No description available.

This bachelor’s thesis investigates the experience of the professional role of five librarians based on semi-structured interviews with a qualitative approach. In the outcome, three main themes emerged; challenges, skills and changes. The challenges consisted partly of challenges linked to the work in the organization, partly of challenges in the leadership where participants felt that managers did not possess sufficient knowledge in the day-to-day work of the organization. In the theme of competence, it emerged that previous competence and experiences were felt to be important in shaping the individual librarianship. In contrast to this, there is also a perceived need for general competence among all librarians. In addition to this, participants felt there was a lack of pedagogical competence. Changes in the professional role consisted of project-based working methods becoming a larger part of the practical work. The role of libraries in society was another part of the perceived changes were political changes that participants feared would give less resources to libraries and provided a motivation to work more outreach. Regarding changes connected to the future, participants felt that the physical book would still be relevant. This thesis highlights that there is a perceived lack of competence taught during education for librarianship and that social competence is central to the profession of librarian. Furthermore, it emerged that the changes of recent decades have meant that the librarian's role has changed to a broader, more complex professional role, since the professional role is individually designed.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur socialarbetare, skolpersonal och polis samverkar i brottsförebyggande syfte för barn och ungdomar, i ett särskilt utsatt område i Sverige. Vi ville även undersöka vilka förutsättningar och hinder som fanns i den samverkan. Studien är baserad i ett särskilt utsatt område i Sverige där dessa professioner har en etablerad samverkan för att kunna arbeta brottsförebyggande för barn och ungdomar. Intervjuer har valts som insamlingsmetod samt en tematisk analys för att analysera materialet. En central teori i denna studie är samverkansteori och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och begreppet handlingsutrymme för att analysera hur samverkan utformades mellan aktörerna. Studien har också socialkonstruktionismen som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.  Resultatet visade att det krävs en gemensam syn kring samverkansarbetet för att den ska bli gynnsam och effektiv. Flera av intervjupersonerna betonade att samverkan underlättats då det redan finns ett samverkansavtal i staden. De olika professionerna hade likaså en bra kontakt med varandra som gjorde att samverkansarbetet blivit smidigt. Vidare har samverkansarbetet underlättats då socialarbetare och polis delar kontor. Dock kunde omständigheter som organisationskultur göra det svårare för de olika aktörerna att samverka. I dessa fall har en mall som definierar roller och ansvar arbetats fram. Ibland upplevdes det som att det fanns en brist på förståelse och kunskap mellan de yrkesverksamma. Sekretessen var i vissa fall påfrestande, dock fanns det sekretessbrytande bestämmelser i de fall det behövdes som exempelvis en samtyckesblankett.

Denna studie bygger på sex semistrukturerade intevjuer med fritidslärare som varit verksamma sedan fritidshemmet fick ett eget kapitel i Lgr 11 år 2016 eller tidigare. Studiens syfte är att belysa hur fritidslärarnas uppfattning av sin yrkesroll och de förändringar som skett inom verksamheten sedan de började arbeta. Frågeställningarna som behandlas är: På vilket sätt upplever fritidslärarna att deras yrkesroll och uppdrag har förändrats?  Vad ser fritidslärarna för fördelar och/eller nackdelar med förändringarna de beskriver? Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv då vi främst vill belysa deras uppfattningar av frågeställningen. Resultatet visar att fritidslärarnas upplevelse av yrkesrollen och förändringarna i verksamheten är varierade men alla pekar åt samma håll. Deras uppfattning är att verksamheten har påverkats avsevärt av samlad skoldag, vilket de är både positivt och negativt inställda till. Studien visar dessutom att fritidslärarnas yrkesroll har stärkts av den förändring som skett vilket har lett en höjd status inom yrkeskåren.

