Det finns olika former av samverkan i gymnasiesärskolan. En hel del forskning finns om samverkan mellan professionella i skolan samt mellan lärare och elever men inte lika många som rör relationen mellan elevassistenter och elever. Studiens syfte var att ta reda på hur samverkan mellan elever och elevassistenter upplevs av elever och elevassistenter och hur parterna upplever elevassistentens yrkesroll. Studien genomfördes genom kvalitativa forskningsintervjuer. Sju elever med intellektuell funktionsnedsättning i kombination med dövhet, hörselskada och/eller synnedsättning samt sju elevassistenter intervjuades. Intervjuerna genomfördes antingen med tal eller teckenspråk. Forskningsfrågorna berör härmed relationen mellan eleverna och elevassistenterna där det kan handla om kommunikationen med elever som har dubbla samt trippla funktionsnedsättningar. Kommunikationen med elever som har hörselnedsättning/dövhet kan ske genom teckenspråk, tecken som stöd eller/och med hörseltekniska hjälpmedel som hörselteknik med t-slinga. Resultatet följs upp med en kvalitativ tematisk analys med stöd av Biestas teori om utbildningens syfte samt Radfords teori om scaffolding. Biestas teori synliggör socialiseringen där eleverna lär sig genom/med assistenterna vilket gör att de vågar utforska 3omvärlden och kan leda till självinsikt och självkännedom även kallad subjektifiering. Radford belyser olika scaffolding-roller: reparationsrollen, stödrollen samt heuristiska rollen. Resultatet visar att elevassistentens arbetsområde är brett vilket speglar elevernas förväntningar och upplevelser av elevassistentens närvaro. Elevassistenten ska ge socialt stöd, pedagogisk samt fokuserande stöttning. Det finns en önskan från en del av eleverna om ett “lära känna varandra”-samtal där eleven diskuterar med elevassistenten om elevens behov. Elevassistenterna nämner oftare än eleverna om elevassistentens samarbete med lärare som en del av yrkesrollen. Några slutsatser är att eleverna skulle kunna få mer inflytande i hur stöttningen ska utformas men trots det så är elevernas och elevassistenternas syn på elevassistentens yrkesroll tämligen samstämmig. Framtida studier kan inkludera lärare, som informantgrupp, då flera elevassistenter ansåg att lärare kan påverka hur elevassistentens yrkesroll kan se ut.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor har en central roll i upprätthållandet av en god och patientsäker vård. I nuläget tillvaratas inte specialistsjuksköterskans kompetens, vilket har minskat yrkets attraktivitet. Det finns ingen kompetensbeskrivning framtagen för specialistsjuksköterskor med inriktning medicinsk vård, vilket bidrar till svårigheten att definiera yrkesrollen.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur specialistsjuksköterskor med inriktning medicinsk vård beskriver sin yrkesroll och kompetens. Metod: En digital studie med specialistsjuksköterskor inom medicinsk vård i södra delen av Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i två generiska kategorier: Att växa in i rollen som specialistsjuksköterska och Att höja kvaliteten i vården genom kunskap. Specialistsjuksköterskorna beskrev sig ha en fördjupad kompetens efter utbildningen, vilket ledde till en mer avancerad praktik och en större trygghet i rollen. Med en djupare förståelse för vården som helhet följde också en större frustration, exempelvis kring organisatoriska hinder för en god omvårdnad. Specialistsjuksköterskorna roll innebar bland annat att ta ansvar för att bedriva en god och säker vård, att genomföra förbättringsarbeten, sprida evidensbaserad kunskap och vara ett stöd till kollegor.  Slutsats: Resultatet indikerar att förändringar i organisationen behövs. Specialistsjuksköterskor behöver mer tid och resurser för att kunna utöva omvårdnad på avancerad nivå och för att deras unika kompetens skall komma patienten till ännu större gagn. Studien har gett en indikation om vad yrkesrollen och kompetensen som specialistsjuksköterska inom medicinsk vård innebär men ytterligare förtydligande av yrkesrollen krävs. / Background: Specialist nurses have a central role in maintaining good and patient-safe care. At present, the specialist nurse's competence is not properly utilized, which has reduced the profession's attractiveness. There is no description of competence produced for specialist nurses of medical care, which contributes to the difficulty of defining the professional role. Aim: The aim of the study was to investigate how specialist nurses of medical care describe their professional role and competence Method: A digital study with specialist nurses of medical care in the southern part of Sweden. A qualitative content analysis with an inductive method was carried out. Results: The analysis resulted in two generic categories: Growing into the role of specialist nurse and Improving the quality of care through knowledge. The specialist nurses described themselves as having in-depth competence after their education, which led to a more advanced practice and greater security in the professional role. With a deeper understanding of care as a whole came a greater frustration, among other things about organizational barriers to good care. The role of specialist nurse in medical care involved taking responsibility for conducting good and safe care, carrying out improvement work, disseminating evidence-based knowledge and being a support to colleagues. Conclusion: The results indicate that changes are needed at the organizational level. Specialist nurses need more time and resources to be able to practice nursing at an advanced level and for their unique skills to benefit the patient more. The study has given an indication of what the professional role and competence as a specialist nurse in medical care entails, but further clarification of the professional role is required.

