Syftet med studien är att få förståelse för hur rektorerna organiserar det systematiska kvalitetsarbetet och hur de anställda förstår detta arbete relaterat till sin yrkesroll. Det systematiska kvalitetsarbetet är någonting som kontinuerligt och systematiskt ska genomföras i förskolan. Forskning och styrdokument beskriver att det systematiska kvalitetsarbetet kan bidra till en ökad kvalité inom flera olika aspekter i verksamheten. Metoden för studien är metodkombination där kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer och självadministrerade kvantitativa enkäter har delats ut till 20 anställda, där det blev ett bortfall på sju anställda. Deltagande i studien är två rektorer, åtta förskollärare och fem barnskötare. Rektorernas utsagor har enskilt analyserats, men också jämförts. Den ena rektorns utsagor har ställts mot med hennes anställda för att synliggöra möjligheter för utvecklande av organisationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet har analyserats med hjälp av systemteorin för att få en djupare förståelse för rektorernas organisation av det systematiska kvalitetsarbetet och hur förskolan fungerar som ett system med de tre valda yrkesrollerna. Resultatet visar på att rektorernas uppfattning av det systematiska kvalitetsarbetet kan liknas vid varandra men också utifrån de beskrivningar skolverket formulerat. Däremot visar resultatet på stora skillnader i deras sätt att organisera detta arbete. Resultatet av de olika yrkesrollernas uppfattning av det systematiska kvalitetsarbetet visar på att det finns en övergripande förståelse för detta uppdrag.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftat till att undersöka fältarbetarens syn på sin yrkesroll samt hur fältarbetaren ser på professionalitet inom fältyrket. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken socionomer som arbetar som fältarbetare med inriktning mot ungdomar, i tre olika områden i Stockholms län. Studiens teori är grundad på professionsteori och yrkesidentitetsteori. Den tidigare forskningen redogör för fältarbetets kontext i Sverige och internationellt, utmaningar inom fältverksamheten samt forskning om interprofessionellt arbete, dvs arbetsplatser där personer med olika utbildningar och kompetenser arbetar med samma arbetsuppgifter. Studiens resultat visade att samtliga informanter uppfattade en låg yrkesstatus och en ständig vilja att försvara sin utbildningsbakgrund. De bakomliggande orsakerna till den låga yrkesstatusen varierade enligt informanterna. Vissa menade att fältarbetet historiskt sett inte varit professionellt då man under lång period inte hade något utbildningskrav för fälttjänsterna. En del menade att det lever kvar än idag men att vissa arbetsplatser har börjat ha socionomexamen som krav. Andra menade att den låga statusen berodde på att arbetet är ostrukturerat och att det i och med det då inte finns något krav på kvalitet. Det som ändå var gemensamt för alla sex informanter var att de på olika sätt beskrev att en ambivalens skapats i yrkesidentiteten sedan de börjat arbeta som fältarbetare.

Förskollärare betraktas som en viktig del av samhällsstrukturen, eftersom de bidrar till att lägga grunden för nya generationer. Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilket emotionsarbete förskollärare utför på arbetsplatsen och hur de hanterar sin yrkesroll som förskollärare i relation till stress. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju heltidsanställda förskollärare i Stockholms län. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar har ett teoretiskt ramverk tillämpats som utgår från två teorier, Hochschilds teori om känsloregler samt Goffmans dramaturgiska perspektiv om främre region och bakre region. Syftet är att ta reda på hur känslor och roller i arbetet regleras.   Resultatets slutsats visar att de samtliga intervjupersoner är medvetna om att de har olika ansvarsroller som de träder in i varje dag, exempelvis att ha en positiv attityd till lärandet, vara social kompetent samt att kunna inspirera barnen till samarbete och utveckla deras delaktighet. Att växla mellan olika ansvarsroller upplevs för vissa av pedagogerna som påfrestande och stressfullt men de flesta är kapabla att skilja mellan den privata och professionella rollen på arbetsplatsen. Resultatet visar även att de flesta kan visa riktiga känslor på jobbet men vid vissa situationer med föräldrar kan detta upplevas som påfrestande, eftersom de alltid blir tvungna att upprätthålla en yttre mask - att agera professionellt, vara positiv och tillmötesgående, oavsett situation. Detta upplevs som mentalt ansträngande för förskollärarna och som en svår balansgång, vilket visar att pedagogerna upplever emotionsarbete i yrket. I relation till dessa situationer är pedagogerna tvungna att dämpa sina riktiga känslor. Det administrativa arbetet, stora barngrupper och personalbristen upplevs som de största stresselementen för förskollärarna och har haft en effekt på den fysiska och psykiska välmåendet. Resultatet visar att förskolläraryrket är ett givande och lärorikt yrke som bidrar till både personalens och barnens utveckling. Det framgår även att det har ett stort socialt stöd på arbetsplatsen, både från arbetslag och chef.