Syftet med studien var att undersöka hur platsannonser kan bidra till konstruerandet av förskolläraren och yrkesrollen. 30 platsannonser från Arbetsförmedlingens platsbank analyserades utifrån ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt för att besvara forskningsfrågorna: Vilken bild av förskolläraryrket framträder i arbetsförmedlingens platsannonser? samt Vilken bild av förskollärarens person framträder i arbetsförmedlingens platsannonser? Resultatet visar att flera diskurser kring förskolläraren och yrkesrollen framträder i platsannonserna. Dessa diskurser har jag valt att benämna; Den kompetenta förskolläraren, Den samarbetande förskolläraren, Den ledande förskolläraren, Den drivande förskolläraren, Den undervisande förskolläraren samt Den omsorgsgivande förskolläraren. Resultatet visar att diskurserna förekommer parallellt, överlappande eller motstridigt och påvisar en bild av en kompetent, erfaren och samarbetsvillig person med lust att utvecklas. En förskollärare som besitter ledaregenskaper och bedriver undervisning samt innehar omsorgsförmåga. Dessa egenskaper beskrivs både vara knutna till förskollärarens person samt till professionell förmåga. Förskolläraryrket framställs samtidigt som komplext genom att det beskrivs dels vara ensamt med ett stort ansvar, dels att yrket innebär stort samarbete med bland annat kollegor.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogernas komplexa yrkesroll kommertill uttryck i förskolans pedagogiska praktik. Utifrån studiens syfte formulerades treforskningsfrågor fram som inriktade sig på att synliggöra hur specialpedagogers arbeteorganiseras i förskolan, hur specialpedagoger, barnskötare och förskollärarebegreppsliggör specialpedagogens roll och betydelse för den pedagogiska verksamheten,samt vilka svårigheter och möjligheter som finns för att bedriva ett framgångsriktspecialpedagogiskt arbete för en likvärdig förskola. I analysarbetet utgick vi ifrån detsystemteoretiska perspektivet kopplat till följande systemteoretiska begrepp: här-och-nu perspektiv, nivåer, helhet och relationer. Studiens internetbaserade forskningsmetodmöjliggjorde insamling av både kvantitativ och kvalitativ data, där deltaganderespondenter bestod av förskollärare, barnskötare och specialpedagoger. I resultatetframgick att specialpedagogens arbete utformas utefter varje enskild förskolaspedagogiska praktik, organisation och förväntningar på det specialpedagogiska arbetet.Specialpedagoger upplever att det finns en otydlighet angående yrkesrollensarbetsbeskrivning och menar att det bidrar till en osäkerhet gällande hurspecialpedagogerna bör utöva sin yrkesroll. Dock finns en generell och samstämmigintention från förskollärare, barnskötare och specialpedagoger angåendespecialpedagogens roll och arbete i förskolan. Resultatet visar att majoriteten avrespondenterna anser att specialpedagogen har en handledande funktion och är delaktig iarbetet gällande åtgärdsprogram, dokumentation och handlingsplaner samt det främjandeoch förebyggande arbetet i förskolans pedagogiska praktik. Att tillsammans medbarnskötare och förskollärare utveckla tillgängliga och inkluderande lärmiljöer samtkompetensutveckling för förskolans pedagoger, anses även vara centralt för denspecialpedagogiska yrkesrollen.