Den pågående digitaliseringen genomsyrar flera av samhällets olika yrkesområden och där dess inverkan inom redovisningsbranschen är påtaglig. Tidigare forskning menar att de större förändringarna har skett inom det senaste decenniet och efterfrågar därmed fler kvalitativa studier som berör området redovisningsekonomer och hur de uppfattar digitaliseringen i sin yrkesroll. Studien ämnar därmed att undersöka hur digitaliseringen påverkar svenska redovisningsekonomers arbetsmoment och vilken inverkan detta har på yrkesrollen. För att besvara syftet har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av sex redovisningsekonomer verksamma inom mindre redovisningsbyråer och företag. Det teoretiska ramverket som har använts grundar sig på Knudsens (2020) studie och hans fyra beståndsdelar som enligt honom utgör redovisning. Det teoretiska ramverket heter Modified framework for research on accounting. Studiens resultat påvisade att digitaliseringen har bidragit till att arbetsmoment kan utföras mer effektivt som därmed har lett till en förändrad yrkesroll. De traditionella arbetsmomenten går snabbare att utföra så att redovisningsekonomer numera kan ägna mer tid åt kvalificerade arbetsmoment som är mer värdeskapande. Andra faktorer som bidrar till en förändrad yrkesroll är att de upplever en högre efterfrågan av digitala kunskaper från både branschen och kunder. Dessa är bidragande faktorer till att de numera beskriver sin yrkesroll mer som rådgivare alternativt systemvetare. Effektiviseringsmöjligheter är inte ett unikt resultat för denna studie då effektivitet är i likhet med vad många andra forskare redan kommit fram till. Digitaliseringen är en pågående process som öppnar upp för just effektivisering, nya möjligheter och utmaningar samt mål, där redovisningsekonomer måste lära sig att navigera bland dessa. Vårt teoretiska bidrag blir således att det blir svårt att prata om redovisningsekonomen i singular med anledning av att redovisningsekonomer anammar digitaliseringen på olika sätt som därmed får en varierad inverkan på yrkesrollen. För en fortsatt konkurrenskraft i branschen kan redovisningsekonomer dock inte bortse från digitaliseringen. / The ongoing digitalization permeates several occupations within the society, where its impact within the accounting sector is palpable. Earlier research suggests that major changes have taken place in the last decade and are calling for more qualitative studies connected to the role of the accountant and how they perceive digitalization within their profession. The purpose of this study is therefore to investigate how the digitalization affects Swedish accountants’ work tasks and what the role this plays in their occupational role. To answer the purpose, a qualitative method has been applied in the form of semi-structured interviews, where the selection consisted of six accountants, operating in small-sized accounting firms and companies. The theoretical foundational framework is built on Knudsen’s (2020) study and the four keycomponents that, according to him, constitute accounting. The name of the theoretical framework is Modified framework for research on accounting. The result of the study showed that the digitalization has contributed to the fact that tasks can be executed with more efficiency, leading to the change of the role of the accountant. The traditional tasks are quicker to perform so that the accountant can devote more time to more skilled tasks, creating more value in their role. Other factors contributing to a change of the role are that the accountants are experiencing a higher demand for digital literacy, both from the sector and clients alike. These are contributing factors to the fact that they nowadays describe their professional role lean more of business consultants or systems engineers. However, efficiency is not an exceptional result for this study as it is similar to what many other researchers have already concluded. Digitalization is an ongoing process that opens up for efficiency, new opportunities and challenges, and goals, where accounting economists must learn to navigate among these. Our theoretical contribution is the difficulty in terms of talking about the accounting economist in a singular form since accounting economists adopt digitalization in different ways which have a varying impact on the professional role. For continued competitiveness in the industry, accounting economists can thus not ignore digitalization.