The purpose of this study was to examine how people from different professional roles explain why youths become criminals and continue with criminality and which factors contrinute. To answer the purpose of the study five different persons who work with youths were interviewed. Semi-structured interviews were used gather relevant information about the topic. The interviews were recorded and later on transcribed before analyzing. Social learning theory and theories about identity were used in this study. Four themes emerged from the interviews which were; money and status, family relation, peer pressure, belonging and exclusion and social media and music. The study concluded that the themes mentioned above were some of the reasons that could make youths become criminals. Money, feeling of belonging and peer pressure were the most contributing factors. / Syftet med denna studie är att studera hur människor med olika yrkesroller förklarar varför ungdomar blir kriminella och fortsätter med kriminalitet och vilka faktorer som bidrar till detta. För att svara på studiens syfte intervjuades fem olika personer som arbetar med ungdomar. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla relevant information om ämnet. Intervjuerna spelades in och transkriberades innan de analyserades. Social inlärningsteori och teorier om identitet användes i denna studie som teoretisk ram. Fem teman uppkom från intervjuerna som var; pengar och status, familjeförhållanden, grupptryck, tillhörighet och utanförskap samt sociala medier och musik. Studien drog slutsatsen att de ovan nämnda teman var några av anledningarna till att ungdomar eventuellt hamnar i kriminella kretsar. Pengar, tillhörighetskänsla och grupptryck var de mest bidragande faktorerna.

Bakgrund: Både nationellt och internationellt råder idag en brist på operationssjuksköterskor vilket leder till ökade väntetider till operation och ett lidande för patienten. Bristen på operationssjuksköterskor gör det angeläget att undersöka synen på yrket och om yrket behöver synliggöras för att eventuellt öka intresset för specialisering. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans profession. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag baserad på webbenkät med öppna och slutna svarsalternativ. Resultat: Deltagarnas uppfattning är att de har god kunskap om operationssjuksköterskans profession. Yrket anses vara viktigt, fysiskt krävande och dolt för sjuksköterskor utanför operationsavdelningen. Konklusion: Operationssjuksköterskan anses vara viktig för patientsäkerheten och arbetar i nära samarbete med läkare och övriga vårdteam. Trots att sjuksköterskor anser att de har kunskap om yrkesrollen anses yrket som okänt och det finns behov av att ytterligare synliggöra operationssjuksköterskeyrket. / Background: There is a shortage specialized nurses both national and international which leads to increasing waiting time for surgery and a suffering for the patient. The lack of operating theater nurses makes it important to examine how the profession is seen and if it needs to be illuminated to make it more interesting. Purpose: The purpose was to examine nurses' perceptions of the operation theatre nursing profession. Method: A descriptive cross-sectional study with a quantitative approach containing qualitative elements based on web survey with open and closed response options. Result: Nurses consider the knowledge of the operating nursing profession to be satisfactorily. The profession is considered as important, physical demanding and unknown for nurses outside the operating ward. Conclusion: The operating theater nurse is considered as important for the patient safety and is an important part of the surgical team. Despite that nurses consider themselves having knowledge of the profession the operating theater nurse is considered a hidden profession and there is a need to further make the profession visible.