Polisen är en tungt belastad yrkesgrupp som får möta en stor hotbild samt misär. Detta samtidigt som högt ställda krav och ouppnåeliga förväntningar utgör en stor del av det polisiära yrket. Detta påverkar samhället i stort men främst individerna bakom uniformen. Forskarparet vill med denna studie belysa polisens egen upplevelse av sin yrkesroll. Studiens formulerade syfte är därför att förstå manliga polisers upplevelser av den polisiära yrkesrollen. Syftet besvaras genom en socialpsykologisk ansats där rollteoretiska begrepp tillhörande strukturell symbolisk interaktionism likt roll, rolltagande och rollkonflikt utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Empiriinsamlingen består av tio stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar inom yttre tjänst. Resultatet visar att den polisiära yrkesrollen präglas av komplexitet, utmaningar, tungt belastande normer samt förväntningar från poliskåren och allmänheten. Vidare är polisens egen uppfattning att yrkesrollen innehåller en hel del positiva aspekter och de uttrycker att det finns en stor passion för yrket. Gemenskap, engagemang och identifiering med yrket anses vara viktiga faktorer för poliserna och har en betydande roll för hur poliserna upplever sin yrkesroll. Kollegor motiverar rolltagande mest, där sökandet efter en hög självkänsla motiverar poliserna att utvecklas. Symboliken i uniformen hjälper poliserna att gå från privatperson till yrkesverksam polis och anses därmed ytterligare motivera rolltagande. / The police are a heavily burdened professional group that has to face threat and misery. Simultaneously, high demands and unattainable expectations make up a large part of the police profession. This affects society at large but mainly the individuals behind the uniform. With this study, the research couple wants to shed light on the police's own experience of their professional role. The formulated purpose of the study is therefore to understand male police officers' experiences of the police professional role. The purpose is answered through a social psychological approach where role theoretical concepts belonging to structural symbolic interactionism such as role, role taking and role conflict form the theoretical starting point of the study. The empirical collection consists of ten individual semi-structured interviews with police officers who work in the external service. The results show that the police professional role is characterized by complexity, challenges, heavy burdensome norms and expectationsfrom the police force and the public. Furthermore, the police's own opinion is that the professional role contains a lot of positive aspects and they express that there is a great passion for the profession. Community, commitment and identification with the profession are considered important factors for the police officers and have a significant role in how the police officers experience their professional role. Colleagues motivate role taking the most, where the search for a high self-esteem motivates the police officers to develop. The symbolism in the uniform helps the police officers to go from private to professional police and is thus considered to further motivate role taking.

Näthat är ett fenomen som oftast fokuserar på barn och unga i diskussioner och forskning. Det finns enavsaknad av forskning om näthat mot anställda inom offentliga organisationer. Syftet med den härstudien är att undersöka personers upplevelser av att bli utsatt för näthat i deras yrkesroll ochhanteringen av detta från arbetsgivarens sida. Målet med den här studien är att vara ett stöd för deorganisationer som vill ta fram policys och riktlinjer för att motverka och stötta medarbetare som blirutsatta för näthat. Materialet som samlas in i den här undersökningen kommer att analyseras utifrån tidigare forskning ochteorier. Studien förhåller sig till teorier om kön, media, makt, beteende och organisation, samt tidigareforskning om kön, rättsväsendet och den offentliga yrkesrollen. Det är en kvalitativ undersökning där sex intervjuer med två politiker, tre tjänstepersoner och en HRchef har genomförts. Material från två tidigare intervjuer används också i analysen, vilket har godkäntsav respektive intervjudeltagare. Materialet som har samlats in visar att det finns brister i hurorganisationer hanterar när en anställd blir utsatt för näthat. Det framkommer att informanterna harsjälva blivit utsatta eller haft en kollega som blivit utsatt för näthatsdrev. HR upplevs som frånvarandeoch det finns en önskan om annan typ av stöttning från organisationen när ett näthatsdrev drar i gång.Analys framhäver även att det skiljer sig mellan könen i och med att kvinnor i högre grad utsätts försexistiska kommentarer och blir mer personligt påhoppade än män. Det framkommer även att män tillstörsta del står bakom hatkommentarer på nätet. / Cyberbullying is a phenomenon that usually focuses on children and young people in discussions andresearch. There is a lack of research on cyberbullying toward employees in public organizations. Thepurpose of this study is to investigate