska risk för utbrändhet och känsla av maktlöshet och frustration, öka tilliten till varandra i arbetsgruppen, öka autonomi och självförtroende och hjälpa sjuksköterskan hantera de känslor som uppstår i mötet med patienten / Background: Supervision can give the nurse the possibility to reflect, let of steam, process emotions and reduce stress and feelings of inadequacy. Nurses can get increased self-confidence and a better coherence with each other but to have group supervision can be a challenge because it demands openness and commitment. Aim: The aim of this study was to describe nurses experience of clinical group-supervision in psychiatric dependency care clinics. Method: The study has a qualitative design with semi-structured interviews for data collection. Nine nurses were interviewed and the material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The results of the study is represented in four main categories; to reflect on the caring paradigm through supervision, to create a nursing team through supervision, to understand what is expected from the nurse through supervision and to get to know your self better through supervision. The main categories has all together nine appurtenant subcategorys. Discussions: The result of the study is discussed with Antonovskys KASAM (comprehensebility, manageability and meaningfulness) and other literature and scientific articles. The result of the study showed that the nurses could use the supervision to reduce the risk of burnout and feelings of incapacity and frustration, increase the trust to each other in the working group, increase autonomy and self-confidence and to handle the feelings that arises in the meeting with the patient.

No description available.

The purpose of this study was to highlight and analyze the interaction between recreation instructors and class teachers during ordinary school time. The study is based on a qualitative method in form of semi-structured interviews and observations in three different schools. We have used the positioning theory and complemented it with Goffman´s theory and professionalization theory for analysis of interviews. One of the conclusions of the study was that the recreation instructor often ends up in a subordinate position towards the class teacher. However, there was a difference regarding the professional role of the experienced towards unexperienced recreation instructor. This happened both intentionally and unconsciously from roles that can be difficult to break out from.

Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen. De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.