Har specialläraren i matematik en plats i folkhögskolan? Genom en kvalitativ intervjustudie av sex anställda på två olika folkhögskolor analyserades behovet och förväntningarna på en speciallärare i matematik. Tre kategorier av personalgrupper intervjuades: rektor, lärare i matematik och stödperson/ resurs. Resultatet visar att det finns ett uttalat behov av specialpedagogisk kompetens hos alla kategorier av intervjuade. Det framgår också att folkhögskolans arbetssätt har ett specialpedagogiskt perspektiv som till stor del kan fylla detta behov. Folkhögskolans verksamhet bygger på en god kommunikativ förmåga mellan deltagare och lärare och ett kontinuerligt professionellt samarbete mellan olika personalkategorier. Det bidrag en speciallärare kan tillföra i folkhögskolan är att utveckla lärmiljön och introducera nya verktyg i matematikundervisningen. / Does special educators in mathematics have a function in Folk High Schools? Through a study using a qualitative interview method, the need and the expectation of a special educator in mathematics were investigated. From two different Folk High Schools six employees from three different categories; principals, teacher in mathematics and assistants were interviewed. In the interviews an expression of a need for special education among the pupils were addressed. This need was shown to be fulfilled through the Folk High Schools way of teaching. The Folk High School education system is built on good communication between pupils and teachers and an extended collaboration between professions. A special educator can contribute with new tools for education in mathematics and develop the local school environment at the Folk High School.

Specialpedagogprogrammet uppkom 1990 men trots detta finns fortfarande oklarheter på skolorna vad specialpedagogens arbetsuppgifter är. Det märks att det på flera skolor råder en viss förvirring och i många fall bristande kunskap kring vad en specialpedagog ska göra. Vad jag också har uppmärksammat är att det finns olika förväntningar på yrket. Rektorns förståelse och intresse är viktigt för hur skolan organiserar upp arbetsuppgifterna för denna yrkesroll. De tilldelade arbetsuppgifterna som specialpedagogen får handlar om rektorns kunskap inom området.  Syftet med studien var att undersöka hur rektorer uppfattar specialpedagogers funktion och vad specialpedagogens arbetsuppgifter är, samt vad specialpedagogens betydelse är för elevhälsans arbete. Jag ville också veta vad rektorerna hade för vision av sin verksamhet. Det är en kvalitativ studie med hjälp av åtta intervjuer som genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv då jag tolkar rektorernas svar om hur de samtalar och diskuterar om frågorna jag ställer.  Resultatet visar att det fortfarande finns en osäkerhet kring specialpedagogers arbetsuppgifter och roll på skolan vilket påverkar både skolan och specialpedagogens roll. Både specialpedagogens och speciallärarens arbetsuppgifter formas av den kultur som råder på skolan. Rektorerna är överlag överens om vad de vill att en specialpedagog ska arbeta med och vilka kvalifikationer de vill se hos en specialpedagog. Visionen om hur man som rektor vill att det ska vara skiljer sig ofta ifrån hur det ser ut i verkligheten. Vid en ny anställning tenderar rektorer att först se till skolans behov och det lokala behovet innan man tittar på examensförordningen när de utformar specialpedagogers arbetsuppgifter. I diskussionen lyfter jag vikten av att rektorer har en väl förankrad beskrivning utav specialpedagogtjänster och att det finns tydliga uppdrag för yrket för att yrket så få sitt rättamandat för sin utbildning. I resultatet av studien kan man se att rektorernas vision om specialpedagogens uppdrag på skolan är lika varandra, och att det finns en strävan om hur man vill använda specialpedagogens kompetens. Det framkommer däremot också att det inte alltid är så enkelt att upprätthålla den visionen, utan att specialpedagogen många gånger är en tillgång i andra uppdrag som egentligen inte är tillskriven specialpedagogen. Det kan exempelvis handla om att specialpedagogen arbetar till större del med elever istället för att arbeta för elever.