This thesis aims to contribute knowledge about the work with climate issuesin preschool from a preschool teacher perspective. The study focuses onpreschool teachers and their attitudes to change. The method for studies issemi-structured interviews where six licensed preschool teachers areinterviewed. In the data analysis, two different methods have been applied toanswer the study's questions. In the first analysis, a qualitative contentanalysis is used and the second issue is analyzed on the basis of a thematicanalysis method.The results and conclusions show that the preschool teachers interviewed feelworried about the future and what it will look like for future generations.They are not so worried for their own part. Five of sex preschool teachers areinterested in climate change and think it is an important topic. All preschoolteachers believe that they do many active actions for the sake of the climate,but that more can be done. All preschool teachers work together withchildren on climate issues and think it is important to make them aware,interested and give them knowledge about climate change to prepare for thefuture. / Det här examensarbetet syftar till att bidra med kunskaper om arbetet medklimatfrågor i förskolan utifrån ett förskollärarperspektiv. Studien fokuserarpå förskollärare och deras attityder till klimatförändringar. Metoden förstudien är semistrukturerade intervjuer där sex stycken legitimeradeförskollärare intervjuats. I dataanalysen har två olika metoder tillämpats föratt besvara studiens frågeställningar. I den första analysen används enkvalitativ innehållsanalys och den andra frågeställningen analyseras utifrånen tematisk analysmetod.I resultatet och slutsatserna framkommer det att förskollärarna somintervjuats känner sig oroliga för framtiden och hur den kommer se ut förkommande generationer. De är inte så oroliga för sin egen del. Fem av sexförskollärare är intresserade av klimatförändringar och tycker det är ettviktigt ämne. Samtliga förskollärare menar att de gör många aktivahandlingar för klimatets skull men att det går att göra mer. Alla förskollärarearbetar tillsammans med barnen med klimatfrågor och tycker det är viktigt attgöra dem medvetna, intresserade och ge dem kunskap om klimatförändringarför att rusta dem för framtiden.

Kvinnliga undersköterskor inom äldreomsorgen i Sverige är en utsatt grupp där sjukskrivningar är vanligt förkommande och det finns rapporter som påvisar att sociala kontakter med vårdtagare ger en ökad risk för psykisk ohälsa. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för det emotionella arbete som ingår i en undersköterskas yrkesroll. Studiens teoretiska grund vilar på symbolisk interaktionism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hoschilds teori om emotionellt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes tio kvalitativa och semistrukturerade intervjuer där kvinnliga undersköterskor delade med sig av sina upplevelser och beskrivningar gällande sitt arbete inom hemtjänsten. Urvalsmetoden som används för studien är mål- och kriteriestyrt. Studiens resultat finner att samtliga undersköterskor beskriver sin yrkesroll som ett skådespel och att de måste hantera sina känslor för att kunna förhålla sig till de känsloregler som gäller i möte med vårdtagare. Emotionellt arbete inom hemtjänsten är ett viktigt redskap för att klara av de krav och förväntningar som vilar på yrkesrollen. Studien visar även att undersköterskorna saknar möjligheter och tid för gemensam reflektion över händelser och känslor som uppstår i arbetet. / Female assistant nurses in Swedish elderly care are an exposed group where sick leave is common and there are reports that show that social contacts with care recipients increase the risk of mental health. The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the emotional labor that is part of a nurse´s professional role. The theoretical framework in this study consists of symbolic interactionism, Goffman's dramaturgical perspective and Hoschild's theory of emotional labor. In order to answer the study's purpose and questions, ten qualitative and semi-structured interviews were conducted in which the female home care assistants narrated their experiences and descriptions regarding their work in the home care service. The selection method used for the study is purposive sampling technique with a criterion selected. The results of the study find that all female home care assistants describe their professional role as an acting role and that they must manage their emotions in order to act according to the emotion rules that apply in meetings with care recipients. Emotional labor in the home care service is an important tool for meeting the demands and expectations that rest on the professional role. The study also shows that the home care assistants lack opportunities and time for joint reflections concerning incidents and emotions that arises at work.