person’s experiences of being exposed to cyberbullying in theirprofessional roles and the handling of this on the part of the employer. The goal of this study is to be asupport for the organizations that want to develop policies and guidelines to counteract and supportemployees who are exposed to cyberbullying. The material collected in this study will be analyzed based on previous research and theories. The studyrelates to theories of gender, media, power, behavior and organization and previous research on gender,the law, and the public professional role. This study uses a qualitative method where six interviews have been conducted with two politicians,three civil servants and one HR manager. Material from two previous interviews is also used in theanalysis, which has been approved by the respective interview participants. The material that has beencollected shows that there are shortcomings in how organizations handle a case when an employee isexposed to cyberbullying. It appears that the informants themselves have been exposed or have had acolleague who has been exposed to cyberbullying. HR is perceived as absent and there is a desire for adifferent type of support from the organization. The analysis also highlights that there are differencesbetween the sexes in that women ar exposed to sexist comments to a greater extent and are morepersonally attacked than men. It also appears that men mostly stand for condescending comments.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka förekomsten av en hegemonisk maskulinitet i manliga polisaspiranters beskrivningar av en inledande interaktion med polisens yrkeskultur, yrkesroll och rollförväntningar. Detta för att belysa hur polisrollen är baserad på traditionella föreställningar av maskulinitet samt för att eventuellt kunna identifiera möjliga förbättringsområden för den svenska polisen i dess arbete för inklusion och mångfald. Detta genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga polisaspiranter under deras femte termin på polishögskolan. Tidigare forskning har i dessa avseenden beskrivit förekomsten av maskulinitet inom polisen som problematiskt, där poliser som inte går i linje med maskulina ideal särbehandlas, eller utesluts. Resultaten påvisade att yrkeskulturen reproducerades genom att polisaspiranterna var angelägna om att låta deras yrkesroll formas enligt äldre yrkesnormativa definitioner av polisen. Vidare identifierades en polisiär jargong som syftade till att bilda en homosocialitet inom kåren på basis av informella strategier av insocialisering. Ytterligare resultat pekade på att det förekommer hierarkiseringen av maskulina attribut inom yrkesrollen, där en hegemonisk polisroll definierades enligt egenskaper av självsäkerhet, medvetenhet och fysisk förmåga. Enligt våra resultat ter sig således maskulinitet som en förutsättning för att lyckas som polis, där det bland annat redovisades för hur maskuliniteten underbygger den auktoritet som polisen besitter

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärares professionella identitet definieras och konstrueras genom språkliga begrepp, uppfattningar om förskolans uppgifter och uppdrag samt personalens utbildningsgrad, utifrån förskollärare och vårdnadshavare. Vi gör en historisk tillbakablick på olika definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma. Detta med anledning av att synliggöra hur historiska definitioner påverkar dagens förskola. Vidare redogörs för vad förskolans uppdrag och verksamhet innebär samt hur förskollärares professionella identitet konstrueras utifrån tidigare forskning. Som verktyg för att synliggöra flera perspektiv har vi använt oss utav flermetodsforskning där vårdnadshavare fått svara på kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer genomförts med förskollärare. Som teoretisk ram och analysverktyg har vi använt diskursanalys samt den socialkonstruktivistiska teorin i bearbetningen av datan. Studiens resultat visar att det finns en diskrepans mellan vårdnadshavares och förskollärares språkbruk och uppfattningar gällande definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma, samt innebörden av förskolans uppdrag och förskollärares arbetsuppgifter. Vidare framkommer att förskollärares professionella identitet konstrueras av andra samt de själva utifrån olika diskurser. Därefter diskuteras hur olika språkliga begrepp skapar diskurser som konstruerar förskolan och den professionella förskollärarens identitet. Huruvida yrkesroller bär med sig värderingar utifrån dess utbildningsgrad lyfts och problematiseras även. Vi identifierar och diskuterar starkt dominerande diskurser som polariserar förskolans uppdrag där omsorg konstrueras som en motpol till undervisning i ett professionaliseringssammanhang. De slutsatser vi drar är bland annat att dessa diskurser innebär att förskolan å ena sidan ses som en professionell verksamhet som ägnar sig åt undervisning, å andra sidan som en omsorgsinstitution där begrepp såsom fröken och dagis är acceptabla. Detta problematiseras utifrån förskolans styrdokument som betonar verksamhetens helhetsuppdrag.