Detta examensarbete förväntas bidra med en systematisk kunskapsöversikt över vad tidigare forskning skriver fram kring föreställningar, förekomst och förutsättningar kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg. Valet av metod motiveras genom en mindre systematisk forskningsöversikt inom ramen av kursen ”Vetenskapsteori och forskningsmetod”  i specialpedagogprogrammet, vilken synliggör ett kunskapsglapp inom forskningsfältet. Det övergripande syftet är att genom en systematisk kunskapsöversikt bidra med kunskap om den specialpedagogiska handledningsfunktionen och specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner som kompetensutvecklande verktyg. Vidare syftar studien till att bidra med systematisk kunskap kring hur professioner inom förskola och skola förstår användandet av och förhåller sig till specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal. Genom granskning av tidigare forskning synliggör studien utmaningar, hinder och möjligheter.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att belysa hur yrkesidentitet skapas och formas hos poliser i yttre tjänst samt hur de agerar i sin yrkesroll. Vi har genomfört åtta individuella intervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst i Stockholms län. Anledningen till att vi avgränsade oss till poliser i yttre tjänst är för att de dagligen ingår i sociala sammanhang där möten och situationer ser olika ut. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är främst sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på begreppen identitet och roll. Inom dessa perspektiv anknyter identitet och roll till det sociala livet där sociala positioner och roller samt kollektiv samhörighet är viktiga komponenter i individens identitetsskapande. Undersökningen fokuserar på hur poliser inom den egna gruppen skapar och formar en yrkesidentitet samt hur de agerar utifrån förväntningar på yrkesrollen. Resultaten visar att instruktörerna som respondenterna hade under sin aspirant är en av de främsta faktorerna som inverkat på skapandet och formandet av polisernas yrkesidentitet. Undersökningen visar också att poliser använder sig av teamframträdanden och intrycksstyrning för att de ska lyckas i arbetet. I samarbetet kollegorna emellan är det viktigt att de agerar i enlighet med varandra samt att de inte går till angrepp eller kritiserar varandra framför allmänheten.

Bakgrund: Varje år avlider omkring 1500 personer i Sverige till följd av suicid. Cirka en tredjedel av de personer som suiciderar har en pågående kontakt med psykiatrisk vård. Således finns en stor andel sjuksköterskor som lämnas påverkade efter att en patient suiciderat. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att en patient suiciderat under pågående psykiatrisk vård. Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Tolv sjuksköterskor som alla erfarit att en patient de vårdat suiciderat intervjuades med semistrukturerade frågeformulär. Insamlad data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts i resultatdiskussion. Resultat: Analyserad data resulterade i sex huvudkategorier; Emotionell påverkan, Vad gjorde vi för fel?, Vikten av stöd efter händelsen, Hur händelsen påverkat yrkesrollen, Suicid sätter spår och Synen på suicid samt 13 tillhörande subkategorier. En patients suicid genererade ofta en emotionell påverkan för sjuksköterskan. Ifrågasättande av egen kompetens och organisation var vanligt. Vikten av individanpassat stöd efter händelsen är betydande. Utan tillräckligt stöd fanns en risk för negativa konsekvenser. Händelsen kunde generera obehagskänslor men i efterförloppet även en ökad trygghet i egen yrkesroll, ökad kompetens och ett ökat engagemang. Slutsats: Att en patient suiciderat under pågående psykiatrisk vård påverkar sjuksköterskan emotionellt och professionellt. Händelsen påverkar inte bara sjuksköterskan utan även hela arbetsplatsen. Behovet av stöd efter händelsen är individuellt och om det upplevs som bristande riskerar händelsen att få negativa konsekvenser för sjuksköterskan. Det finns ett behov av att belysa detta ämne ytterligare och vi behöver ha ett pågående forum för dessa frågor. / Background: Annually, about 1500 people die in Sweden as a result of suicide. Approximately one third of the people who commit suicide have an ongoing contact with the psychiatric care. Therefore, a larger group of nurses are left emotionally affected. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of a patient suicide during ongoing psychiatric care. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Twelve nurses who all experienced that a patient they cared for died through suicide was interviewed with a semi-structured questionnaire. Collected data was then analyzed with qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. As a theoretical framework Barker and Buchanan-Barker's tidal model have been used in the discussion of the result. Results: Analyzed data resulted in six main categories; Emotional impact, What did we do wrong?, The importance of post-event support, How the event affected the professional role, Suicide leave marks and The perception of suicide along with 13 associated subcategories. A patient suicide often generated an emotional impact for the nurse. Questioning one's own expertise and organization was common. The importance of personalized support after the event is significant. Without sufficient support, there was a risk of negative consequences. The event could generate feelings of discomfort, but in the aftermath also increased security in one's own professional role, increased competence and increased commitment. Conclusions: A patient suicide during ongoing psychiatric care affects the nurse emotionally and professionally. The incident not only affects the nurse but also the entire workplace. The need for support after the incident is individual and if it´s perceived as lacking the incident may have negative consequences for the nurse. There is a need to broach this topic and we need an ongoing forum for these issues.