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem balanserar det dubbla uppdraget att både ansvara för ämnesundervisning och undervisning i fritidshemmet, vilka utmaningar och möjligheter det medför samt hur de ser på sitt uppdrag i framtiden. Forskningsfrågorna är: Hur balanserar lärare i fritidshem det dubbla uppdraget?  Vilka möjligheter eller utmaningar medför det dubbla uppdraget nu och i framtiden? En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens syfte. Totalt har nio lärare i fritidshem intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga lärare upplever komplexitet i hur de balanserar det dubbla uppdraget. Den komplexiteten tar sin utgångspunkt i aspekter som tid, prioriteringar, kvalité i undervisning och stöd från kollegor och ledning. Vidare har resultatet påvisat att trötthet och stress är de utmaningar som lärarna möter när de balanserar det dubbla uppdraget. De möjligheter som det dubbla uppdraget medför är ett unikt relationsskapande med elever och vårdnadshavare. Vidare visade studiens resultat att det dubbla uppdraget har en positiv påverkan på lärare i fritidshems yrkesroll och spelar därmed en statushöjande roll inom yrket. Resultatet av studien betonade vikten av att lärare i fritidshem använder sin dubbla kompetens på ett sätt som utvecklar både ämnes och fritidshems undervisning och gynnar dess kvalité.

Syftet med studien är att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultaten visar att kollegialt stöd, i synnerhet i form av en samtalspartner, har stor betydelse för hur de intervjuade lärarna uppfattar sin yrkesintroduktion. Det framgår också att samtliga lärare möts av en brist på kollegialitet då de först kommer i kontakt med sitt arbetslag och att de på olika sätt förhåller sig till den lärarindividualism som råder. Vidare visar lärarna på en tvetydig inställning till samarbete mellan såväl svensklärarkollegor som karaktärsämneskollegor. Några av de slutsatser som dras är att kollegialt samarbete under den första tiden i yrket kan ha betydelse för om lärare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats och att lärarsamarbete ökar möjligheterna för nya lärare att känna sig stärkta i sin yrkesroll. För svensklärare på yrkesförberedande gymnasieprogram kan samarbete med andra ämneslärare innebära att svenskundervisningen upplevs som mer funktionell.

In our qualitative study, we have described what the after-school teacher and her double roles are about from the perspective of after-school teachers and school leaders. In the introduction and background, we have described the activity of the after-school centre and the role and operation of the after-school teacher. In our theoretical starting points, we have used a theory based on Gidden's theory of structuration, which Haglund further developed into various professional practices within the leisure-time centre’s activities. We have collected material by interviewing both school leaders and after-school teachers to find out how they perceive the after-school teacher’s role at leisure-time centre. In the results and analysis section, we have presented, explained, compared and interpreted all data collection. Finally, in the discussion section, we have discussed how the results relate to previous research. In summary, we have concluded in the study that the assignment can both be interpreted and look different depending on the workplace an after-school teacher is at. This is based on the role the after-school teacher chooses to assume, as well as how school leaders view and allocate the assignment. / I vår kvalitativa studie har vi beskrivit fritidshemmet samt fritidshemslärarens dubbla uppdrag utifrån fritidshemslärares och skolledares perspektiv. I inledningen och bakgrunden har vi beskrivit fritidshemmets verksamhet, samt fritidshemslärarens roll och uppdrag. Vi har i våra teoretiska utgångspunkter använt oss av en teori baserat på Giddens struktureringsteori, som av Haglund vidareutvecklats till olika yrkespraktiker inom fritidshemmets verksamhet. Vi har samlat in material genom att intervjua både skolledare och fritidshemslärare, för att ta reda på hur de uppfattar fritidshemslärarens roll. I resultat och analysavsnittet har vi presenterat, redogjort, jämfört och tolkat all datainsamling. Avslutningsvis har vi i diskussionsavsnittet diskuterat hur resultaten förhållit sig till tidigare forskning. Sammanfattningsvis har vi i studien kommit fram till att uppdraget både kan tolkas och se olika ut beroende på vilken arbetsplats en fritidshemslärare befinner sig på. Detta baserat på vilken roll fritidshemsläraren själv väljer att anta, samt hur skolledare ser på och fördelar uppdraget.

Det problem studien utgick från var hur de differentierade uppfattningarna om den specialpedagogiska yrkesrollen kan förstås utifrån olika pedagogiska verksamheter, chefer och uppdrag. Syftet var att bidra med kunskap om hur den specialpedagogiska yrkesrollen formas i praktiken och vad det här kan få för konsekvenser för professionen. Problemet har utretts genom en kvalitativ forskningsansats där chefer har intervjuats med semistrukturerade frågor. Analysen skedde utifrån ett analysverktyg som inspirerats av Dahllöf (1999), Imsen (1999) och Brante (2009). Vid analys framkom hur faktorerna påverkade yrkesrollen och uppdraget, vilket gav implikationer för professionen. De implikationer som skapades för professionen påverkade i sin tur även faktorerna. Vilket visade hur yrkesrollen formades i och av en cirkulär process där faktorer var en del. Härav framkom vikten av att förstå professionen i sitt samhälleliga sammanhang (Brante, a.a.). Genom analys och diskussion framkom hur implikationer för professionen i sig även gav specialpedagogiska implikationer för specialpedagogens målgrupp, barn och elever i behov av särskilt stöd.

The purpose of the study was to examine social workers who exercise public authority experiences of working and living in a smaller community, based on their experiences of working and living geographically close to their clients. A qualitative method was used, and the study is based on six interviews with social workers who exercise public authority and lives and works in a smaller community. The result was analyzed using Erving Goffmans dramaturgical perspective, role theory and symbolic interactionism. The result showed both benefits and challenges of living and working in a smaller community, the main benefit that was mentioned was shorter decision-making paths and more efficient work. The results showed that personal knowledge of a client, lack of anonymity and meeting clients in private contexts were the biggest challenges. The result also showed different strategies that the social workers used to facilitate working and living in a smaller community, both personal strategies and organizational strategies. The conclusion of the study was that working and living in a smaller community, geographically close to clients, could be both advantageous and challenging. The challenges did not have a major impact on the social worker´s, neither professionally nor privately. Therefore, the study did not show the same results as previous studies, which could be explained by the fact that this study was based on smaller Swedish communities while previous studies were based on international studies of rural areas. / Syftet med studien var att undersöka myndighetsutövande socialarbetares upplevelser av att arbeta och bo i en mindre kommun med geografisk närhet till klienter. I studien användes kvalitativ metod, sex intervjuer genomfördes med myndighetsyutövade socialarbetare som bor och arbetar i en mindre kommun. Datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resultatet analyserades med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och rollteori, samt symbolisk interaktionism. Resultatet visade att det finns fördelar och utmaningar med att bo och arbeta i en liten kommun, den främsta fördelen som belystes var korta beslutsvägar och ett effektivare arbete. Resultatet visade att tidigare kännedom om en klient, minskad anonymitet och att stöta på klienter på fritiden kan ses som utmaningar.  Resultatet visade också på olika strategier som socialarbetare använder för att underlätta att bo och arbeta i en mindre kommun, både egna strategier och organisatoriska strategier.  Studiens slutsats var att dubbla relationer förekommer men upplevs inte som problematiska, varken professionellt eller privat för socialarbetarna som deltagit i studien. Därav har studien inte fått samma resultat som tidigare forskning, vilket skulle kunna förklaras av det faktum att denna studie undersöker mindre svenska kommuner, medan tidigare forskning bygger på internationella studier av landsbygder.